Söndag och en vecka kvar till sportlov.

Så var det söndag igen, runt tolv ska jag åta mot Boda utanför Svärdsjö och Dalagården för att hämta William med kompisar som varit på läger där hela helgen. Sedan ska jag hemåt igen, vid 17:00 ska jag till Björn för att visa hans lägenhet han ska flytta ifrån för några som kanske vill flytta dit. Det är hyreslägenhet och Björn ska flytta till hus.

Annars blir det att ladda inför en ny arbetsvecka, fyra dagar nu till sportlovet. Jag ser så mycket framemot att få sportlov och kunna varva ner det ska bli så himla skönt med ledighet måste jag säga.

Allt jag vill är att sova.

Jag tittar mot klockan, inser att den bara är halv nio på kvällen och det enda min kropp och jag vill är att gå och lägga sig. Men att bege sig mot sängen halv nio på kvällen känns ur många synpunkter inte som en bra ide. Halv tio absolut men inte halv nio. Det är bara att försöka hålla ögonen öppna.

Denna lördag har jag spenderat med Björn. Vi var till Sawanee och åt lunch, sedan åkte vi hem till honom. Glodde på serier och umgicks, William är på läger och jag hade tråkigt. Blev perfekt att umgås med Björn då, speciellt då jag körde honom och hans kollega ner på stan igår och därmed hade hans bilnyckel.

Nu på kvällen har jag kollat på Full house, är nu inne på säsong åtta och således sista säsongen. Ska hoppa över på Fuller house när jag är klar, har sett säsong ett där så blir tre säsonger att titta på. Alltid kul med lite serier, och just där är Netflix perfekt när man bara vill plöja igenom något.

Har din lördag varit till belåtenhet?

Förmågan att sätta ord på sina känslor.

Jag hört det ofta, det där med att jag kan sätta ord på mina känslor. Att jag vet hur jag känner och kan uttrycka det på ett speciellt sätt. Jag påstår inte att det gör mig till speciell, men jag antar att inte alla har orden för att beskriva hur man mår och hur man känner och upplever saker. Men jag har känt hela mitt liv, och jag var tidig att tala. Jag har tidiga minnen och jag glömmer aldrig något som hänt mig, eller sagts till mig.

Det här i sin tur medför att jag också kan sätta fingret precis prick på det jag upplever. Jag var så psykologen och vi pratade, jag fick henne att skratta. Hon skrattar väldigt ofta i mitt sällskap och ibland känns det som jag pratar med en vän när jag är där. Som att vi utbyter tankar i yrkesrollerna fastän jag är där för mitt sätt att försöka må bra. Jag sa en sak och hon bröt ut i världens gapskratt och sa:

Haha, gud så härligt att du säger detta. Det är helt okej att känna som du gör. Det är sunt, det farliga blir när man gör något farligt. Men att känna, det är helt okej

Vad det var tänker jag inte berätta. Inte för att jag tycker det är kul att säga A och inte B, utanför att allt i mig är inte något jag vill delge världen. Men jag vill påvisa att som människa vet exakt vad jag känner, tycker och lever för. Det finns inget falskspel bakom mig, tycker jag inte om en person så kommer jag inte låtsas göra det. Människor vet när de är viktiga eller oviktiga i mitt liv.

Jag tänkte på det där med att sätta orden på saker, jag älskar att bli lämnad ifred. Inte för att jag någonstans inte tycker om människor, men jag har inte behovet av att socialiseras med dem. Jag tycker om mina vänner och familj, och där får jag mig energi. Men resten av ställena är platser där jag möter människor som jag sedan lämnar. De gör intryck i mitt liv, men det är inte där som jag får min energi.

Vi lever i en värld där vi ska vara så galet sociala hela tiden. Där förväntningarna på varje individ är att samarbeta dygnet runt. Vi förväntas att alltid älska varandra och aldrig någonsin välja en annan väg. Vi ska vara som robotar som tänker och handlar lika, ingen får sticka ut. När då några robotar tänker individuellt och utanför boxen skapas det ett obehag. I en värld där alla ska dricka samma drink, använda samma kläder och vara engagerade i samma för stunden aktuella samhällsfråga, finns det ett otroligt obehag till de som inte visar samma engagemang eller intresse.

Jag har alltid tagit min egen väg, alltid gått dit mina fötter burit just mig. Jag har aldrig varit hon som följer flocken. Jag har velat se något mer? Ha något mer, hitta något annat. Det här gör att jag fullkomligt avskyr att bli bevakad eller iakttagen. Jag vill bara bli lämnad ifred, jag vill bara att människor ska lita på min förmåga att klara mig alldeles själv. För att klara mig alldeles själv är precis det jag är bäst på, det är min absoluta superkraft. Jag litar alltid på att andra människor gör sitt bästa, det enda jag begär är att andra gör det samma med mig.

Det går att jämföra mig med ett bi, jag surrar gärna runt från blomma till blomma. Om du lämnar mig ifred kommer jag låta dig vara ifred. Men om du retar mig tillräckligt länge kommer jag ge igen med ett stick som gör riktigt ont. Lita på att jag tar mig från blomma till blomma utan din hjälp, så kommer du få ta del av min ljuva honung. Låt mig arbeta ensam så finner du en harmonisk människa i naturens land.

Nya naglar från Daily life spa.

Eftersom min mamma kommer hit på torsdag så passade jag på att fixa naglarna idag istället. Gjorde de som vanligt hos Katrin på Daily life spa, med andra ord samma kvinna som gav mig thailändska vårrullar i måndags när jag fyllde år.

Ser du skillnaden i färgen? Det är för att de skiftar färg efter varm eller kall man är. De blir alltså helt genomskinliga när man är varm. Så himla häftigt tycker jag.

Drömmen om en bastustuga.

Inlägget är i samarbete med Polhus.

Så här i februari när vädret kan både stå på plus och minusgrader är det inte helt okänt för mig att börja drömma om något annat. Jag tänker på att få kliva in i en varm bastu och att liksom bara få känna på när musklerna får värmas upp. Just nu har jag extremt ont i min nacke och skulderbladen, vilket i sin tur gör att jag får migrän.

Det är sådana gånger jag tänker på hur fantastiskt det skulle vara med en bastustuga. Nu bor jag i lägenhet, men Williams pappa ska flytta till hus och jag har hört hur William och han diskuterat just bastu. Någonstans hoppas jag ju att detta kommer ske, det skulle betyga att jag skulle kunna åka dit och njuta bastun då och då. Jag tror nämligen att mina axlar, skulderblad samt nacke skulle älska mig om jag gav just den sidan av mina kropp extra mycket kärlek.

Hur som helst det finns en viss längtan hos mig att få basta mera. Jag är även sådan som inte går till gymmet eller badhuset för att basta, jag är mer sådan som vill basta i fred utan människor jag inte känner. Jag har några gånger funderat på att nyttja bastun på hotellet jag befinner mig på när jag studerar men än har det inte hänt. Men jag kanske ska prova det nästa gång jag åker dit?

Drömmen skulle dock vara att faktiskt använda mig av Polhus bastustugor och få den uppslagen någonstans. Man kanske rent av skulle kunna be våran hyresvärd kolla närmare på detta. I området där jag bor är vi ändå en hel del människor och det är säkert fler med mig som skulle känna sig intresserade av att få ta del av detta? Jag menar egentligen vem vill tacka nej till att kunna boka bastu då och då? För det är ändå något speciellt med just bastubad, värme och avkoppling. Jag brukar tänka på det min vän sa till mig under den tiden vi gymmade tillsammans “det bästa med att gymma är att gå till bastun efteråt“. Jag kan inte annat än hålla med henne.

Till psykologen och att varva ner.

Alldeles strax ska jag ta och åka mot psykologen. Sedan klockan 13:30 har jag beställt tid för att fixa mina naglar. Jag behöver verkligen då lite tid för mitt mående nu känner jag, det märks i kroppen att jag inte varit på topp med en hel del stress.

Jag hoppas att mycket reds ut idag hos psykologen. Det ska även bli skönt med nya naglar. Jag hade bokat tid till nästa vecka, men min mamma kommer till Falun då så vill så klart vara med henne istället.

Vad gör du denna fredag?

Vackra saker.

Inlägget är i samarbete med Profilpartner.

Jag fullkomligt älskar Vinga of Sweden. När jag såg muggarna ovan föll jag pladask kan man säga. Jag har mer och mer börjat fundera på min framtid, hur jag tänker kring vad nästa steg i mitt liv är. Vad vill jag fullfölja utöver jobb och skola? Någonstans vet jag att en dröm är att starta ett eget företag. Tanken är både spännande och även svår, jag vet inte riktigt hur och vart jag ska börja?

Men i huvudet ser jag det framför mig, hur jag skulle kunna sitta med muggar som dessa från Vinga of Sweden eller varför inte inte ha en snygg röd jacka likt denna från Malamute och en mössa av märket Harvest – Brewton när jag ska ut på olika uppdrag? Det skulle nästa kunna bli lite som mina profilkläder?

Jag har en produktidé kring vad ett företag som jag vet saknas. Det skulle innebära en del utomhusaktiviteter men även en del kaffe iblandat. Jag funderar och drömmer, vem vet? Kanske jag kommer att uppfylla min dröm. Det hoppas jag verkligen.

Fem en fredag v.7: Avkoppling.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.

  1. Hur kopplar du av på bästa sätt?
  2. Är du bra på att vara ledig?
  3. Vad gör dig stressad i en avkopplad miljö?
  4. Använder du dig någonsin av skärmfria tider?
  5. När kände du dig som mest avkopplad sist?

Hur kopplar du av på bästa sätt?
Genom att gå och fixa naglar, fransar samt gå på massage då och då. Det är mitt sätt att komma ner i varv. Just nu när jag arbetar som lärare 75% och studerar till specialpedagog på 50% är det svårt att komma ner i varv alls.

Är du bra på att vara ledig?
Nej det är jag inte. Möjligtvis på sommaren, men annars ligger det ofta något över mig. Som studier eller något jobbrelaterat, längtar därför efter semestern i sommar.

Vad gör dig stressad i en avkopplad miljö?
Människor. Jag stressas upp av människor när man liksom förväntas vara trevlig när man bara vill vara avskärmad en stund.

Använder du dig någonsin av skärmfria tider?
Ibland, men är ganska sällan. Min mest skärmfria tid har jag under sommaren när vi är på husvagnssemester.

När kände du dig som mest avkopplad sist?
Det minns jag inte, har varit galet stressat enda sedan i juli när mormor fick cancerbeskedet, och sedan fortsatt efter det. Hon dog i oktober, sedan jobbet och studierna samt massa annat som också stressat upp.

En himmelsk morgon.

I morse när jag gick till jobbet var himlen helt magisk. Jag gick där och tänkte på hur vacker himlen kan vara så här precis i februari. Någonstans så älskar jag verkligen naturen den här tiden på året. När det liksom är lite kyligt men våren börjar sakta vakna till liv. Man hör fågelsång, ser himlens magiska färger och vinden är lite lätt. Det börjar droppa från taken och små pölar av vatten kommer sakta fram.

Jag låg hela efterdagen igår fram tills 4:30 i morse med sprängande huvudvärk och migrän. Det riktigt pulserade i huvudet på mig. Fullkomligt vidrigt när man får så där tycker jag.

Än är det vinter, men sakta börjar vi ändå få vår. Det är fint det är ett tecken på livet. Märker du av några vårtecken hos dig?

En onsdag.

Vaknade fyra imorse är väl inte direkt det man vill göra på en onsdag. Sitter på rast och fördelen med idag är att det är onsdag, och således dagen innan sista arbetsdagen.

Jag gillar onsdagar just för att den dagen betyder snart ledighet för mig. Jag ska passa på att bara ta det lugnt i helgen. William ska på läger till helgen.

Vad gör du idag?