Dark Mode Off / On
[instagram-feed]
Ätstörningar IBS & Magproblem

Att lära sig äta, mitt kostschema.

När jag skrev om att jag fått ett kostschema i tisdags efter mitt besök hos dietisten på Dala-ABC trodde de flesta av er att jag fått något kostschema med nyttig mat för viktnedgång eller viktuppgång. Det är säkert så när någon söker sig till vården för hjälp med vikten, att man då får specifika rätter utskrivna och precis antal mängd i mat du ska äta. Men det här är inte samma sak, så jag tänkte förklara det för just dig.

Jag har aldrig haft ett positivt förhållande till mat, så länge jag kan minnas har jag alltid tänk på mat. Räknat kalorier, köpt light produkter, testar LCHF, inte ätit efter klockan 17:00 på dagen. Skippat frukost, skippat lunch, aldrig ätit mellanmål. Ätit kokta ägg till lunch och middag, druckit vatten. Varit livrädd för juice, läsk och allt annat. Sedan har det slagit åt nästa håll, jag har hetsätit, hävt i mig en påse godis, frossat en påse chips. Dragit ut på en långpromenad direkt efteråt och ibland framkallat kräkningar även om detta inte hört till vanligheterna.

Jag har aldrig tränat för att det skulle vara hälsosamt, utan träning oavsett var den varit har enbart varit för att gå ner i vikt. Medan andra lagt en hand på min axel och berömt mig för att jag promenerar så mycket eller gymmat sju dagar i veckan, har jag inombords bara haft en sak i huvudet viktnedgång. Om detta inte gått tillräckligt fort har jag slutat och hoppat över på svältfasen igen. Alltså inte äta något alls, druckit smoothies och levt på dryckyoghurt eller liknade dieter. Aldrig för att det skulle vara bra för hälsan, utan för att jag helt enkelt bara tänkt på vikten.

Som jag jojobantat genom åren. Utvecklat min IBS, haft svart ryggrad på grund av undervikt eller haft så lågt blodtryck att jag inte kunnat ta mig ur sängen. Så blev jag utmattad och gick upp i vikt, något som upptagit ännu mera av min tid. Om jag innan fantastiskt vägde mig en till två gånger per dag, väger jag mig nu flera gånger per dag och någon bukt på mat har jag inte, eftersom mat för mig är det vidrigaste och tråkigaste som finns.

Så mitt kostschema handlar inte om viktuppgång eller viktnedgång, mitt matschema går ut på att jag ska lära mig att äta mat. Vad då tänker du nu? Har du inte fått speciella rätter du ska äta? Nej det har jag inte, det här går ut på att jag ska kunna äta utan ångest, kunna lägga mig utan att känna tillfredsställelsen i att somna hungrig, eller äcklas av att vara mätt.

Så varje dag för första gången i mitt liv ska jag äta mat på fasta tider. Min morgon börjar med yoghurt, juice, kaffe med mjölk och en knäckebrödsmacka med ost. Där ingår alla näringsämnen jag behöver för att starta dagen. Min normala frukost brukar bestå av en knäckemacka på morgonen med kaffe och ost.

Sedan skulle man haft ett mellanmål, men eftersom vi äter 10:40 med eleverna blir det istället lunch för mig. Här ska jag se till att få i mig mat från hela kostcirkeln. Klockan 14:00 ska jag ta ett mellanmål, det ska bestå av en drickyoghurt eller vanlig yoghurt, samt Wasa sandwich eller frukt.

Till middag lagar jag mat med William, äter en portion och ska få i mig mjölk här. Om William inte är hemma, vilket betyder att jag normalt inte äter ska jag antingen gjort rester till den här dagen eller äta samma som jag åt till frukost.

Klockan 19:30 varje kväll ska jag äta kvällsmål. Smörgås med mjölk och pålägg, och på helgen får jag gärna äta chips och godis som kvällsmål också. Jag har nu gjort detta i tre dagar, för mig är det jättemärkligt att äta så här ofta. Visst jag äter inga mängder, men från att ha ätit två mål om dagen och miniportioner till frukost och lunch är detta ett stort steg för mig.

Jag vill avsluta med att skriva att om du läser detta och träffar mig då och då ber jag dig gärna prata om andra saker än vikten med mig. Jag ber dig att fundera på ett trevligare samtalsämne än olika dieter och hur man ska träna för viktnedgång. Jag ber dig fundera på om du och jag inte har något roligare att prata om än vikten? Eller du, prata inte om vikten någonsin för vem blir glad av att diskutera ett ämne som skapar ångest? Som talar om att det är vikten som är värt något? Hur viktig är vikten?

77 Comments

  1. Jättebra inlägg. Jag tänkte igår att jag skulle fråga om hur det var tänkt Du nu skulle tänka då det gällde mat och yes jag tror Du kommer märka en förbättring. Känner så igen mig i hur Du beskriver Ditt förhållande till mat.

    Ätstörning kan vara olika både från person till person men även för en å samma person kan det skilja sig åt eftersom just mat är en sån sak man kan ha kontroll över.

    Än en gång, Lycka till!! Jag är glad för Din skull. kram

    1. Visst är det så att det är olika för olika människor. Det är ju något som inte kan vara lika när vi alla är olika :). Så fint att du fick svaren här direkt 😀

  2. Vet inte hur jag tänkte men trodde nog i alla fall det var något slags schema med tider du ska äta och kanske förslag på vad. Hoppas verkligen det här funkar för dig. Jag förstår för övrigt inte vad som är så intressant med att prata om vikt, särskilt andras. Och som sagt det finns ju så mycket annat roligare att prata om. 🙂

  3. Så bra att du fick ett bra kostschema där du ska äta på bestämda tider. Jag känner igen det där mönstret, min syster har haft/har allvarliga ätstörningar. Jag hoppas verkligen att dom som pratar om dieter med dig slutar med det. Jag håller tummarna att du klarar kostschemat som du har fått. Stor kram?

  4. Så bra med matschema, det tror jag är smart ur flera aspekter för att få rutiner som både kropp och själ mår av sig. vikten är väl egentligen ointressant allt handlar och att må bra både fysiskt och psykiskt. Heja dig och lycka till med alla måltiderna

  5. Håller med, man kan skippa allt viktsnack överhuvudtaget!
    Vad skönt att du får hjälp, det känns ju som ett väldigt vettigt schema du fått! Jag känner igen mig så mycket i det du beskriver och det är ju ett helsicke. Fast för mig är det ett hysteriskt vikttänk men med matmissbruk och inte svält, även fast det var svältbantning jag pysslade med förr. Det har gått i perioder.
    Hur går man tillväga för att få hjälp? Är det via vårdcentralen?

    1. Ja visst är det så? Förstår verkligen inte människors fixering av saken, har vi inget viktigare att diskutera? Ja det är jättebra, man får liksom äta vad man vill men på fasta tider :). Ja det är så där för mig med, en upp och nergång hela tiden där mat och vikt är mitt huvudfokus. Jag fick information genom min psykolog, men tror garanterat att man kan få hjälp via vårdcentral. Min behandling går under öppen vården 🙂

  6. Känns som du hade ett givande möte ändå, jag fick också ett kostschema på ätstörningsenheten när jag började, skrev även matdagbok och även om det var tufft där och då så tror jag att det hjälpte!

  7. Det är så ovanligt att höra om den formen av ätstörning du har. Det är som du skriver alltid att man ska ta kontroll över maten och vikten. Det många glömmer är att man äter med så mycket känslor.
    Jag tycker att det är fint att du öppnar upp för detta <3

  8. Förstår att det är en stor omställning! Jag har också alltid varit extremt dålig på att äta mellanmål, det är ett av mina mål för året att få in rutiner för mellanmål för att förhoppningsvis få jämnare energi. Vi borde överlag verkligen minska ner på att prata om vikt o dieter, triggar bara självhat hos många.??

  9. Så intressant att du tar upp det här! När jag läste till kostrådgivare så pratade vi mycket om ”hur” vi äter. När, var, varför osv, och då slog det mig att jag innan bara tänkt kost som ”vad” vi äter, men det är ju faktiskt så mycket mer. Väldigt många har ju en mer eller mindre komplicerad relation till mat så alla de här delarna runtomkring själva maten borde vi nog bli fler som reflekterar över 🙂
    Och en bra funderare där på slutet! Jag brukar försöka undvika att prata om kost, vikt och även utseende generellt. Samma sak som att skvallra om eller kommentera andra personer på olika sätt. Det skapar bara negativa spiraler och triggar igång så mycket hos så många. Det finns ju tusen andra intressanta ämnen att prata om!

    1. Visst är det precis så här, det blir inget bra av att diskutera ämnen som enbart skapar obehag och dålig stämning. Tänk så mycket fint vi kan prata om istället :).
      Jag kan tänka mig att många vaknar till lite i tankegångarna när de läser detta, det är så mycket större 🙂

  10. Fantastiskt inlägg.
    Jag slavar med maten otroligt mycket och har efter höstens mående och viktuppgång kommit i gång med träningen och försöker äta regelbundet och bättre.

  11. Usch ja det här med mat är så jobbigt!
    Jag är som dig inte alls glad för mat, jag äter skräp mat istället för att äta ordentligt!
    Sambon kommer hem varje dag och skäller på mig för att jag inte äter som jag ska om dagarna när jag är hemma.

    Jag måste sätta upp ett matschema för mig själv när jag är hemma om dagarna och gå upp i tid så man hinner äta frukost i normal tid! 🙁

  12. Även om jag visste varför du fick ett kostschema från dietisten tycker jag det är bra att du förtydligat det. Berättat lite mer kring detta, för det är bra att ta del av. Fint av dig att vara så öppen och ärlig i dina inlägg!
    Jättebra att du ber dina vänner och bekanta att prata om annat än just vikten, för det är som du säger, det finns ju andra spännande samtalsämnen som inte ger en ångest. Kram till dig.

    1. Så fint att du skriver det, jag tror liksom att de flesta tror att man får det för viktens skull. Det är synd att vi är så inkörda på sådant, för min del är det för att tränas på att bli frisk. 🙂

  13. Väldigt intressant, och precis detta pratade jag och en vän till mig om igår. Jag är överviktig och behöver gå ner i vikt för min hälsas skull, men vägrar dieter och stenhård träning. Det gäller att hitta ett sunt sätt att äta på och det oavsett orsak. Mat ska aldrig skapa ångest utan enbart njutning.
    Röra på sig i normala mängder, och äta gott så kommer allt annat av sig själv.

    1. Jag vill inte tänka vikt mer alls, utan enbart att maten ska finnas där på ett naturligt sätt :). Jag behöver lära mig äta och då känna hunger, tröst och mättnadskänslor :). Tror det är grunden i att ens hitta ett naturligt förhållande till mat. Dieter, diverse olika former av ”kurer” och ”pepp” har aldrig funkat för mig. Jag måste ändra min hjärnas mindset och kroppens måste få vänja om sig 🙂

  14. Jag förstod direkt vilken sorts kostschema det handlade om och det verkar bra och genomtänkt. Jag skulle också tycka det var att äta ofta men så ska man äta. Dessutom ligger blodsockret på en jämn nivå vilket gynnar hela måendet.

  15. Detta kommer du att fixa, jag kommer hejja på dig och stötta dig.
    Har oxå varit i den galna världen att allt handlar om att gå ner i vikt. Men du har redan vunnit denna kamp för att de va du som sökte hjälp ???

  16. Människor över lag verkar tro att anorexia och bulimi är de enda ätstörningarna . Det är så synd, människor borde utbilda sig mer i vad ätstörningar kan innebära. Jag hoppas verkligen att du kommer på rätsida med detta nu.
    Kram!

    1. Ja visst är det så, ätstörningar är ett stort spektrum. Många tror också att ätstörning betyder att du svälter dig, det kan lika väl vara det motsatta att du pressar i dig mängder mat. Allt handlar om en obalans i matintaget.

  17. Det är så hjärtskärande men fint att du delar med dig av det här. Och på vissa punkter känner jag igen mig. När jag var elitidrottare tänkte jag så mycket på maten att jag nästan blir sjuk, och jag upptäcker ofta att jag är nära på att falla tillbaka till att må dåligt varje gång jag äter någonting som räknas som ”onyttigt”. Det har hjälpt mig mycket att min sambo vet om det, och han har lärt sig att höra när jag resonerar farligt och kan säga till mig ordentligt. Jag hoppas att det här kostschemat fungerar för dig, och att du inte känner alltför mycket ångest på vägen. Att kriga mot sig själv är det svåraste som finns. Jag håller på dig, och kommer peppa dig hela vägen. ❤️

    1. Så fint att du delar med dig också. Kan tänka mig att man som elitidrottare speciellt får extra mycket mattankar eftersom det finns mycket prestige bakom. Såg en serie förut som heter Make it or break it, handlar om tjejer som håller på med gymnastik på elitnivå (dramaserie) men den tog verkligen upp många dilemman inom sporten. <3

  18. Vilket intressant och bra tankesätt. Jag tycker att det låter som en väldigt hälsosam lösning för både kropp och knopp. Som jag skrev i min kommentar igår så handlar ju inte mina matbekymmer om aktiva val egentligen, utan att jag lätt glömmer bort att jag ska äta. Det här med fasta klockslag, snarare än specifik mat, skulle kunna vara någonting för mig att ta till mig också.

  19. Känner igen mig med träningen, även om dessa dunkar i ryggennoch all beröm är gött, så vet jag att de inte är hälsosamt att träna för mycket. Hoppas att du får in vanan, massa kramar<3

  20. Jag är också väldigt viktfixerad och nu har jag gått upp några kg och det är verkligen inte mycket, men jag är stressad över det och får ångest då jag äter så vi är nog på ngt plan lite lika där, men jag har inte ätstörningar så tror jag ej, det är mer en fixering hos mig

    Kramar

  21. Mitt internet kopplades ur så vet ej om min kommentar kom fram ? jag skrev i alla fall att jag har lite lika problem, jag är viktfixerad och får ångest då jag ätit mat, och blir stressad av att inte gå ner det jag gått upp

    Så superbra att ta tag i det och försöka lära sig att må bra kring allt

  22. Håller med dig, att prata om mat med avseende på vikt/kalorier/bantning är så tråkigt. Och varför ska folk alltid ta upp det vid matbordet? Jag hoppas det jobb du lägger ner nu på dig själv kommer göra att du en dag får njuta av mat. Och jag hoppas för kommande generationers skull att vi slutar och hetsar så efter en utsida och börjar fokusera mer på en välmående insida.

    1. Så himla fint skrivet här :). Det hoppas jag också, våra barn och barnbarn förtjänar bättre än att vi ska hetsa på om mat och nyttigheter och onyttigheter. Vi släpper ut en skam på samhället för något så naturligt som att äta, vårat bränsle blir skamligt. Som att vi skulle säga samma sak till en bil? Tyvärr idag får du ingen riktig bensin osv :/

  23. Det är vanligt att man förknippar dietister med viktnedgång och viktuppgång, så det var verkligen ett bra och viktigt inlägg. Jag känner många som är i kontakt med dietister bl.a. de som är diabetiker eller har sväljsvårigheter. Fina Madeleine, starkt av dig att dela detta ❤ Förresten, jag är ju i Falun och Borlänge lite då och då. Vore kul att ses någon dag 🙂

    1. Ja det är ju det, förmodligen för vi är så himla inmatade med hur viktigt vikten är redan från barndomen :(. Tack fina du <3. Vet du det tycker jag absolut att vi kan göra :D. Hör av dig om något datum, jag kan oftast 🙂

  24. Det är jättebra att du nu får hjälp med detta och att det på nåt vis kan hjälpa dig hitta ett sundare förhållande till mat.
    Kosten är ju en så viktig del i våra liv och det kan förstöra mycket för en när den biten inte fungerar så bra :-/

  25. Tack fina du för att du delar med dig, starkt av dig! Har också haft ett dåligt förhållande med mat åt båda hållen, i tonåren hetsätit och nu som vuxen svält mig själv. Är bättre idag med maten men har fortfarande mycket att jobba på. All lycka till fina du! Kramar❤️

  26. ååh vad jag relaterar i mycket! Du fick säkert många frågor om kostschemat men ville bara förtydliga att min fråga ”hur det känns” Var mest om det kändes bra/okej, så du vet bara 🙂
    Tycker det är bra att du skriver om att du inte vill ha ett sånt samtalsämne, jag triggas också mycket av folk som vill ta massa genvägar till att gå ner och allt sånt.. Jag tror på dig och jag ska kämpa med dig på avstånd att få ett hälsosammare tänk om allt detta! Kram

    1. Jag tycker vi lever i en hälsokultur som gått till överdrift också. När vi inte får må bra på insidan och utsidan för att vi pressas till en norm som någon bestämt är den rätta :/

  27. Bra inlägg, låter som ett bra upplägg faktiskt. Nej vikten är inte så viktigt att man alltid måste prata om den, men jag har själv märkt som du skriver att när man väl ”jojobantar” ska ALLA i ens närhet enbart prata om det o inget annat. Hets bara är vad det är. Kul att du delar med dig ???

  28. Vilken tur att du får hjälp. Jag vet hur det är, jag hoppar ofta över ett mål mat för att jag inte känner hunger. Vet att det inte är bra, speciellt inte vid träning, men jag orkar helt enkelt inte äta.
    Jag har haft problem med start till anorexia och tabletterna jag äter nu är väl kanske inte de bästa då de gör så man tappar aptiten också ?
    Men jag får göra ett försök till att ställa klockan så jag får i mig något lunch-aktigt med. Annars är det bara smoothie och kaffe till frukost och sen kvällsmat vid 17.30 ?
    Lycka till nu fina med maten och jag hoppas du kommer komma över det tuffa ❤❤

  29. Finns faktiskt mycket jag kan relatera till i det där med hur du äter äter oftast själv bara 2ggr om dagen och äter aldrig riktig frukost. och det där med mellanmål har aldrig varit något för mig. Skulle vi nån gång träffas så skulle jag absolut inte prata om vikt. Finns roligare ämnen tro mig 🙂 kram

  30. Vad starkt av dig att skriva om detta ämne. Jag beundrar dig. Hoppas att det går bra med kosthållningen, lycka till.

    Svar: Tack för din kommentar. Våren 2018 innehöll mycket fint, ja. Nästa del i årsresumén finns att läsa i bloggen. 🙂

    Kram

  31. Så viktigt, både för andra och dig själv tror jag, att du delar med dig av detta. Önskar dig stort lycka till med denna resa. Du är grym! <3

  32. Hade missat det här inlägget! Starkt av dig att berätta om detta. Tänk vad mycket (nu menar jag inte bara ätstörningar) man inte vet om sina medmänniskor. Så bra att det finns en plan för hur du ska komma tillrätta med det hela även om jag kan tänka mig att det inte finns någon ”quick fix”. Men ett steg i taget. Önskar dig allt gott på vägen!

  33. När jag sökte på bilder till mitt blogginlägg om varför jag inte äter vettigt trots att jag inte har haft varken anorexia eller Bulimi, så hittade jag detta inlägg så BRA… Efter 16-årsålder och jag flyttade hemifrån har jag struntat i mat då jag inte varit sugen, godis kunde jag skyffla i mig med jämna mellanrum, åt en middag eller lunch per dag.. Äta på restaurang de få tillfällen det bjöds en lantislolla som mig gillade jag … Efter stressen på jobbet tappade jag allt…ork och aptit …

Lämna ett svar till Amanda Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.