Fyndat på Ta till vara idag.

Ta till var här i stan började idag på prov att ha lördagsöppet så jag åkte dit. Det första jag hittade var en skål i keramik för 15 kronor. Jag kände att denna ville jag gärna ha så det blev ett köp.

Jag tyckte den såg fin ut, tänkte att man kan ställa en blomma i den eller liknade. Får se vad jag kommer på.

Köpte även denna dalahästskål från Sagaform. Jättefin tycker jag, den kan jag lägga något roligt i. Du vet nog vid det här laget att jag tycker mycket om dalahästar.

Så hittade jag denna snowboard för 100 kronor. Frågade William som ville ha den, det saknas skor men det kan man ju köpa. Funkar ju som slit och släng, och han har velat prova åka snowboard. Den kan ju gå att använda i backarna när han är i Kniva och hälsa på sin farmor.

Nya fransar, ett fall & julen slängdes ut.

Fredagsmorgonen startade jag med att ha alarm på mobilen. Jag hade nämligen tid för att fixa fransarna klockan 8:30. Gick ut kvart i åtta för att vara ute i god tid och tack och lov för det, för bilens batteri var slut. Det blev att traska ner mot stan i typisk slaskvinter, en sådan vinter jag fullkomligt avskyr. Hellre stora mängder snö och lite normal kyla på dryga -8 än slaskvinter som man halkar och slår sig på.

För halka det gjorde jag minsann när jag nästan var framme på Studio face and body. Flög rakt ner i gatan tog emot mig med handen och knät som båda slogs upp och började blöda. Detta är ungefär 1,5 timmar efter fallet, så ser min hand ut och det gör förbaskat ont just nu. Fick gå till Apoteket på stan och köpa snabbförband. Svår över att Falu kommun inte sandar sina gator utan tycker det är fullt normalt att man ska halka och slå sig.

Väl hemma så passade jag på att glo på serier, umgås en kort stund med William som sedan drog ner på stan för att shoppa kläder med en kompis. Sedan kom Björn hit och hjälpte mig få igång bilen. Jag fick ut och köra en stund så drog till Coop och handlade mat. Satte mig i soffan, åt och glodde på serier. Sedan så gick jag till datorn och läste bloggar och svarade på 65 kommentarer från er underbara läsare.

Framåt kvällen så beslutade jag mig för att plocka ner julen. Det var dags, jag har vetat det enda sedan efter nyårsafton att julen måste ut i helgen. Det beror på jobbet som drar igång på måndag. Jag ska inte ha några extra saker att göra när jobbet väl drar igång, och dessutom så har jag annat som måste ta plats. Tentan är så gott som klar och ska vara inlämnad senast på måndag, jag ska lämna in den idag hade tänkte jag. Sedan börjar nästa skrivuppgift till samtalskursen som ska skrivas. Min ambition är att försöka bli klar med den så snabbt som möjligt så jag kan få lite andrum ett tag sen. Så därför fick julen lämna lilla hemmet här på kvällen. Julgranen har plockats av, julsakerna lags i sina kartonger, julkyrkan jag fått efter morgon höll jag om en extra stund och kände hennes lukt utan på kartongen, julgardinerna plockades ner och ersattes av mina året runt gardiner. Hemmet är nu återställt till vardagen.

Jag tog bilden ovan idag på dagen innan jag börjat plocka ner allt. Jag fann en vacker syn i gitarren som ligger i vardagsrummet och längtar efter sin musiker. Musikern min son, som likt min mormor spelar gitarr. William spelar annat också, han spelar bas sedan han var 8 år, gitarr, piano och trummor. Jag har nog aldrig berättat det för er innan.

Adventsfirande i Kristine Kyrka.

Som jag skrev skulle jag till Kristine Kyrka. Williams skola Friskolan Mosaik hade adventsfirande där så jag passade på.

Det är verkligen så mycket höst just nu. Ingen sol, ingen snö och bara mörker. Att det här var sista november kändes inte helt rimligt. Det är också på dagen 11 år sedan jag tog körkortet.

Jag tände ett ljus får underbara mormor. Det kändes så i hjärtat att tända detta ljuset. Förstår inte att hon är borta, varje dag vill jag ringa henne som jag alltid gjort. Det finns alltid något jag vill delge henne, jag saknar henne så det gör ont från insidan och ut.

Satt och väntade tills alla eleverna tågade in i kyrkan. Det var allsång med “Hosianna Davids son”, “Bered en väg för herran” och sedan “Vi tänder ett ljus i advent”. Jag fick hålla borta tårarna för mina tankar fylldes av mormor. Älskar mormor vad du är saknad <3. 

Sonens praktik & att hålla Amningskurs.

Vissa dagar är bara intensiva och sådan var gårdagen. Dagen startade med att äta frulle och sedan ta med William till mitt jobb, jag hade nämligen med honom som praktikant under gårdagen, och idag ska han vara med mig igen, med då bara halvdag eftersom han ska på yrkesmässa på eftermiddagen.

Efter jobbet åkte jag med William hemåt och sedan styrde bilen mot Britsarvetsvårdcentral där jag för första gången med mentor skulle hålla “Amningskurs för blivande föräldrar” det var verkligen jättekul och spännande. Jag ser mycket framemot kommande tre tillfällen, det ena nästa tisdag och de andra två kommer att vara på tisdag och torsdag vecka 48. Efter det är jag alltså kursledare i detta och jag tror mig kunna växa en del på den saken. Dessutom mår jag bra av att underhålla mig med olika saker.

Efter jobbet idag ska jag åka hemåt och vila, sedan imorgon är det bara 3,5 timmars arbetsdag kvar av veckan. Eftersom mitt liv är väldigt känslofyllt på det privata planet och sedan fullspäckat på det andra, behöver jag lite pauser. Men nu är det lite tid kvar med high speed i mitt liv.

Akuten, röntgen och att vabba ett barn över 12.

William ramlade på parkouren i söndags. Igår hade han jätteont i handen så jag tänkte att jag får väl ringa vårdcentralen då. De ringde upp vid nio och hänvisade oss till akuten. Jag stod där på jobbet och funderade hur sjutton gör man nu? Det var bara att försöka få tag på William, springa runt på jobbet för att förklara att man behövde dra och sedan åka raka vägen och hämta upp William.

Vi kom fram till akuten, fick vänta och träffa trevliga läkare. Handen kontrollerades och sedan blev vi skickade till röntgen och ja ni vet själva hur det brukar vara på akuten. Det visade sig att handen inte var bruten men båtbenet är lite lurigt så slutar det inte göra ont ska vi dit igen.

Jag hade som tur var hört om att man kan vabba barn över 12 år om man får intyg så detta passade jag på att ta denna gång. Tycker inte riktigt att det är schysst att låta sin tonåring på fjorton år sitta ensam på akuten. Så idag vabbade jag alltså, ska skicka in pappret till försäkringskassan men ska först ha lite nya inkomstuppgifter eftersom det gamla var kopplade till mitt förra jobb.

Det blev min tisdag det, varje dag är ett nytt äventyr verkligen.

Ett födelsedagskalas för en fjortonåring.

Idag var det dags för att fira Williams födelsedag med hans släkt. Det blev ett härligt gäng som kom hit och vi hade det trevligt. William brukar alltid få välja mat som han ska bjuda sina gäster på och i år bjöd han på korv. Så Björn hade fixat med flera olika sorters korv och det blev jättebra. Jag åt vegetarisk sojakorv så det fanns för alla.

Efter maten så tog gästerna med Björn och William i spetsen en promenad så jag kunde städa undan efter maten. När de kom tillbaka hade vi musikquiz som William ordnat. Jag och Williams faster Emma vann, vi hade även med Williams farfar och gammelfarmor men de kunde inte så mycket av musiken så jag och Emma såg oss lite som vinnare. Efter quizet så åt vi tårta och kakor.

William vill inte vara med på bild så istället så bjuder jag på en bild på mig själv. Kalaset var jättelyckat och William fick en bok, lite godis, The Walking Dead böcker, en tröja, presentkort på Intersport samt pengar till mobilen han samlar till.

När ens barn fyller 14 år.

Jag började morgonen som varje år sedan Williams ettårsdag. Jag tar ett ljus och ett morgonpaket, sedan går jag in och sjunger “Ja må han leva“.

Vi hinner sällan äta frukost tillsammans på veckorna, men idag såg jag till att göra en frukost åt oss båda. Jag hade förberett med ägg kvällen innan och köpt hem färskt bröd. Vi åt tillsammans och firade in att han jag älskar mest fyller 14.

Efter jobbet åkte jag hemåt, då fick jag se Williams tröja på honom som han fick av mig och sin pappa i morgonpaketet idag. Eftersom hans pappa Björn kom hit så fick han vara med när William öppnade sitt andra paket från oss. Det var ett par jeans, utöver det fick han 700 kronor från oss som han ska köpa ha till att köpa en ny telefon med. Han har önskat sig pengar av släktingar och det ser ut att bli en telefon för honom.

Vi tog bilen ner mot stan för att gå till Basta för födelsedagsmiddag. William hade sina nya jeans och tröjan på sig. Eftersom han inte vill vara med på bilder längre tog jag några bakifrån.

Det var första besöket på BASTA för min del. Maten var hur god som helst och dit kommer jag vilja gå fler gånger.

Ganska härliga menyer tyckte jag, de var liksom så inbjudande.

Jag tycker om Italiensk mat och det var liksom mysigt att äta där och befinna sig på platsen samtidigt. Vi som gick dit för att fira William var, Jag, Björn (Williams pappa), Williams farmor och hennes karl, samt Williams farfar.

Jag tog mig en pizza, det var en Margarita och den var riktigt god.

William har pratat enda sedan BASTA öppnade att han ville testa deras Nutellapizza så det gjorde han idag. Jag är allergisk så det blev ingen efterrätt för mig, men det gjorde mig inget jag var helt proppmätt från maten.

Den var i alla fall väldans fin så jag förstår att William var imponerad, det var en sådan där perfekt födelsedagspizza. Alla utom jag delade alltså på den. Det är nutella, minimarshmallows, granatäpple samt vad jag fått för mig päron.

Stort grattis finaste William på din fjortonårsdag! Tänk att jag fått gåvan att vara din mamma i fjorton år! Det är jag oerhört tacksam över!

Idag fyller William 14 år.

Jag minns det som igår fastän det idag gått 14 år. Du föddes 12:55 och och mitt hjärta flyttade ut från min kropp. Du gav mig mina lungor luft, mitt liv blev meningsfullt. Att du idag blir fjorton år min älskade son, jag förstår det knappt.

Förlossningen med William tog 4 timmar och 25 minuter. Jag älskade honom så totalt från första stund, det är märkligt det där hur snabbt tiden går och hur fina minnen man lyckas skapa med en människa. Han har varit en del av mig hela mitt vuxna liv. Jag älskar honom så högt, man tror inte att kärleken kan växa för varje sekund men det gör den. Tänk att jag fått älska dig i hela 14 år fina barn!

Jag önskar dig en helt fantastisk fjortonårsdag älskade William! Jag älskar dig mer än någonting annat!

Att bara vara.

Passade på med att vara ute igår, det vad så mycket värt verkligen. Solen värmde till och med och det var riktigt skönt.

Har tagit massor med foton men lägger ut dessa i veckan. Williams lånade cykel blev upphittad igår, inslängd i skogen här ovanför hade tjuven slängt den. Antar att de insåg att att den var för tung att bära på, samt att kätting inte är enklast att bryta upp. Det var Williams kompis som hittade cykeln.

Hoppas du får en fin måndag!

Att se 13 reasons why med sin tonårsson, när man är lärare & förälder samtidigt.

Gårdagens lördagsmys. William köpte donuts till oss.

Igår kväll placerade jag och William oss i soffan för att fortsätta att kolla på 13 reasons why tillsammans. Vi såg klart på hela säsong ett, serien är så viktig ut många punkter och jag tänker att som mamma till en tonårsson och samtidigt lärare kan jag förklara varför jag tycker serien är viktig.

Den tar upp punkter som är vardag i unga människors liv. Att utsättas för fotografering, kränkningar på nätet och i skolan och framförallt psykisk ohälsa. Att gäng och grupptryck kan medföra att du gör saker du egentligen inte tänkt dig från början. Vuxna som inte tar dina ord på tillräckligt stort allvar, ja listan kan göras lång.

Som förälder till en tonåring ser jag det som min plikt att prata med honom, jag har redan från han var nyfödd visat vad som är rätt och fel, diskuterat och fört honom mot att förstå vad som är okej och inte okej. Det här har gjort att han också talar med mig om allt. Han frågade mig igår under filmen “Om det var mig någon gjorde så mot, skulle du tro på mig då? Eller skulle du tro vad andra tror?” Jag svarade: “Jag skulle tro på dig, jag litar på dig. Jag hoppas du vet det? Jag står alltid upp för dig”. Hans svar var då; “Jag vet, du ställer alltid upp.” Det är precis den relationen jag ville skapa med min son från början. En relation där vi talar med varandra, litar på varandra och finns där alltid.

Dagens lilla frukost.

Det är skillnad på att känna sitt barn så pass väl att man har en djup relation, mot att alltid tro gott om sitt barn. Jag känner William, jag har skapat en relation där jag är hans förälder med allt vad det ansvaret innebär, men samtidigt är en trygg person han alltid kan lita på. Den saken skapas inte över en natt, den relationen måste man bygga på från nyfödd och genom hela livet.

Jag vet att om min son hamnar i diverse svårigheter kommer han våga tala med mig. Men alla barn och ungdomar har inte den relationen till sina föräldrar, om det är rätt eller fel kan jag inte svara på men det är där vi lärare har en sådan viktig roll. Det är där vi måste skapa relationer till barnen och ungdomarna så de vågar prata med oss. För varje människa i livets startskede är det så viktigt att våga prata med någon, att veta att det finns någon där som lyssnar utan att döma och bedöma. Att veta att även om någon blir arg eller besviken på dig så står denne ändå kvar och hjälper dig.

ALLA behöver en trygghetsperson i sitt liv, där är föräldrar, lärare och andra vuxna som barnet möter så viktiga. För trygga vuxna förebilder, kommer alltid generera i trygga barn och ungdomar som vet vad som är rätt och fel innan det är försent.