Pannkakor och min rädsla för det oprovocerade våldet i samhället.

Dagens middag blev pannkakor med grädde och glass med kladdkakesmak. Helt perfekt middag när man inte har inspiration för annat. Det är torsdag och jag ska bege mig mot återvinningen här borta och slänga lite kartonger så jag kan städa inför helgen efteråt.

Det är nämligen så att Williams kompis ska sova över här imorgon. Först ska de hänga på Å-Festen, åka karuseller och käka hamburgare om jag förstått det hela rätt och sen ska de väl säkert umgås med andra kompisar. Det är väl så här när ens unge blivit äldre, då började de hänga på stan.

Får man erkänna att man tycker det är obehagligt och roligt på samma gång? Inte för att han blir äldre utan för att skit som sker i samhället mer. Jag känner sån orolighet när han är på saker så där, går på bio på kvällen eller som nu ska hänga ute på stan. Jag litar till hundra procent på William, men jag litar liksom inte på andra människor. Såna där man aldrig träffat som man vet kanske fått i sig alkohol, droger eller annat skit som ger sig på folk som inget gjort. Det oroar mig att tänka på sånt, ett samtal att han druckit alkohol skulle jag så klart inte uppskatta men det är ju en del av att vara ung, jag har ju själv varit där. Men ett samtal där han blivit utsatt för det oprovocerade våldet, nedslagen eller något värre. Det är ett samtal som gör mig kall inombords bara jag tänker på det.

Förut har folk sagt ”var glad att du har en son, för han kan inte bli våldtagen” eller ”Det är värre oro över en dotter för hon kommer alltid behöva oroa sig för att bli våldtagen”. Jag vet att de där meningarna någonstans bär på välvilja. Men det flesta våldtäkter sker av någon som offret känner, och killar kan också bli våldtagna så det är ingen tröst. Dessutom varför försöka släta över det oprovocerade våldet som sker i samhället dagligen? Rån, folk som blir nedslagna, gäng som går ihop på en person? Jag är inte det minsta mindre rädd för att jag har en son, jag är precis lika rädd som om jag haft en dotter för det händer skit överallt hela tiden.

Jag pratade med min vän Lisa igår och så sa jag, ”Det värsta är ju egentligen, att man tror ju själv man kommit upp i den åldern nu när man skulle gå fri från våldtäkter och att bli utsatt för våld. Men så vet man att nittioåriga tanter blir våldtagna, så man är ju ALDRIG fri.” Då menar jag inte bara genom våldtäkt utan rån, nedslagen eller utsatt för annat. Man är ALLTID rädd, man har alltid varit rädd och kommer alltid få vara rädd för att vissa IDIOTER har makten att förstöra andras liv, och för det känner jag ingen kärlek. Jag känner innerligt hat för att jag inte ska kunna känna mig trygg när min tonåring till son vill gå på bio på kvällen, eller gå ner och åka karuseller på stan. Jag känner HAT för att vissa människor har makten att göra andra illa inom loppet på en sekund. Jag vill kunna känna mig trygg när mitt barn, mina vänner och familj, samt mig själv får leva våra liv. Är det verkligen för mycket begärt? Egentligen inte, men för dem som bär makten att förstöra andras liv är det ju tyvärr så.

Related Post

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.
✎ Innan du kommenterar läs detta:
↬ Svarskommenterar hamnar direkt i papperskorgen, så skriv inte såna här.
↬ Vill du vara elak? Behåll din elakhet för dig själv, och låt den inte gå ut över mig.
↬ Kommentera något som gäller inlägget, inte bara fin bild och liknade kommentarer.
↬ Jag svarar alltid här, men besöker alltid din blogg för att kommentera tillbaka.

16 kommentarer till Pannkakor och min rädsla för det oprovocerade våldet i samhället.

  1. Days by Johanna skriver:

    Förstår din känsla, känner redan så inför Hugo när han skall ut och leva livet. Hoppas vi lever i en mindre våldsam värld då! 🙂
    Days by Johanna recently posted..Fredag för er andra men tisdag för min hjärna

  2. Intressant det du skriver om! Nu är mina barn så små men tanken på hur samhället har förändrats skrämmer mig.
    My wonderful loves recently posted..Reflektion

  3. åsa i åsele skriver:

    Jag förstår Din rädsla.
    Världen är inte alltid en bra plats.
    Det finns dem som förstör bara för att dem tycker det är skoj.
    Det händer för mycket hemska saker.
    Svårt att ha kontroll.
    åsa i åsele recently posted..Lite om livet eller nått sånt 🤔

  4. annelie skriver:

    gott me pannkakor 😀
    annelie recently posted..Alla små blommorna

  5. Perfekt med pannkakor, det funderar jag på till middag idag, trots att det är fredag.
    Villa Frejas bokblogg recently posted..två veckor

  6. Jag känner igen det där, Leon är 9 och han vill hemskt gärna göra mer och mer saker utan mig, jag får panik! Mitt lilla barn har blivit stort och ska man ens våga släppa ut honom hur som helst?! Nu är jag jordarnas största hönsmamma, vågar knappt släppa ut han till affären själv haha. Men då brukar han krama om mig och säga: ”Mamma, jag är ingen bebis längre, jag klarar det!”
    Sabina – Mamma vid 15 recently posted..8 Juni 2017

  7. Usch, jag kan inte göra annat än att hålla med! Så fruktansvärt med allt ont som pågår i vårt samhälle!
    Amanda Jona [FOTOGRAF] recently posted..Netflixtips för en fotonörd

  8. Vad spännande det lät med kladdkakepannkaka 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge