Bebistiden

William namnet på min prins!

Lämna en kommentar på William namnet på min prins!
Idag fick jag och William äntligen lämna Neontal. Fast vi ska åka dit varje dag kl 8.00-20.00 och ge honom pencilin tills han är helt frisk.Jag och Björn kom på William i bilen utanför sjukhuset eller jag sa till Björn.
Vad tycker du om William? Så sa Björn William ja en liten Wille. Och han är en William helt klart. Så underbar och söt älskar honom gränslöst.I alla fall ja jag skriva lite om förlossningen då eftersom alla vill veta 🙂 . Ska försöka formulera mig bra.Börjar från fredagen den 1 oktober.
Då gjordes en gyn koll och man såg att jag var öppen 1½Cm och de var vad som behövdes för att få livmodertappen att öppna sig.
Mamma åkte ner hit i fall de skulle sätta igång på fredagen.
Man la på sen en sak som ser ut som en tampong och den utgör hormon som sätter igång.
I alla fall fick jag värkar men inget öppen och man fick plocka ur den och skicka mig på bad och gav mig bricanyl + sömntabletter på förlossningen där gick slemisen.
Men värkarn försvann av bricanylen. Fick även en spruta mot värken.
På lördagen åkte jag hem en sväng och vid 16.00 började jag få värkar som var först med 16 min sen med 10 och sen när de var 5 min mellan värkarna fick jag åka till förlossningen men var inte öppen något mer en kvällen innan. Dvs 1½cm.
Fick bricanyl + sömntabletter och blev ner skjussad på BB.
Mina värkar avtog inte och jag hade skit ont.
Kärring Barnmorskan på BB. Tyckte jag gnällde för jag ringde på klockan och inte kunde sova pga värken.
Jag hade skit ont hon gav mig sprutan för värk men den hjälpte inte hade skit ont och 1 till 2 min mellan värkarna jag bara skrek av smärta kunde inte sova.
Och hon var skit förbannad och påstod att jag inbildade mig och bara ville ha mediciner (enligt henne var jag typ tablett-missbrukare) hade så jävla ont att jag grinade. Stod i duschen men de hjälpte inte. ramlade ihop på golvet och lågoch snurrade runt.
Kunde inte ligga i sängen pga smärtan.
I alla fall kl 6.00 hade jag så ont att jag bara låg och skreck och grinade ännu mer då kommer den där jävla kärring Barnmorskan in och suckar fram: Herre gud villken natt (med en röst som fan vad du gnäller hela natten hade hon dessutom sagt de är inget och du bara inbillar dig att de är nått, inbillar sig smärta jo vist).
I alla fall ringde jag mamma 6.30 och grinade och var hysterisk hon och Björn kom kl 7.00 till BB då låg jag på golvet och snurrade fram och tillbaka och dom fick lyfta upp mig. Jag kunde inte andas eller nått pga smärtan.
Mamma ringde på klockan och sa att de där är inte normalt man har inte värkar hela tiden om de inte är nått. Själv låg jag till mamma och sa dom måste plocka ut barnet de är nått fel den håller på att dö eller nått magen var ju sten hård.Dom skjussade upp mig med sängen på förlossningen kl 7.30 och där fick jag världens underbaraste Barnmorska + undersköterska. Barnmorskan undersökte mig och de visade hur jag skulle andas hon gjorde koll och jag var öppen 3 nästan 4 centimeter (där fick kärring jäveln på BB för att inbillat sig) . Fick lustgas och de blev min bästa vän fy fan var härligt de var med lustgas alltså.
Dom satte skalp för hjärljuden och när vattnet gick var så jävla häftigt.
I alla fall fick jag eda och då var jag öppen 7.
Nu ska ni få höra en till sak när jag hade haft en hemsk värk sa jag till alla i rumet.
DE här gör jävligt ont men jag skulle kunna göra om de. Tyckte förlossningen var så häftig de var så mäktigt att ha dom krafteran man hade.

I alla fall gick Bm ut en sväng och Björn var och hämtade kaffe då kände jag nu är de nått på väg ut. Sa de till mamma som sa de till barnmorskan. Visade sig att jag var öppen 10 då och de va dax att krysta! ÅH vad de kändes härligt.
Kändes inte som de skulle gå ett tag men de gick. Björn sprang ut på toa och jag blev livrädd att han inte skulle hinna in. Han han i prinsip bara innanför dörren till rummet så föddes William 12.55 och han skreck med en gång. Han hade lite blå färg men de försvann efter 5 min.
Björn Och Mamma var sånt underbart stöd. Var skönt att veta att om tex Björn gick på toa var mamma där och tvärs om.

Var mysigt efteråt oxå. Och Björn han är sån stolt pappa de känns så bra för att han var så att han inte ville från början men känner annolunda nu. Han håller i William och ser så stolt ut.

Första natten låg vi (jag , Björn och William) på neontal i alla fall pga att hjärtljuden i graviditeten men allt var okej. Fick flytta upp på BB på måndagen.
Tyvärr blev han sjuk på tisdagen och fick komma tillbaka till neontal igen. Nu är vi äntligen hemma men han får åka till neontal och ta pencilin tills sjukdommen är över de är inget allvarligt bra nån bakterie.

Ja nu har ni fått min förlossnings berättelse.

Kommer in lite kort på William snart!

Puss och Kram
Världens lyckligaste mamma Madde

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Du kanske också gillar

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa