Vad är Mediyoga, Medicinsk yoga.

Fått frågan flera gånger nu så tänkte berätta för er vad mediyoga är. Det är som rubriken säger medicinsk yoga. Jag går via min vårdcentral som är en privat vårdcentral här i Falun. Min psykolog tyckte att det kunde passa mig och jag kände att visst kan jag prova.

Flera kommenterar om vighet, man behöver inte vara det minsta vig för mediyoga. Istället utförs den på matta, stol eller kudde. Du behöver inte ta i och det mesta handlar om avslappning. Jag har fått lära mig eldandning samt att andas djupt. Vi lägger ner oss mot mattan, många somnar och man hör folk snarka. Det knakar i leder och vissa kan börja gråta, mediyoga går ut på att må bra, jag skulle tippa på att många av oss som är där går hos psykolog eller har kronisk värk i kroppen.

Jag går för att lära mig andas, slappna av och varva ner. Jag går även för att slippa min kroniska spänningshuvudvärk och migrän.

Så till er sista fråga, kan vem som helst börja på medicinsk yoga? Ja det tycker jag. Jag har provat “vanlig” yoga tidigare men det där med hund och barnets position var aldrig min grej. Men detta? Det tycker jag om, det funkar för mig.

En handduk insamlad med poäng.

Igår låg det ett paket innanför dörren när jag öppnade. Det visade sig vara en kökshandduk jag samlat in via LAMBI. Tyvärr så lägger den sidan ner nu, så något mer lär jag inte hinna samla på mig men jag har i alla fall fått några saker genom åren. Detta är alltså en jättefin kökshandduk.

Jag funderade en stund om det skulle gå och fotografera den på lämplig plats och det fick helt enkelt bli i mitt sovrum mot min stege som står därinne.

Idag bjöd William på middag som han lagat själv, de har fått en läxa att samla poäng på olika hemmasysslor. Det kommer via hemkunskapen och det här känns hur bra som helst för mig som nu får lite extra hjälp här hemma av en tävlingsinriktad son. Han lagade köttbullar med potatismos samt sås till. Jag har som du nog förstått börjat äta kött igen, det blir lättast så när jag går den här behandlingen. Dock består större delen av min kost av vegetarisk mat och jag tar endast vegetariskt på jobbet eftersom jag inte ser några fördelar med att äta animaliskt mer än nödvändigt.

För mig har den vegetariska kosthållningen varit för att slippa IBS helt och hållet, men den har inte helt försvunnit och om det är så att jag genom behandlingen kommer slippa dessa magproblem är det värt att äta kött igen, men i små och begränsade mängder.

Jag har en fruktansvärd huvudvärk som kommer i omlopp, idag tog jag mig två Alvedon utan att de hjälpte speciellt. Har sovit i flera timmar också, det är för mycket helt enkelt. Imorgon börjar helgen för mig då ska jag andas, och ta promenader. Jag känner väldigt många varningstecken just nu och dessa lär jag vara försiktig med.

Att lära sig äta, mitt kostschema.

När jag skrev om att jag fått ett kostschema i tisdags efter mitt besök hos dietisten på Dala-ABC trodde de flesta av er att jag fått något kostschema med nyttig mat för viktnedgång eller viktuppgång. Det är säkert så när någon söker sig till vården för hjälp med vikten, att man då får specifika rätter utskrivna och precis antal mängd i mat du ska äta. Men det här är inte samma sak, så jag tänkte förklara det för just dig.

Jag har aldrig haft ett positivt förhållande till mat, så länge jag kan minnas har jag alltid tänk på mat. Räknat kalorier, köpt light produkter, testar LCHF, inte ätit efter klockan 17:00 på dagen. Skippat frukost, skippat lunch, aldrig ätit mellanmål. Ätit kokta ägg till lunch och middag, druckit vatten. Varit livrädd för juice, läsk och allt annat. Sedan har det slagit åt nästa håll, jag har hetsätit, hävt i mig en påse godis, frossat en påse chips. Dragit ut på en långpromenad direkt efteråt och ibland framkallat kräkningar även om detta inte hört till vanligheterna.

Jag har aldrig tränat för att det skulle vara hälsosamt, utan träning oavsett var den varit har enbart varit för att gå ner i vikt. Medan andra lagt en hand på min axel och berömt mig för att jag promenerar så mycket eller gymmat sju dagar i veckan, har jag inombords bara haft en sak i huvudet viktnedgång. Om detta inte gått tillräckligt fort har jag slutat och hoppat över på svältfasen igen. Alltså inte äta något alls, druckit smoothies och levt på dryckyoghurt eller liknade dieter. Aldrig för att det skulle vara bra för hälsan, utan för att jag helt enkelt bara tänkt på vikten.

Som jag jojobantat genom åren. Utvecklat min IBS, haft svart ryggrad på grund av undervikt eller haft så lågt blodtryck att jag inte kunnat ta mig ur sängen. Så blev jag utmattad och gick upp i vikt, något som upptagit ännu mera av min tid. Om jag innan fantastiskt vägde mig en till två gånger per dag, väger jag mig nu flera gånger per dag och någon bukt på mat har jag inte, eftersom mat för mig är det vidrigaste och tråkigaste som finns.

Så mitt kostschema handlar inte om viktuppgång eller viktnedgång, mitt matschema går ut på att jag ska lära mig att äta mat. Vad då tänker du nu? Har du inte fått speciella rätter du ska äta? Nej det har jag inte, det här går ut på att jag ska kunna äta utan ångest, kunna lägga mig utan att känna tillfredsställelsen i att somna hungrig, eller äcklas av att vara mätt.

Så varje dag för första gången i mitt liv ska jag äta mat på fasta tider. Min morgon börjar med yoghurt, juice, kaffe med mjölk och en knäckebrödsmacka med ost. Där ingår alla näringsämnen jag behöver för att starta dagen. Min normala frukost brukar bestå av en knäckemacka på morgonen med kaffe och ost.

Sedan skulle man haft ett mellanmål, men eftersom vi äter 10:40 med eleverna blir det istället lunch för mig. Här ska jag se till att få i mig mat från hela kostcirkeln. Klockan 14:00 ska jag ta ett mellanmål, det ska bestå av en drickyoghurt eller vanlig yoghurt, samt Wasa sandwich eller frukt.

Till middag lagar jag mat med William, äter en portion och ska få i mig mjölk här. Om William inte är hemma, vilket betyder att jag normalt inte äter ska jag antingen gjort rester till den här dagen eller äta samma som jag åt till frukost.

Klockan 19:30 varje kväll ska jag äta kvällsmål. Smörgås med mjölk och pålägg, och på helgen får jag gärna äta chips och godis som kvällsmål också. Jag har nu gjort detta i tre dagar, för mig är det jättemärkligt att äta så här ofta. Visst jag äter inga mängder, men från att ha ätit två mål om dagen och miniportioner till frukost och lunch är detta ett stort steg för mig.

Jag vill avsluta med att skriva att om du läser detta och träffar mig då och då ber jag dig gärna prata om andra saker än vikten med mig. Jag ber dig att fundera på ett trevligare samtalsämne än olika dieter och hur man ska träna för viktnedgång. Jag ber dig fundera på om du och jag inte har något roligare att prata om än vikten? Eller du, prata inte om vikten någonsin för vem blir glad av att diskutera ett ämne som skapar ångest? Som talar om att det är vikten som är värt något? Hur viktig är vikten?

Dala-ABC – Möte med dietist.

Idag var jag ner till Dala-ABC igen, denna gång för att få träffa en dietist. Vi har lagt upp ett kostschema som jag nu ska äta och följa på dagarna.

Det är väldigt lugn miljö på Dala-ABC och det tycker jag om. Upptäckte dock att två av Williams lärare var i korridorerna så jag väntade lite. Williams skola är i samma byggnader och än orkar jag inte svara på frågor kring mina ätstörningar. Jag har haft dessa så länge att de blivit en stor del av mig.

Det är en sak att skriva om mina ätstörningar, att jag genom åren hållit kontroll genom maten, eller inte riktigt kan tyda mina matsignaler. Idag fick jag veta att IBS är väldigt vanligt när man som mig har ätstörningar och det var egentligen inget som jag blev förvånad över, jag har trott det så länge att det är problemet.

Jag lämnade Dala-ABC för att möta resten av vad som idag är ett snöklätt Falun. Dar har snöat i massor och jag tycker det är okej. Det är januari i Dalarna och vi har snö till runt april, det är bara att acceptera. Bor man på andra platser i landet så försvinner snön snabbare här är det inte så och väder, sjukdomar och liv samt död kan man inte styra över man får bara acceptera läget.

Snart stundar nästa besök inom sjukvården för mig. Jag har fått remiss för att gå på medicinsk yoga för att slippa min huvudvärk, ångest och stress. Jag hoppas detta ska bli bra för mig.

Dala ABC – Andra besöket, diagnos.

För en månad sedan satt jag på Dala ABC för att skriva in mig för mina ätstörningar. Idag var jag då kallad för att få en bedömning på behandling. Även för att se vilken form av ätstörning jag lider av. Det visade sig vara bulimi utan självrensning. Det betyder med andra ord att jag har bulimi men inte kräks. Jag gör det visserligen ibland men det är ingen daglig sak, det sker men inte ofta.

Det är så skamligt att skriva om detta, att vid 34 års ålder sitta och berätta att man har en sjukdom som handlar om synen på sin kropp och ett behov av att alltid kontrollera maten. Jag har slutat umgås med människor, fått panik av att se gamla bekanta. Undvikt att gå på fester eller åka på resor.

Skamfyllt berättade jag idag om min längtan att inte bry mig om vågen. Varje morgon och ibland även kväll ställer jag mig på vägen, låter siffrorna berätta något för mig. Planerar mitt matintag efter dessa siffror, får ett kort glädjerus om vågen visar på minus och bestämmer mig för att äta ännu mindre just den dagen. Medan om det är åt motsatta håller känna mig fet och vidrig, och beslutar mig för att inte äta någonting.

Sedan utöver det så denna hetsätning. Lika lite som jag känner hungerkänslor, känner jag om jag är mätt. Jag kan med lätthet äta en stor påse godis utan att bli mätt, eller sluka en pizza. Det är som att min kropp helt saknar förmågan att känna mättnad. Jag kan även gå en hel dag utan att äta och dricka, eller varför ens gå på toaletten ändå känner jag ingen hunger eller törst.

Det känns fullt av skam att berätta detta, men första steget mot förändring är taget. Det skrämmer mig, första tillfället för självsvält bör ha varit runt 8 års ålder. Det är nästan hela min livstid.