Myten i att det som inte dödar, gör dig stark.

Jag fortsätter tänka att vi har sommar ännu, även om det idag betyder att min semester är slut och jag börjar ett nytt läsår som lärare. Det här året kommer jag även börja mitt andra år mot vägen till specialpedagog. Mitt andra år, om ett år fram i tiden så kommer jag börja mitt sista. Åren går så fort, och ibland undrar jag över hur det kommer sig att tiden har en förmåga att sticka på i den takt den gör.

Vi börjar klockan 11:00 idag, då ska vi fika och umgås, träffa mina kollegor igen. Det blir bra, jag tror att det här arbetsåret har mycket att ge och det blir positivt på många sätt. Det blir bra, även om jag just nu känner mig orolig i kroppen och det inte är arbetsrelaterat utan på det privata planet. 

Jag har tänkt en del på det här med att jag lider av PTSD, det påverkar min vardag och gör att saker känns så tunga i perioder. Ju längre tiden går desto mer medveten blir jag om att det är som ett handikapp. Det är skönt att veta att bakom mitt beteende finns det saker som påverkar mig, som gör att jag blir så här när saker sker runt mig som jag inte kan kontrollera.

Igår satt min fina granne Jennie här utanför, jag satte mig på bänken bredvid henne och så pratade vi en stund. Jag sa den där myten om att “vad som inte dödar dig, gör dig starkare“. Det är sådant förbannat bull-shit, sådant säger bara människor som gått igenom någon enstaka kris och sedan känner att de gick hela ur skiten. För oss andra som varit med om kris efter kris, som mött ångest efter ångest blir det aldrig så. För oss blir det en kronisk förbannelse där man till slut känner sig som någon sitter där ovan och skrattar åt hur mycket prövningar man ska få innan man knäcks totalt.

Jag har inte blivit starkare av att ha psykisk ohälsa, jag har inte blivit starkare av att gråta eller bli förbannad. Aldrig någonsin har jag gått ur detta skit som uppkommer i livet utan istället blivit svagare, och svagare för varje gång. Visst jag kanske håller huvudet ovanför ytan och ger en falsk marknadsföring av att vara glad. Men på insidan brister jag, går itu, sliter mitt hjärta ur kroppen.

Det här blev inget glatt inlägg, det här blev bara så djupt det kunde bli. För just nu är djupet i mitt hjärta så oerhört upprört och trött. Jag vet att så fort livet känns för bra så ska man vara vaksam, för det finns alltid den där stenen som tar tag i din fot och fäller dig tillbaka till verklighetens hårda värld.

Min sista semesterdag 2018.

Sitter här en måndagsmorgon och inser att det nu börjar gå mot min sista semesterdag. Jag har haft en fantastisk sommar, med fina minnen. Den slutade dock tungt men det kan vara så, livet är som jag alltid tänker något vi aldrig kan styra över. Men istället för att enbart fokusera på det som tynger mig mer än jag någonsin upplevt i mitt liv, måste jag tänka på allt det fina med den här sommaren. Värmen och alla glada stunder, sommaren 2018 kommer jag alltid minnas som den första sommaren sedan jag var barn som jag inte varit likblek på.

Idag står städning på mitt schema, byta och tvätta sängkläder och ladda inför den kommande arbetsveckan. Jag jobbar 11:00-19:00 imorgon med en kick-off för alla anställda som arbetar med barn inom kommunen. Jag tror att det kan bli trevligt. Men idag är det semesterdag och jag ska som sagt städa upp här och göra fint, sista dagen innan nytt läsår.

Vad gör du idag?

När fredag går från regn till solsken.

Vaknade till ett solsken idag, har inte sovit något vidare så blev nog timmas sömn i alla fall. Jag åkte till MAXI vid nio då jag hade provat matkasse genom dem, sådan där man plockar ihop själv och hämtar utanför. De har en rabattkod just nu som gav rabatt på köp så det var riktigt smidigt, fram tills jag kom hem och insåg att jag saknade massor med varor. Så fick åka dit och hämta upp dessa igen. Känns så typiskt att sådant ska hända mig på något sett.

Det var världens regnväder då men nu börjar det klarna upp igen. Jag var nyss ner till Apoteket på lasarettet och nu sitter jag här. Befinner mig i stadium full med känslor och det är tungt och ledsamt. Vad det är kommer jag inte skriva om, men ni kanske märker en annan ton in inläggen just nu.

Jag ska försöka göra något annat nu, hoppas du har det fint idag.

Blåvitt och semesterns sista dagar.

Åt nyss en skål med ovanstående godheter som en slags frukost i form av lunch. Jag är inte så hungrig för stunden, känner ingen matlust så då är detta perfekt att äta. Turkisk yoghurt med en skvätt grädde, hallon och blåbär, linfrön, chiafrön och havregryn.

Jag har mer och mer börjat känna hur jag älskar fint porslin. Nu när jag nästan har en komplett samling med Mon Amie som vardagsporslin så har mina ögon börjat falla mot Ostindia. Jag hörde att min mormor tycker om dessa också, så det känns extra fint med den saker. Min älskade fantastiska mormor, hon är min andra mamma. Jag har två mammor, min föderska och älskade mamma, samt min mormor som fött min mamma och är en person som följt mig från jag var några minuter gammal och genom hela livet. Det är svårt att förklara de band jag har till min mormor, det är starkt jag ser henne som min mamma. Hon fick ta min pappas plats när han dog, och var nog redan innan det som en extra mamma för mig och mina syskon. Hon är och kommer för alltid vara en av mina största förebilder i livet, min kompass och vägledare. Så lite hyllning till min mormor, vi kommer och hälsar på dig snart jag och William.

Igår satt jag ute på balkongen och ringde till Lärarförbundet, har länge tänkt gå tillbaka till dem. Hade ett infall våren 2016 och gick över på Lärarnas riksförbund, men beslutade mig alltså för att gå tillbaka till lärarförbundet, de känns mer rätt för mig. Speciellt eftersom de ger ut en tidning för specialpedagoger och därmed känns det mer givande eftersom det är yrket jag kommer ha om två år.

Idag ska jag locka med William på loppisrunda, det är ändå sista dagarna på semestern nu. Tänkte försöka muta med att göra något mera roligt tillsammans också. Jag måste komma ut på dagarna, göra något för att få bort en massa tankar som far inombords. Det är den där känsliga sidan hos mig som gör sin påmind nu, den är viktigt att göra något åt. Bilden på katten här ovan tog jag i tisdags. Knäppisen Harry som låg mellan golv och utsidan av räcket. Det är Williams katt som bor hos Björns mormor, väldigt härlig muskulös herre, som föddes utomhus av “vildkatt” men som Björn plockade med in och gjorde tam.

Gällande titeln för idag, tyckte jag den passade väl i i sammanhanget. Jag har blåvittporslin och ett blåvittlinne på mig. Alltså lite blåvitt i vardagen.

Tankar i ett åskväder.

Jag ligger i sängen ännu. Lyssnar på ljudet av ett sommarregn med åskan som bullrar genom bergen. Jag borde kliva ur sängen, men vågar inte duscha ännu när blixten drar genom Falun och Dalarnas landskap.

För ungefär en timme sedan såg jag hur blixten slog ner här i närheten. Det blev ljust i hela lägenheten och så slog åskan till direkt efteråt. Jag skyndade mig upp för att dra ur all elektricitet, så det är nästan som kväll här i förmiddagens Falun.

Trots regnväder så är det fortfarande galet varmt. Jag snurrar mig i sängen på nätterna likt ett barn, hittar mig själv på märkliga platser, det ligger på 27 grader i lägenheten dygnet runt. Undrar vad det legat på om jag inte haft min luftrenare?

Hur är det hemma hos dig? Har regnet besökt er, eller är det soligt?

Så varmt att man sover dåligt.

Jag har alltid älskar värme, det har aldrig bekommit mig tidigare att det kan vara för varmt. Men nu känner jag nog så, vi har knappt fått något regn alls under flera månader. Regn är viktigt för att det ska se fint ut. Ni vet gröna gräsmattor, gröna löv på träden och blommor. Här i Falun är gräsmattorna gula, det faller höstlöv redan och det där fina med sommaren är nu bara värmen. Skriver man något sådant då gnäller man, du får liksom inte påtala att det nog är lite för varmt nu.

Men det gör jag, under 3-4 veckor har jag rullat runt i sängen. Jag svettas konstant och sover utan täcke. Öppnar man balkongdörren kan jag ge sig sjutton på att det lik i natt luktar brandrök. Fläktar är slutsålda prick överallt, och jag längtar efter regn. Inte varje dag men i alla fall på natten så man kan få lite fuktighet.

Nu idag kommer regnet enligt väderleksrapporten. Det är välkommet, jag tror kanske främst för djuren som torkar ihjäl, alla gräsmattor och även vattendragen. Jag vill inte ha regn i flera veckor, men i alla fall lite regn som ger fukt och en mindre huvudvärk.

Nu kommer någon tänka, vad alla gnäller över vädret. Fast vet du, jag gnäller inte, jag påpekar och det är två skilda saker. Jag påpekar att det behövs vatten till naturen, om jag gnällt hade ni hört “ÅH det är så jobbigt, fy vad jobbigt det är” men det säger jag inte. Det enda orden som förs från mina fingrar till skärmen är önskad om lite fuktighet för naturen.

Vad som är värdefullt.

Jag njuter av ledigheten, det här att bara få ladda batterierna att få leva det där livet som man givits. Jag vet att det någonstans är så tabu att erkänna att man bryr sig mer om sitt fria liv än det innanför rutorna med jobb och rutiner. Idag känns det som att man ska älska rutiner, att det ska vara skönt att gå tillbaka till jobbet och börja veckorna i mönster. Det är som att alla sak berätta för varandra hur fantastiskt skönt det är med att äntligen komma tillbaka till skola, jobb och rutinerna igen. Där i det känner jag mig alltid så annorlunda, för jag har inte alls den där känslan för att rutiner och färdiga ramar är så fantastiskt.

Istället älskar jag att kunna vara spontan, att bestämma själv när jag ska kliva ur sängen. Eller när jag orkar vara sociala, jag avundas på ett fint vis alla er som är egenföretagare och således kan styra era dagar. Jag vet att det innebär ett hårt jobb, men det är inget som är främmande för mig. Jag jobbar gärna hårt och länge, men önskar så att jag hade chansen att göra detta på mina egna fria villkor.

Det är inte så att jag inte trivs med mitt jobb, eller att jag är lat. Det är bara det att jag föredrar att få styra mitt liv på mina egna vägar. Jag har aldrig trivts med att vara en spelpjäs bland alla andra, jag har alltid velat röra mig fritt och obehindrat. Jag vill vara fri som en val i ett världshav, som kan simma fritt dit jag vill, jag vill inte vara en val i en bassäng där andra begär att jag ska göra konster för att överleva.

Det är okej att vara annorlunda, men ändå är det så svårt att bli accepterad för att man vill leva ett annat liv än det samhället byggt upp.

Ny vecka & nya möjligheter.

Man brukar säga att en ny vecka betyder nya möjligheter. Just idag hade jag önskat att semestern var här. Det är ynkliga 17 dagar kvar tills semestern. Jag längtar så mycket nu, tänker på känslan av att få sova lite längre på morgonen. Att ta vara på varje dag, det ska bli så skönt med ledighet.

Vissa dagar är man bara tröttare än andra. Jag har sovit lite sämre inatt, det har varit varmt. Ser framemot att komma hem från jobbet idag. Får bli precis 10000 steg idag och sedan hem och kanske sova en liten stund innan kvällen.

Den här veckan betyder också Västerås. Det i sin tur betyder att jag även måste passa på att studera idag, det är egentligen inte så jobbig att skriva själva uppgiften men jag får ingen motivation. Jag hoppas den kommer till mig snart motivationen, för den har varit sin bortblåst denna terminen. Blir kanske så när en kurs känns svår att ta till sig.

Nej, nu får jag ta och tagga mig själv med mantrat att det här är “den bästa dagen” och ge mig själv “fem bra saker med mig själv” då kommer jag genast bli mer peppad på denna måndag och nya vecka.

Vad gör du idag? Jobbar du idag?

Att förändra sitt tankemönster.

Fick så fin respons igår när jag skrev om att starta varje dag med att säga: “idag är en bra dag” samt att ge mig själv fem positiva saker som är bra med att vara jag.

Vi lär oss att inte tycka om oss själva. Att vi är fel och gör fel. Det är så sorgligt, för alla föds med känslan av att vara perfekta. Vi föds med känslan av att duga som vi är. Ändå lär samhället oss att se på oss själva som odugliga.

Det här påverkar så klart din dag, att alltid känna att just det här med mig duger inte. Vi undviker saker, för vissa är det kläder och andra går aldrig till ett badhus. Vissa av oss struntar i sociala tillställningar och andra att följa sina drömmar. Jag påstår inte att man måste göra allt ovan för att man inte trivs med sig själv, utan det jag vill poängtera är när man gör detta för att man känner att man inte duger blir det oerhört sorgligt.

När jag föll i utmattningssyndrom 2016, så tog jag mig inte ur sängen. Jag låg fastklistrad och tog mig inte ur. Allt runt mig var en katastrof och jag grät, det fanns inget som kändes bra. När lite av min ork återvände började jag leta efter strategier. Insåg då att om jag startade dagen med “fem bra saker med mig själv” kände jag mig gladare. Även att säga till mig själv att “idag är en bra dag” gav mig energi och glädje.

Jag vände mitt annars negativa tankemönster där jag ständigt talade om för mig själv att jag behövde prestera mera dög som jag var. När detta skedde insåg jag för första gången vad som var viktig. Prestation och framgång var inte något jag egentligen tyckte var roligt länge. Enda anledningen till att jag la ner sådan tid var för att jag ville uppnå känslan av självacceptans men den mötte jag inte prestige eller prestation. Den kom först när jag började berätta för mig själv att jag duger.

Med att duga handlar det om min insida. Det självaste jaget, att våga älska den jag är. Jag önskar just dig känslan att lära dig älska dig själv. Din vackra insida och just den du är. Genom att ge sig själv fem bra saker och säga högt att det just idag är en bra dag, rent av den bästa i ditt liv ger du din själ precis vad den behöver allra mest. En stor kram och den kärlek som just din insida behöver.

Älska dig själv varje dag. Du förtjänar din egen kärlek, du kan vara din insidas bästa vän. Ge just dig kärlek idag.

En ny vecka!

God morgon på dig! Hoppas du sovit gott, det här jag. Vaknade alldeles nyss och ska strax kliva ur sängen, ska äta lite frukost och sedan duscha samt sminka mig.

Jag önskar mig att den här dagen ska bli en fin dag, både med solsken och glädje. Jag tar min dagliga morgonrutin och säger till mig själv “idag är en bra dag”, berättar för mig själv om fem bra saker med mig. Fyller min kropp med glädje för vem jag är.

Varje dag är en gåva, jag ska göra någon annan glad idag och göra lika för mig själv. Just idag är en bra dag, just idag är livet som bäst. Detta trots att jag inte vet något om dagen ännu.

Hoppas din dag blir den bästa dagen!