♥ Vem är Madeleine ♥

När man ska berätta om sig själv ska texten vara lagom lång och lagom informativ. Om jag ska beskriva mig själv med få ord måste jag nog börja enkelt. Så ni får följa min presentation som en livshistoria, med bild och text.

80.Madde_27
Jag föddes den 11 februari 1984 på Mora BB, jag följde sedan med mina föräldrar hem till Orsa som sedan blev min bostadsort i nitton år framåt. Under dessa nitton år hann jag bland annat med att förlora min pappa i en bilolycka när jag var nio år. Efter sig lämnade han mig, mina två yngre syskon och min halvstorebror.
Som trettonåring blev jag storasyster för tredje gången, på min lillebrors födelsedag till och med. Då föddes min yngsta syster och mammas fjärde barn.

Som tonåring var jag deprimerad och hade ätstörningar. Jag levde mer eller mindre på luft. Var mest av ledsen och minns min tonårstid som en tid när jag log utåt, men grät inåt. Jag längtade bort, drömde om ett annat liv än den lilla orten Orsa med sin kultur av musik och öde gator.

Jag 16-17 copy

Jag flyttade hemifrån som sjuttonåring och hoppade av gymnasiet som artonåring. Under hela högstadiet skolkade jag mer eller mindre varje dag. Att sedan försöka sig på gymnasiet funkade inte för mig. Ett år på Individuella programmet och ett år på barn och fritidsprogrammet fick mig att ge upp helt och hoppas av gymnasiet helt.

DSCN0636
Som nittonåring med en djup ventrombos lämnade jag hus och hem och flyttade till Falun. Här träffade jag en ny vän som bara fyra månader senare skulle visa sig bli pappa åt vår son.

DSCN0706

I samma ögonblick som jag plussade föll en lycka ner över mig, i samma ögonblick som han föddes var livet komplett. Det var som jag väntat på honom hela mitt liv. Med en graviditet kantad med Fragmin (sprutor för att förebygga blodproppar) och diverse graviditetskomplikationer var jag ändå lycklig och nyfiken på livet. Den 3 oktober 2004, föddes William på förlossningen i Falun. Där möttes han av mig, hans pappa och mormor tillsammans med en barnmorska och en undersköterska. I mig strömmade en kärlek jag aldrig tidigare upplevt. Det var som jag i samma stund som han tog sitt första andetag, själv tog mitt allra första. All den sorg jag upplevt under så lång tid lämnade rummet och all lycka strömmade in och omgav mitt liv med kärlek och glädje. I den stunden visste jag att allt är möjligt, och det finns inga omöjligheter i livet.

Bara tio månader efter Williams föddes började jag läsa in gymnasiet. Jag tog körkort när han var tre år samtidigt som jag studerade i en studietakt på tvåhundra procent. Jag fortsatte till högskolan och läste Utveckling av e-tjänster vid tjugotre års ålder. Under samma år fast på hösten när jag hunnit fylla tjugofyra började jag studera till lärare. Jag tog min examen som lärare 2012, och började samma år arbeta som lärare, 2014 fick jag äntligen min lärarlegitimation som visade att jag var F-9 lärare. Efter strul 2016, visade det sig att jag fått fel examen och var förskollärare, men med min yrkeserfarenhet kunde jag validera min utbildning i och med pedagogiken så jag fick min grundskolans tidigare år examen tillbaka igen. Jag har alltså dubbelexamen och är både förskollärare och grundskolans tidigare år lärare.

016

Hösten 2015 utbildade jag mig till doula genom ODIS och kursledare var Susanna Heli och Liisa Svensson i Stockholm. Valet att utbilda mig till doula grundar sig i en vilja att stötta den födande kvinnan och hennes partner under förlossningen.
Jag har sedan tretton års ålder varit intresserad av förlossningar och graviditeter och jag tror detta kommer passa mig som en hobby på sidan av mitt föräldraliv och lärarliv.

IMG_3137.JPG

Jag kanske ska tillägga i dessa sista rader att jag har ett hem utan plast, äter och köper ekologiska produkter, försöker utesluta animaliska produkter, och inte tvättar håret med parabener, använder menskopp sedan 2005 och försöker att konsumera mindre. Jag uppfostrar min son att vara och bli den han vill, och låter honom prova sig fram i livet. Jag samsover och känner ingen stress över att få honom vuxen innan han själv vill. Jag tror på närhet och lyhördhet, och tror att vi skapar trygga barn genom att skapa förtroendefulla relationer med dem.

IMG_7677

Sommaren 2016 stupade jag. Från att ha varit en arbetsmyra med högra krav på mig själv tog jag mig inte ur sängen en morgon i juni. Hela sommaren var en plåga, och jag försökte ta mig upp. Jag förstod inte vad som hänt? I augusti ringde jag vårdcentralen och med gråten i halsen sa jag till sjuksköterskan på andra sidan linjen. Jag har allt, jag borde vara lycklig. Jag har en son jag älskar över allt annat i denna värld, jag har ett boende jag trivs i, jag har ett fast jobb och en stabil ekonomi. Men jag är så ledsen och så trött, jag orkar inte möta människor. Jag orkar inte gå ut, jag orkar inte höra någon skratta eller se deras lycka. Jag vill bara ligga ner i sängen och aldrig mer kliva upp. Jag fick komma till en terapeut som sa att jag var utmattad. Veckan efter fick jag veta av en läkare att jag har utmattningssyndrom och skulle bli sjukskriven. Jag fick Fluoxetin Mylan utskriven och är i skrivande stund på väg tillbaka mot livet. Ett nytt liv i ett gammalt liv, ett liv där arbetet måste ta mindre tid och kraft och mitt liv prioriteras. Det är en lång väg tillbaka, och det känns ibland tungt att kliva upp ur sängen. Ändå är jag vissa dagar vid gott mod, då livet lärt mig att ingenting är omöjligt. Men just nu är det en hård och lång brant jag måste ta mig upp på.

Innan du kommenterar:
✩ Jag svarar alltid på era kommentarer här i bloggen.
✩ Var snäll, skriv bara saker du själv vill läsa.
✩ Jag godkänner inga elaka kommentarer, du blir blockad direkt.
✩ Tävlingar, läs min blogg, eller svarskommentarer undanbedes.
✩ Vänligen respektera detta.

14 Kommentarer på ♥ Vem är Madeleine ♥

  1. Hasselgren skriver:

    Insåg att jag nog aldrig kikat in. Jag RSS:ar ju din blogg =)
    Tycker den ser juste ute =)

    \\S

  2. Jennie skriver:

    NU hittade jag infon om dig , och fällde en tår till och med när jag läste här inne . <3

  3. Rickard.v skriver:

    Ja vad ska man säga. Bra jobbat, bra kämpat, ge inte upp. Imponerad blir man! Lycka till i framtiden.

    (hamnade här via wp forumet)

  4. Modig och stark! Fortsätt så 🙂

    Jag var själv 19år när jag fick mina tvillingar, fyller snart 21år och är ensamstående.

  5. Mammax2 skriver:

    Känner verkligen igen mig i din berättelse. jag var själv 20 år när jag fick min dotter. Ung ensamstående mamma utan utbildning,jippi…men precis som för dig så räddade min dotter mig från ett eländigt liv. Hon blev den spark i baken jag behövde för att ta tag i mitt liv,skaffa en utbildning och jobb. Numera lever jag som sambo och har en till liten tjej. Min stora flicka kommer alltid att vara speciell för mig då det bara var hon och jag i många år. Kram på dig och lycka till med studierna 🙂

  6. Rolf skriver:

    Här hittade också jag hit till sist.Vilken fantastisk vändning det blev iom att du fick din son.Starkt gjort och snabbt jobbat att bli lärare.Bra gjort.Du skrev någonstans i ett inlägg att du är privat och jag tänkte att du nog är Vattuman.Nu vet jag att du är,eftersom jag själv är Vattuman kan jag känna igen det där att vara privat och sällan visa sina innersta funderingar för andra än de allra allra närmaste.Tror du på astrologi? Jag vet inte vad jag skall tro men ofta stämmer beskrivningen av Vattumannen in på mig.

    • saramadeleine skriver:

      Roligt, det stämmer att jag är vattuman. Jag har nog aldrig tänkt så där med stjärntecken är inte så insatt men kan nog mycket väl stämma :D.

  7. Sofhia skriver:

    Så fint skriven din presentation är, vilken underbart fin människa du verkar vara.
    Sofhia recently posted..Fredagskväll

Går inte att kommentera på denna post.