Nu när jag börjat motionera, så kommer också mina osunda känslor som ett brev på posten. Det blir så svårt att verkligen veta när motionen är normal och onormal. Jag går över 10 kilometer varje morgon, och frukosten den bränner jag upp på den motionen. Problemet är dock att dagar som idag, när regnet öser ner får jag panik. För nu kan jag inte gå ut, det bidrar till ett dåligt samvete och där jag genast känner hur min ätstörning hugger tag i mig. Någonstans är det lika med motionen eftersom det triggar att promenera mera, jag älskar att se hur stegen ökar på stegräknaren och någonstans kunna tänka att det där har jag gått.
Jag är en allt eller inget person, det betyder att jag ger allt på något när jag vill. Men när det är något jag inte vill, finns det inget utrymme för saken. Är det svårt att förstå? Egentligen inte, jag tror det helt har med mina ätstörningar att göra. Antingen går jag helt in för att motionera, banta eller vad det nu må vara eller så hetsäter jag. En fördel med min behandling är att jag numera känner när det är stopp, det gjorde jag aldrig förut. Idag åt jag lite godis och så är det bra sen. Jag behöver inget mer och då är det också så, förut smällde jag med lätthet i mig godis men så är inte längre fallet.
Däremot har jag problem med frukosten och att veta hur jag ska hålla mig mätt på den. Det är nämligen så att nu med motionen så är jag så himla mycket hungrigare vid mellanmålen. Imorgon ska dietisten ringa mig och det blir bra, nu kan jag få hjälp med hur jag ska äta för att behålla energin. Det är just det här som är så svårt, att äta och få energi samtidigt som jag motionerar för välmående och hälsa.
Men när blir träningen osund? Är det när man känner som jag idag? När det är en besvikelse att regnet faller på morgonen. Jag vet inte, det är så himla svårt att till fullo veta.
Vad jobbigt men hoppas dietisten kommer med bra råd! 🙂
Ja kul är det ju inte direkt.
Nu har ju inte jag haft eller har en ätstörning. Men jag känner så igen mig i att antingen så ger jag allt eller så skiter jag i det. Jag känner även igen mig i med att gå över 10 km och att se att man går fler steg för varje dag. När jag var så hurigt och gick 10 km varje eftermiddag så ville jag att jag skulle gå fortare för varje gång. Kom jag inte ut för att de regnade så fick jag nästan panik, det blev ju lite av ett tvång för mig att gå. Så då började jag att måla mina naglar lite mer avancerat och träna hemma ? jag hoppas att din dietist kan tips dig om hur du ska hålla dig mättare 🙂
Ja usch det är läskigt på ett sätt att man gör så där :(. Är väl ätstörningen som talar antar jag :/.
Jag delar så många tankar och erfarenheter med dig i det här inlägget. Och är så glad för att min sambo är medveten om att jag har lätt att falla in i ortorexi och satsa alldeles för hårt på kost och träning. Senast igår sa han ”Jag kommer hålla koll på dig och det vet du” när vi pratade om att jag vill att kroppen ska komma tillbaka snabbt efter graviditeten. Jag önskar att jag hade något bra svar på när det går överstyr, men jag är nog verkligen inte rätt människa. Men! Jag tror att man är en lång bit på vägen när man är medveten om det och skriver och resonerar som du. Kram ?
<3 . Ja det är så svårt eller hur? Man halkar så lätt dit den där lilla djävulen inom en som bara vill att man ger mer och mer. Det är läskigt hur lätt man hamnar där och aldrig tycks tysta den :(.
Jag vet inte riktigt vad jag skall skriva, jag känner inte igen mig och kan inte relatera till något men jag kan tänka mig att det är liksom en ond spiral. Aldrig roligt att promenera i ösregn, men kan du inte gå ut en liten runda trots regn för att inte få så dåligt samvete? Eller måste du promenera lika långt/lika länge varje dag för att du ska känna att du gjort rätt mot dig själv om du förstår hur jag menar? Tänker, att en liten promenad oavsett vädret kanske dövar de jobbiga hos dig?
Jag känner väl att jag vill gå lika långt och det är ju där konflikten inom mig uppstår, jag nöjer mig inte liksom :/.
Förstår hur du känner dig när man väl har kommit igång med träningen så vill man bara att det skalll flyta på och inget hinder skall dyka upp:)
Vad äter du till frukost? Jag håller mig mätt på 1 ägg, lite grekisk youghurt med bär och valnötter! Ibland så kör jag 16/8 fastar i 16 Tim och har ett ätfönster på 8 Tim . Jobbigt i början men kroppen vänjer sig…
Träningen blir osund när man bara tänker och tränar hela tiden och väljer bort det som är kul och vänner !
Lycka till med träningen och kostomläggning ?
Jag går på en ätstörningsbehandling :). Äter havegrynsgröt med kanelstekta äpplen och ett rått ägg i gröten. Sedan Falu råg runt med antingen ost eller makrill :).
Jag ska absolut inte fasta, då kommer jag börja att hamna i samma mönster igen med självsvält, hetsätning och liknade :).
Känner samma som dig, hur ska jag hålla mig på frukosten. Just nu äter jag bara fil och en macka.. haha vet ej varför beror nå på gravideten! Vilket är super jobbigt.
Men vad duktigt du är som går 10 km . Asså det är super bra! Jag vill så gärna träna eller gå, men finner inge ro eller något i det så skjuter jämt upp de! Har du tips hur man får motivation så skriv gärna det ! ❤️
Ja det är skönt att gå i alla fall. Jag känner att jag får upplopp för känslor en stund. Men samtidigt blir det så dubbelt :/
Jag är också en allt eller inget person. Men det gäller att hitta den där balansen så det inte blir för mycket eller för lite av något
Ja det är ju det.
Sånt där är jättesvårt, men tycker ändå att du har kommit långt 🙂
Tack jag hoppas att det är så 🙂
Ät något lätt innan du går ut o går sen när du kommer hem så ät havregrynsgröt då är du mätt till lunch och lite till 🙂
Ja de e svårt och säga vad en sund motion är, de är bara du som kan svara på de …
Jag ska oxå börja och är oxå rädd att ätstörningarna ska ta över
Jag vill inte experimentera så nu när jag är lite ”släppt” för att få hamna på rätt håll i banan. Lär se till att äta frukosten så som det är sagt, i alla fall tills jag är frisk 🙂
Jag har också haft problem med det där med träningen… för mig blev det osunt när jag började säga ifrån om andra saker; träffa vänner/ familj osv för jag skulle hinna träna… det blev inte alls bra tillslut! Jag brukar dricka yoghurt kvarg på morgonen, sen promenera och äta en rejäl frukost när jag kommer hem, då står jag mig bättre 🙂
Ja det blir inte bra när det går åt det där hållet :/. Jag lär äta på morgonen, har ett schema för sånt just för att jag går på behandling. Så tror inte det skulle funka i dagsläget att äta mellis först och sedan frukost, men vet inte får prata med kuratorn sen :).
Först vill jag bara säga vilken otroligt fin selfie du tog på dig själv!
Som jag kommenterade förut, har jag ingen erfarenhet av ätstörningar alls. Så egentligen skulle jag kanske inte kommentera ditt inlägg. Men jag hade två tankar som jag gärna vill uttrycka:
Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. På med regnkappa och gummistövlar så kan du promenera ändå. Inte ett dugg roligt naturligtvis, och definitivt inte 10 kilometer, men ändå.
Klart du förbränner frukosten när du går så långt. Ta med dig ett mellanmål i form av några smörgåsar, en banan eller annat som ger dig energi. Då blir det liksom ”naturligt”, om du förstår vad jag menar.
Åh tack :D. Så snällt skrivet :).
Jo så är det ju, fast för mig finns det ett dåligt väder och det är när åskan och blixten slår runt. Jag är LIVRÄDD för blixtar och dunder :). Annars så går jag gärna ut en stund i regnet :).
Vilket bra tips det där med smörgåsarna 😀
Är ju oxå en allt eller inget person som lätt deppar ihop och får ångest… känner mig värdelös när jag inte uppnår det jag tänkt. Galet. Skönt Du ska prata med dietist i morgon, jag hoppas det blir ett bra samtal.
Ja det blev ett bra samtal i alla fall. Det är så svårt när man är så här också. Man ger upp så lätt 🙁
Skönt att du känner att behandlingen hjälpt då, det gör nog stor skillnad. Det är nog svårt att avgöra i det läger om det blir ett tvång eller inte gissar jag
Ja det känns bra med behandlingen. Men det är jättesvårt att veta :/
Exakt sådär känner jag,jag får oxå dåligt samvete när jag inte kunnat träna.
Jag har tyvärr så med maten oxå.
Äter jag för mycket mat eller fel mat så får jag dåligt samvete.?
Usch det är så hemskt med såna tankar 🙁
Just den känslan tror jag alla får när man är van vid att röra sig. Jag tror inte den blir osund för det. Jag fick ofta dåligt samvete för att jag inte kunde komma iväg och träna, jag planerade in min träning noga så jag skulle få mina 5 dagar i veckan. De osunda vanorna är nog när man inte äter något när man tränar, att man hoppar över måltiderna för att man vill hålla formen osv. Samvetet kommer för att kroppen är van att hålla igång. Ägg är bra för extra energi ❤
Bra att du får stöttning av dietist för att balansera de båda ❤
Ja fast problemet är väl att för mig är det inte sunt då det triggar till mera. Svårt att förklara, jag blir liksom besatt nästan 🙁
Min yngsta dotter hade ätstörningar. Jag upplever att när träningen måste kompensera matintaget, då är det ätstörningen som talar. Det var en djävulsk tid, tack och lov har hon idag ett sunt förhållande till mat och träning.
Ja det är nog så, det blir så galet svårt det där när man hela tiden har den där djävulen som talar till en :(.
Usch då, detta låter ju riktigt knepigt! Hoppas verkligen att det hjälper att prata med dietisten om det här, det gäller ju att äta mycket av rätt mat för att hålla energin uppe och orka med att träna också 🙂
Ja det är inte jättelätt, speciellt när det är så himla skört band där. Har pratat idag i alla fall 🙂
Va bra att du promenerar innan frukost 🙂 det borde jag med faktist göra ?
Gör det efter frukost :), jag måste äta på morgonen eftersom jag har ätstörningar som jag håller på att behandlas mot :).
Jag har inga tips så jag hoppas att du får bra hjälp av dietisten. Men det som mättar mest för mig på morgonen eller över huvudet taget är att tillsätta extra fett.
Kanske ska göra det, vet dock inte riktigt vad för form av :).