My litte pony – Perfume puff place.

Igår hämtade jag upp fyra My little ponys jag köpt tidigare i Avesta. Eftersom jag åkte från Västerås passade det då bra att hämta efter vägen. Det var Parfume puff place som jag inte ens visste om fanns som barn.

En North Star (rosa med vingar), Cherries Jubilee samt Peachey. Sedan en sea pony Tiny Bubbles tyvärr saknar hon sin badring, men den kanske man kan köpa någon annan gång.

19 dagar till julafton – dag 8.

Jenzel.se har en utmaning i sin blogg, och jag ställer gärna upp på sådant.

Dag 8 – Den bästa julklappen du fått?

Jag kan nog inte välja, är det något som betyder mycket för mig så är det saker jag får av någon. Jag tycker mycket om sådant som andra gett mig och därmed fyller allt en funktion i mitt hem. Jag tittar på saken och minns det, därmed kan jag inte välja. Jag älskar mina saker alldeles för mycket för det.

Julkalendern: Lucka nummer 8: ” Ett vägskäl jag är rädd för”

Julkalendern är skapad av Johanna kajson.

Eftersom jag tycker om att leva mitt liv relativt lugnt och enformigt är det nog mest rädslor kring vägskäl som skulle betyda att jag inte har kontroll som skrämmer mig. Att i ett vägskäl veta att jag inte kan förändra att något sker.

Jag kände så i juli när min mormor fick cancerbeskedet, det finns inget jag kan göra åt detta. Oavsett vilka val jag nu gör kommer jag bli tvungen att möta sorgen. Det vägskälet gjorde så ont, att stå maktlös och agera stark när ens värld rasar sönder och samman. Att veta att jag antingen kan ge upp och lägga mig ner eller att jag kvar tvungen att återigen hålla huvudet ovanför ytan och låta vågorna försöka dränka mig.

Jag vill ogärna göra dessa vägval, men ibland väljer livet vägvalen åt dig, och det är dessa valda som skrämmer mig.

Fem en fredag v.49: Framtid

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag!

  1. Vad är något du trodde när du var liten skulle finnas eller vara uppfunnet idag?
  2. Till vilken tidsera (antingen bak eller fram i tiden) skulle du vilja åka till?
  3. Vad är en sak du vill att du ska ha gjort eller upplevt om 10 år?
  4. Tror du att det går att sia om framtiden?
  5. Vad står här näst på din agenda?

Vad är något du trodde när du var liten skulle finnas eller vara uppfunnet idag?
Oj jag vet inte. Jag tror inte jag tänkte på sådant som barn. 

Till vilken tidsepok (antingen bak eller fram i tiden) skulle du vilja åka till?
Jag tror jag skulle vilja upplevt 1900-1979, känns som en spännande tid.

Vad är en sak du vill att du ska ha gjort eller upplevt om 10 år?
Gärna få minst ett barn till.

Tror du att det går att sia om framtiden?
Ja det tror jag. Det är många gånger jag känt på mig vad som ska hända och så sker det.

Vad står här näst på din agenda?
Att plugga med mina studiekamrater här på högskolan, hämta lite saker jag handlat efter vägen hem ska jag göra också.

Scandic hotell i Västerås.

Igår runt 15:30 befann jag mig på Scandic hotell i Västerås efter en lång dag på Mälardalens högskola. Vi hade seminarium och föreläsning, känns alltid bra när man är här på plats. Dock är det så i år att jag inte känner samma entusiasm som förra året, jag har tappat den där känslan jag hade då. Min mormors dödsfall har helt enkelt det största fokuset i mitt liv. 

Jag vet att när folk frågar, hur mår du? Så förväntar de sig att jag och alla andra ska säga “det är bra”, men det gör jag inte jag säger att livet är jobbigt. Varför ska jag ljuga? Det är som att man gjort ordet “hur mår du” till ett ord ungefär som “god morgon”. Båda dessa är också saker som alltid stört mig, vem har sagt att min morgon var speciellt god? Jag brukar alltid säga hej i ren protest.

Hur som helst i skrivande stund sitter jag på Mälardalens högskola. Vi börjar om två timmar men jag är så morgonpigg och kan således inte hänga kvar på hotellet, så åkte till högskolan istället. Här kan jag sitta ifred men samtidigt med människor runt mig i rörelse. Dessutom kan jag här producera lite blogginlägg i lugn och ro. 

Stundvis önskar jag mig vara mindre morgonpigg, men det är helt enkelt inget som funkar på mig. Jag går hellre upp och startar dagen än att ligga kvar i sängen en längre tid. Det är skönt att bara få vara känner jag.

Sängen var i alla fall galet skön att sova i, och lika så hotellfrukosten. Visst är det ändå något speciellt med hotellfrulle? Det är verkligen bland det godaste jag vet!

Man blir ju mätt i magen för hela dagen, efter hotellfrukost. Det blir helt klart en lättare lunch för min del idag. Scandic Västerås levererade som alltid!

Julkalendern: Lucka nummer 7: ” Det väljer jag helst i garderoben”

Julkalendern är skapad av Johanna kajson.

Jag är världens tråkigaste när det kommer till kläder. Oftast är det en kofta, något t-shirt under och så svarta byxor. Det är liksom min bas varje dag. Det där med kläder har aldrig varit något som jag funnit som intressant mer än att det ska vara bekvämt.

Min stil är väldigt vardaglig, så jag sticker inte ut men jag trivs i mina kläder och då blir valet ganska enkelt.

19 dagar till julafton – dag 7.

Jenzel.se har en utmaning i sin blogg, och jag ställer gärna upp på sådant.

Dag 7. Bästa julsången.

Min absoluta favorit är Fairytale of New York. Jag tycker om den typen av musik, kanske är just folkmusik något jag lite extra anser vara fint. När jag tänker på saken är det nog just folkmusik som jag oftast lagt på minnet också. Kanske spännande när man tänker på det, överlag tycker jag nog dock att julmusik hinner spelas så ofta att man ledsnar ur.

19 dagar till Julafton – dag 6.

Jenzel.se har en utmaning i sin blogg, och jag ställer gärna upp på sådant.

Dag 6 – Min önskelista.

Jag är ju vuxen och i och med det så är det inte så mycket julklappar för mig själv. Rent spontant tycker jag nog julklappar är mer för barn, men om jag nu ska skriva en önskelista så ska du så klart få läsa sen.

  1. Gynningglas.
  2. Mon Amie tårtfat.
  3. Ostinida, typ allt.
  4. Något någon skapat, alltså typiskt hemmagjort. 

Specialpedagogprogrammet – I Västerås.

Befinner mig i Västerås på Mälardalens högskola, bredvid mig står det en kopp kaffe. Jag sitter och väntar på föreläsning och seminarium. Får hoppas att det går bra, känner mig mest osäker på vad vi ska göra, anser att det är dåligt med information.

Ikväll ska jag sedan åka hotellet, tänkte sätta mig och titta på 36 dagar på gatan, har sett tre avsnitt så tänkte se klart resten. Ett väldigt viktigt program som det flesta av oss borde se. Som specialpedagogstudent blir jag gripen eftersom jag någonstans vet att detta är vägen som elever med diverse handikapp kan hamna i om inte samhället hjälper till.

Det är sorgligt hur samhället istället för att ta hand om barnen skyller på varandra. Föräldrar skyller på skolan, skolan skyller på socialförvaltningen, socialförvaltningen i sin tur skyller på vården, vården i sin tur skyller på diverse olika instanser hos sig, och så går karusellen runt. Att barnen hamnar i mitten, och aldrig får hjälpen är det som att ingen ens tänker på. Det hade varit bättre om alla från föräldranivå till diverse olika hjälpnät kunde hjälpa och stötta  varandra mot det verkligen problemet.

Vilket är att ingen regering bryr sig eller brytt sig om de utsatta i samhället! Att det aldrig finns tillräckligt med pengar, och att politikerna fullkomligt skiter i människorna oavsett politisk ideologi. Det är vi som röstar men sedan händer det ändå inget, och att skylla detta på regeringskaoset som är nu går inte, denna nermontering av skola, vård och omsorg har pågått i små steg under hela min livstid vilket är 34 år, och säkert innan det också.

Nej det är inte föräldrar, socialförvaltningen, skolan och vården som bär ansvaret för att barn inte får den hjälp de har rätt till. Det är politikerna som styr men inte lägger in tillräckligt med pengar, och istället för att lyssna på personer som kan sina yrken kör sitt eget race på vad de tror att vi behöver. Det är inte diverse kompetensutbildningar som behövs, det är pengar, resurser och tillräckligt med människor för att kunna arbeta med uppgifter utan att någon ska bränna ut sig på kuppen.

Brukar inte skriva sådant här, men det är någonstans det här som är vad jag brinner för, men systematiskt har valt att inte skriva om. Jag vet nämligen att människor är lärda att ta politikerna i försvar, och i samma ställe lärda att skälla på arbetarna och föräldrarna. Politikerna är som samhällets kungar, och de som ska arbeta efter politikernas lagar är istället de svagaste som ska lyda kungen utan värde.

Julkalendern: Lucka nummer 6: ” Ett beslut någon annan tog åt mig”

Julkalendern är skapad av Johanna kajson.

Senast någon annan gjorde ett val åt mig var jag innan jag flyttade hemifrån. Jag var sjutton år när flyttlasset gick till min egen lägenhet. Jag har verkligen ingen aning om vilket som var mitt sista beslut någon bestämde åt mig. Min mamma som ni ser på bilden ovan som håller i en liten jag litade alltid på mig. Så jag fick besluta mycket själv, även om jag inte haft fri uppfostran eller något sådant.

Jag tror möjligen att en av de saker mamma beslutade åt mig var att tillåta mig att åka på klassresa till Tunisien när jag var 16 år gammal. Men något mera minns jag inte. Jag fick välja mycket själv, med utgångspunkt frihet under ansvar.