Dark Mode Off / On
[instagram-feed]
Ätstörningar Högkänslighet

Ätstörningen röst som talar.

Ibland får jag som panik i mina tankar. Just nu är ätstörningsrösten, min Gollum starkare än på mycket länge. Den är på mig dygnet runt. När jag är vaken, när jag sover, när jag jobbar, när jag äter, när jag inte äter, när jag rör på mig, när jag inte rör på mig. Den är där som en skrikande kritiker och bråkar. Jag hotar min ätstöring just nu, hotar den på det allra hårdaste sättet.

Sedan jag fick veta att jag kommer börja 5 dagars behandling i 12 veckor, har jag kämpat med regelbundet ätande. Jag kämpar med mellanmålen. Men min utmaning nu är kvällsmål. Min ätstörning skriker på mig att nu kommer jag rusa upp i vikt utan hejd. Nu helt utan min fallskärm ska jag kämpa med att äta. Det är läskigt, obehagligt och skrämmande. Samtidigt som jag kämpar på, och inget hellre vill än att bli frisk.

Varje gång människor talar om hur de ska hålla igen, hur de ska banta, hur de ska se till att gå ner i vikt triggas jag på det allra vidrigaste sättet. Som jag sa igår till psykologen: ”Det svåra är inte att matschemat. Det svåra är att hålla sig kvar när rösten blir för stark.” Så hör jag dem som önskar sig en ätstörning för att: kunna hålla vikten… Om du bara visste vad du önskar dig! Det är INGET jag ens önskar min värsta fiende. Att vara fast i mitt huvud, med bräckligheten och höra rösten som slår dig med orden. Som misshandlar dig så till den grad med ord att du krymper för varje sekund. Nej du önskar dig ingen ätstörningsröst, den som tror sig göra det är så fel ute. Ingen vill ha Gollum som hyresgäst i sitt huvud.

22 Comments

  1. Finns det verkligen människor som önskar sig en ätstörning? Människor som önskar sig en sjukdom. Det låter helt sjukt i mina öron. Då tänker man verkligen inte speciellt långt. Över lag ska man vara oerhört försiktig med att prata om bantning, viktminskning och kroppsideal. Det är min erfarenhet.

  2. Usch vad jobbigt det måste vara att ha dessa tankar hela tiden och kämpa med alla måltider. Hoppas verkligen att du får hjälp och att du tar dig ur detta så fort det går men förstår att det är en kamp..
    Mina tankar går till dig!
    Kram

  3. Inte mycket kvar nu – 5 dagars behandlingen i 12 veckor börjar ju i januari. Så håll ut nu!
    Sedan kan du ju försöka att skälla ut Gollum då och då, så att f*nskapet tystnar. Nej, jag skojar inte. Prata gärna högt med ”rösten” i ditt huvud, överösa den! Värt ett försök!

  4. Du beskriver så öppet och ärligt om hur det känns. Nej, det är ingenting jag heller önskar min värsta fiende. Hur kan man önska sig en ätstörning? Låter helt skruvat tycker jag. Kan tänka mig att du blir triggad, viktprat triggar mig med. Gillar inte att bantningsinlägg. Tycker bara det är jobbigt så kan bara tänka mig hur det känns för dig.

  5. Fy det låter vänligen hemskt när dom där rösterna vill att man ska ge upp men jag hajar på dej och tror att du fixar det här du är bra och fin som du är hoppas du blir frisk från denna hemska ätstörning

  6. Håller tummarna för dig. Vissas fixering vid vikt är så sorglig. Man får beröm för att ha gått ner i vikt när man istället borde få beröm för varje steg man tar för att må bra. Glöm inte att du är fin som du är.

  7. Ja hua detta som rotar sig hårt, det tär på en och vet ju att du har jättekämpigt med detta. Förstår att man kan triggas av när folk skriver om träning, dieter och så när du kämpar,

  8. Väldigt viktigt och svårt tema du skriver om här, tack för att du är öppen om ett problem som många kämpar med. Jag har inte haft ätstörningar, men kanske på nåt sätt ändå då jag väger 30 kg för mycket. Men jag hetsäter inte. Har aldrig gjort det. Men har intervjuat flera i mitt jobb som journalist, personer som haft olika problem med ätandet. Då har de kommit till den punkten att de vill dela med sig och ha förändring, såsom du. Ett steg på vägen alltså.
    Ja, jag är ingen psykolog, känns lite dumt att skriva allt det här, för jag vill inte trampa nån på tårna. Jag TROR att jag förstår dig.
    Kram!

    1. Tack ❤. Jag skriver dessa inlägg för att få ur mig det som känns på insidan. När det gör som ondast.

      Gällande ätstörningar så finns det så många varianter, att du säkert kan ha en. Det är ju någonstans så att många tror att man antingen har aneroxia eller bulimi. Och då betyder det = mager = svält. Eller Hetsätning = kräks = övervikt. Ja det är i alla fall vad folk tror.

      För min del så sitter det mest i huvudet. Men ätstörning är ospecificerad och jag hoppar runt bland flera. Svält, viktuppgång, viktnedgång, tvångsmotion, äter för lite.

      Det är nog svårt för folk att fatta att mitt sätt att kompensera är att alltid äta mindre än jag ska. Jag är överviktig sedan några år nu. Men trots det så äter jag FÖR lite och otroligt restriktivt. Jag är livrädd för mat, dryck och annat. Och det är det där sista som gör min ätstörning jag är rädd för mat och kontrolleras av maten dygnet runt.

Lämna ett svar till Madeleine Stenberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.