Dark Mode Off / On
[instagram-feed]
Skelettinfektion Tweenieåldern

Williams skelettinfektion – Äntligen hemma, och paket.

   IMG_4887.JPG

Vi väntade på läkaren, och William fick mat på sjukhuset. När läkaren kom passade vi på att ställa de absolut sista frågorna, tankarna och funderingarna innan hemgång.
Vi fick åka hem, och William log upp till öronen. Jag med, även om en gnutta oro finns där, oro för allt. Tankar om hur det ska gå, förhoppningarna om att allt bara ska flyta på.
Frågade vad vi ska göra om William får feber, och vid minsta feber är det akuten som gäller på en gång. Vilken förändring i livet, från en dag till en annan.

Vi promenerade ifrån barnkliniken och fina underbara 34:an och all dess personal med leende läppar. Vi gick mot apoteket för att hämta ut Williams antibiotika. 2 tabletter som ska tas 3 gånger om dagen under 6 veckor. Kostnaden landade på 1401 kronor, och trots att summan var hög tänkte jag bara på hur viktig medicinen är. Hur viktig den är för att mitt barn ska bli frisk.
Williams farfar hämtade oss och vi fick skjuts hem, HEM! Den känslan av att bära in våra saker, kliva in innanför dörrarna och tänka hem? Här bor vi, här är vårat hemma. Det låg ett paket här hemma, ett paket adresserat till William. Ett paket från min fina vän Sophie och hennes familj som består av sammanlagt 11 personer. Trots att vi aldrig träffats i verkliga livet, har jag pratat med henne på nätet i över elva år. Jag räknar henne som en väldigt nära vän, så nära att hon vet mer om mig än någon annan vän. William vet också vem hon är, eftersom vi smsar dagligen så han blev jätteglad och lyste som en sol. TUSEN TACK! Blev så rörd och glad!

Nu är vi alltså hemma, jag sitter då här en stund. Efter att ha duschat, och ringt samtal, kontaktat försäkringsbolaget, kollat posten och börjat tvätta. Vi har massor med kläder som ska bli rena, blommorna ska vattnas och grodorna ska matas. Jag känner mig så trött, jag skulle kunna sova i en månad. Nu ska jag dock se till att vila några dagar tillsammans med William. På onsdag börjar jag jobba, och jag tror och tänker att det kommer bli väldigt bra. Få koppla bort detta lite grann under några timmar.

En sak till jag skriver innan jag gör något annat är att vården här i Sverige är fantastisk. Tänk att få mat, mediciner och hjälp helt gratis för att du är ett barn?! Tänk att få vänliga leenden och uppiggande samtal, små presenter och skratt. Efter denna tid känner jag mig väldigt glad över att jag betalar skatt för detta välfärdssystem vårt land byggt upp. Precis på samma sätt som jag är glad att mitt barn får gå i en skola som är gratis, får bra gratis mat och en bra utbildning. Jag känner mig extra tacksam just nu, tacksam för att jag bor i ett land som mångt och mycket har tänkt på det viktigaste som finns barnen.

8 Comments

  1. Vad skönt få komma hem! Även om sjukvården är jättebra så är det ju inget upplyftande ställe att vara på direkt. Måste erkänna att jag aldrig hört talas om skelettinfektion tidigare. Är det något som försvinner helt för honom eller finns risken att han får det igen i framtiden?

    Massa krya-hälsningar!

    1. Absolut inte, det har varit extremt tufft att befinna sig där även om jag är så glad över den vården han fått. Han bör bli återställd men det kan bara tiden till 100% svara på.
      Sen om han får det igen vet jag inte, alla kan få denna sjukdom så det skulle ju kunna vara så.

Lämna ett svar till saramadeleine Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.