Utmattningssyndrom – Dagens pinsamma och att bjuda på sig själv.

204

Dags att bjuda lite på en pinsam sak som jag gjorde idag.
Gick på stan för att utmana mig själv som en del i att bli frisk. Ser då min bror på håll så går ikapp honom. Säger hej och han är med en vän. Jag ska presentera mig och hör mig själv säga “Jag är hans bror”. Min bror tittade på mig och jag bara mitt i allt börjar gapskratta och säger, eller tvärt om jag är hans syster och han är min bror. Idag hade jag alltså lite svårt att skilja på syskonskapet, men gud så jag började skratta. Stackars brorsan som fick skämmas över sin snurriga storasyster som uppenbarligen presenterar sig som hon inte vet vem hon är.

Grejen är den att jag är galet nervös när jag är ute och går så där. Jag fick två AVI:er idag och insåg att jag borde göra mig själv en tjänst och gå ner på stan. Något jag såklart gjorde och därmed lyckades komma ner på stan och när jag befann mig där bestämde jag mig för att gå en vända i gallerian för att våga. Det är hemskt men det gick, fick med mig ett par vantar från Glitter, älskar deras vantar och köper nya nästan varje år därifrån och sedan gick jag och hämtade paketen.

Det gick ganska smärtfritt idag, även om jag fick andas vid flertalet tillfällen. Jag lyssnade på P3 dokumentär om Neurosedyn och usch fick ont i magen, stackars barn och kvinnor som utsattes för detta. Det känns så konstigt när man tänker på att samma tid som detta var låg min mamma i magen på min mormor. Det kunde alltså lika gärna hänt mina nära, nog känns det hemskt när man tänker på saken och alla drabbade.

Hur som helst, väl hemma från stan städade jag och fixade här hemma. Fick ett helt underbar sms och blev tårögd men skriver inget mer om den saken. Är hur som helst väldigt glad för personens skull. Om du läser detta så vet du vem jag menar.

Nej nu ska jag ta och diska. Om en halvtimme är det tunnelbanan och sedan Wahlgrens värld som jag och William tittar på varje torsdag.

5 saker du förmodligen inte visste om mig.

IMG_7678

1 – Jag äger skog och mark. Detta gör att jag sedan ett år tillbaka ganska ofrivilligt blev en del av Orsa besparingsskog. Ofrivilligt därför att jag helt enkelt aldrig trodde mig själv bli delägare i skogsbruk och även för att jag helt enkelt inte kan något om sånt här. Jag fick detta som ett del i ett arv, och då skogsbiten inte är så stor tror jag äger cirka 300 kronor i den? Kanske ett träd? Så får jag helt enkelt ha denna del kvar.

2 – Jag har en förmåga att skratta vid olämpliga tillfällen. Inte för att jag tycker sakerna är roliga, men när jag är nervös eller rädd börjar jag skratta. Det slår aldrig fel, det här gör att folk blir provocerade och tror jag tycker saker är roligt när jag egentligen inte alls har speciellt kul inombords.

3 – Jag har en förmåga att dra till mig levande ting. Det kommer alltid människor och frågar mig om vägen, eller ber mig om hjälp när jag befinner mig på platser. Sitter jag ensam på en parkbänk har jag snart flera människor runt mig. Äldre, hemlösa, barn, turister, människor med annat modersmål än svenska och även djur kan tilläggas. Oftast när jag sitter så där får jag höra en hel livshistoria och ibland undrar jag hur jag av alla människor kan synas så tydligt?

4 – Jag känner när människor ljuger eller inte talar sanning. Jag brukar tänka att det är som ett extra sinne, jag har aldrig haft fel om en människa. Jag vet precis hur en människa är genom att komma nära henom, det går på ett par sekunder för mig att se rakt in i någons själ. Det låter väl konstigt, men sånt är fallet.

5 – Det är först nu runt 30 som jag äntligen känner mig i fas med andra i min ålder. Tidigare i livet har jag alltid känt mig äldre, som att jag fått ge ner på en nivå för att fungera ihop med människor. Idag så är det inte så längre, det här kanske också är en bidragande faktor i att jag umgåtts med människor i olika åldrar hela livet. Att jag helt enkelt lärt mig att balansera åldern, jag tror jag känt min äldre än jag är för att jag haft en hel del livserfarenhet och då från ganska tidig ålder.