Fem en fredag v. 6: Minnen

Mitt finaste minne, när du William föddes.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.

  1. På vilket/vilka sätt ser du tillbaka på dina minnen?
  2. Vad är ett minne från när du var 10 år?
  3. Vilket minne värdesätter du mest?
  4. Hur minns du din barndom?
  5. Är du glömsk av dig?

På vilket/vilka sätt ser du tillbaka på dina minnen?
Mest genom att tänka på dem. Jag kan liksom memorera varje lukt, varje sinnesintryck och varje känsla. Jag kan titta på foton med, men oftast är det minnet i sig när det kommer över mig som jag ser tillbaka på det.

Vad är ett minne från när du var 10 år?
Det är helt klart när vi hämtade min hund Sassa. Jag gick i trean, hennes uppfödare skulle till Falun så vi åkte hit för att hämta henne från Orsa tillsammans med min morbror. Jag minns lyckan över att bära just henne, hon var oerhört älskad den hunden.

Vilket minne värdesätter du mest?
När William föddes, jag glömmer aldrig det där första mötet vi hade. Hur tiden stannade och jag bara kände en kärlek välla upp genom kroppen. Så oerhört älskad från första stund.

Hur minns du din barndom?
Den minns jag i glädje och sorg. Lekfulla dagar, och även en barndom som kantades av upplevelser som barn inte ska behöva uppleva. Död på nära håll, ätstörningar och att känna sig att jag aldrig var tillräckligt bra. Andra gav mig inte den känslan utan det var min egen uppfattning av mig själv.
Men lekfulla dagar med vänner och syskon, oboy i mormor och morfars kök. Att sitta i soffan med mamma när hon läste böcker för mig, eller när jag och hon var och handlade tillsammans det är fina minnen.

Är du glömsk av dig?
Absolut inte, jag minns allt. Speciellt det folk gjort eller sagt till mig. Jag har fått lära mig att vissa kan tala om samma sak 100 gånger utan att veta om att de talat om det för en förut. För mig är det dock ganska frustrerande eftersom jag redan minns det så detaljerat från första gången någon berättat det för mig.

Orsakullan
Follow
✰ Fina du som tänkt kommentera, läs detta innan.✰

↳ Jag lämnar alltid respons på dina kommentarer här.
↳ Lämnar du din bloggadress, så vänta dig alltid ett besök från mig.
↳ Jag raderar kommentarer som innehåller svar på kommentarer från Din blogg. Även kommentarer med hot, hån, grova ord och kränkande ton raderas.
↳ Jag tar gärna emot feedback/kritik som framförs på ett konstruktivt sätt.
↳ Jag blir alltid glad av fina och vänliga kommentarer. Så kärlek till dig som lämnar kärlek här.
↳ Här kan du läsa om hur jag behandlar dina uppgifter: Integritetspolicy

43 thoughts on “Fem en fredag v. 6: Minnen

  1. Hej, oj säger jag, jag glömde det viktiga du har tagit upp, lukter! Ibland får man ju riktiga nostalgikickar av en doft eller liknande! Det tänkte jag inte på! Du har säkert blivit en starkare tjej av de motgångar du mötte i barndomen! Trevlig helg
    Paula recently posted..Fem en fredag: Minnen

  2. Så kul att läsa att så många förknippar sin barndom med o’boy, haha. 😀
    Däremot är det trist att du som barn hade uppfattningen om att du inte var tillräckligt bra. Jag tänker på alla barn idag som växer upp i ett mer ytligt och jämförande samhälle, hur många måste må.
    Föda barn va, ja tänk vilken kärlek man kan känna från första stund. 😀

  3. Så fint att läsa <3 Trots det svåra.
    Är helt fascinerad av att läsa om ditt superminne, jag är raka motsatsen, haha. Jag måste skriva ner saker direkt, annars är det väck. Brukar klottra på handen.. Snart blir det väl pannan så jag ser det när jag kollar mig i spegeln 😛

  4. Alltså den känslan du förklarar, den känslan när man ser sitt barn från första stund och bara älskar hen, underbart. Känner igen mig i din barndom, död, ätstörningar och prestationsångest är något jag också levt med från barnsben tyvärr. Men samtidigt, utifrån var min barndom fantastisk, underbara föräldrar, moster och hennes familj samt mormor och morfar som alltid fanns där för mig oavsett vad. Kramar <3
    Johanna recently posted..Fredagspeppen

  5. Tiden stannar verkligen till när ens barn föds. Det är en sån fin stund och känsla. Det är så jobbigt när man minns när endel berättar samma sak 100 gånger, även fast dom inte minns. Känner så igen mig på den.
    Jennysvardag recently posted..Oväntat bra på tvn

  6. Det där med minnen tycker jag är intressant.. Mitt minne är väldigt selektivt.. Vissa saker kan jag minnas lika tydligt som om jag hade en film som spelade upp det, medan andra saker bara svischar ut ut huvudet samma sekund som det kom in.. Otroligt frustrerande haha.
    Therese recently posted..Missfall nummer 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: