Förra fredagen åkte jag och Björn ner till Barkarby. Det blev äntligen köpt saker för mig som skulle genomförts för längesen. Det blev en jacka från Calvin Klein, en bh från Calvin Klein och så skor från Puma. Jag är nöjd med inköpen, samtliga har jag använt och jackan är riktigt varm och skön.
Vi åkte via Uppsala hem sedan. Var in på EKO. Gillar den butiken, och det blir alltid extra kul att åka dit när man är på ställen där butiken finns.
Jag har som mål att läsa böcker under 2025. Förra helgen valde jag att pricka av en bok skriven av en årets bokvinnare. Det landade då på boken Straff av Ann-Helen Laestadius.
Boken författaren vann årets bok med heter Stöld och den såg jag som film på Netflix i höstas. Planen är att läsa den också, men då jag sett filmen och aldrig hade läst författarens andra böcker tidigare, valde jag Straff. Nu kommer jag ge mig på Stöld också samt även boken Skuld som kommer ut under våren.
Boken berörde, den handlar om samerna som fick gå i normandskola och togs ifrån rätten till sitt språk, kultur och inte få träffa sina föräldrar. De har en fruktansvärd människa som kallas för husmor som torterar dem något enormt. Jag rekommenderar boken, den berörde mig på många plan.
Fick denna fina häst vid namn Isabell från Marie Erkers av Björn i födelsedagspresent. Nu har jag två, en svart och så denna. Har även Lucian med häst men hon ligger och väntar på julen 2025.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.
När var du senast sjuk?
I december. Fick en rejäl förkylning då.
Vad har du alltid hemma när du är sjuk?
Hmm bra fråga. Te och honung men osäker på om det alltid är hemma.
Tror du man kan boosta sitt immunförsvar?
Jo men det tror jag. Att ta hand om sig själv och vara ute i friska luften någon gång per dag tror jag absolut hjälper.
På vilket sätt får du bäst återhämtning?
Genom att vila, ta promenader med Lizzla. Se någon serie eller läsa något.
Finns det någon huskur som faktiskt fungerar?
Nej det tror jag inte. I alla fall ingen som funkar för mig.
Så fyllde jag 41 idag då. Det blev en fin dag, jag har haft föreläsningar då det är uppmärksamhetsveckan och vid 17 kom gäster hit.
Björn, min bror Mattias, Björns syster Emma, Björns mamma och moster. Björns pappa och hans fru. Vi åt chili con carne som Björn lagat och efteråt blev det tårta. Jag fick jättefina tulpaner, en blomma och snacks. Jättefin dag verkligen!
Bubblande måndagsbubbel:
Denna bubblande måndag:
Det blev en vecka när jag knappt bloggat alls. På måndagen var jag ganska slut och trött efter jobbet, vi hängde ute hos Björn tog en lättare promenerad men sedan bara tog vi det lugnt. Så kom tisdagen, snön vräkte ner och jag var lite halvlåg redan på förmiddagen. Anledningen var alla dödsfall kopplade till bilolyckor som varit på sista tider, dels här i Falun men blev även väldigt berörd av en ung tjej som var fodervärd åt en av min uppfödare Lailas hundvalpar. Tjejen som blev tjugoåtta år dog när bilen frontalkrockade med en annan, valpen låg i sin bur i bilen och klarade sig mirakulöst utan en enda skada. Tjejen så ung lämnade efter sig två små barn, på 8 och 6 år! Det där slet tag i bröstet på mig något enormt, jag tänkte på allt med min biologiska pappa som dog när jag var 9 år av samma skäl. En bilolycka, med dödlig utgång.
Tänker också på valpen som behövde se sin älskade ägare dö. Det verkar som valpen mår bra trots allt och är trygg, och åker i bilen utan problem. Jag har kontakt med min uppfödare och vet därför om allt detta.
Den saken berörde mig alltså rejält, det blev inte bättre av att två veckor innan hade en annan kvinna runt 40 år också dött i en bilolycka här i Falun och även hon har jag fått höra (kan ha fel) hade småbarn hemma. Det sliter sönder mig från insidan!
Det här i kombination med att jag redan idag tycker det är läskigt att köra bil, det finns nämligen en anledning till att jag trots mitt B-körkort endast väljer att köra automat får sådan otrolig rädsla för bilolyckor.
Så när jag åker hem i snöyran på tisdagen, hämtar upp min bror och Lizzla för att åka till PMU där min bror skulle handla en sak hör om någon pågående händelse på radion blir osäker på vad det är. Det blev jag så klart varse hemma. Jag slog nämligen av radion i bilen då pulsen ökade, men hemma ja då kom det fram. Skolskjutning i Örebro, alltså pågående dåligt våld med inlåsning. Allt det där som finns i mitt huvud så gott som varje dag… Det första jag gör på alla nya platser är att ha koll på möjligheter till skydd. Vid brand var springer jag då? Om någon börjar skjuta vilka möbler kan jag blocka dörren med för inrymning då.
Så har det hänt igen och hatet mellan människor som misstror en den ena eller den andra. Människor som fokuserar mer på den som utfört denna vidriga handling istället för offrensanhöriga, och de offer som var där med klarat sig. Människor som riskerar samma helvete som jag i huvudet med konstant rädsla. Att leva med rädslan för att något ska hända 24/7 där kontroll är det bästa jag har. Att ha kontroll skapar lugn, och jag är därför den perfekta personen när kriser uppstår eftersom jag så agerar lugnt och vet precis vad jag praktiskt ska göra.
Men som sedan alla andra dagar på året är livrädd och måste tänka igen varje liten sak jag gör. Som kan dra slutsatser efter att statistiken som oftast talar sitt tydliga språk, och som gör att jag redan innan det händer eller konstaterats vet vad som kommer sägas. Jag förbereder mig, för att slippa chocken och rädslan, men får istället en hel del nedstämdhet av saken.
Jag blir också ännu mera nedstämd av att läsa hatet som florerar mellan människor, inte hat kring handlingen utan hatet över att se sig själv som jag har alla emot mig. Det speglar så den värld vi lever i, med egocentrisk tänk kring bara jag och mitt. Att vara arg på andra för de inte gör något, medan man själv klappar sig på axeln för att man minsann går och röstar en gång vart fjärde år. Men resten av tiden gnäller över vad: ”Samhället borde” och ”det är … fel”, istället för sitt granska sig själv och ställa frågan kan jag engagera mig i något? Kan jag bli aktiv i någon förening som kan hjälpa till att förebygga? Föreningslivet skriker efter folk, det är alldeles gratis att ge av sin tid istället för att gnälla skiten ur sig över vad samhället borde, men som alla vet inte gör.
Det kostar ingenting att vara vänlig. Det konstar ingenting att delta ideellt inom olika föreningar. Det kostar ingenting att bjuda in till samtal med dina medmänniska. Det kostar ingenting att skratta, det kostar ingenting att ge kärlek till andra istället för hat. Det kostar inget att berömma någon för deras prestationer, djur, frisyr, sättet att vara på. MEN det kan påverka en människas attityd och handlingar på vägen.
Vi lämnar våra fotsteg i sanden på denna jord för ett kort tag, när vinden eller vattnet kommer försvinner våra fotspår. Försök lämna kvar saker på jorden som medför att du blir ihågkommen på ett sätt där andra kommer tänka fina tankar om dig. Bli inte bara något som försvann, bli någon som stannar kvar i andras hjärtan.
Bubblande måndagsbubbel:
Denna bubblande måndag:
Men se där nu är det den 1/2-2025 och jag är äntligen tillsvidareanställd på Kunskapsskolan i Borlänge. Jag kan alltså ni ta lån (om jag skulle behöva de), eller annat som kräver en anställning som innebär trygghet.
Det provanställning inom friskolorna, vilket medför att man har sex månader på sig att visa vad man går för. Eller känner av varandra som det så fint kallas.
Jag trivs verkligen så bra på mitt jobb, det kan inte sägas nog. Efter att varit på flera arbetsplatser där jag fått jobba med annat än mitt yrke, är jag nu i mitt yrke och det jag kan. Jag känner mig därmed meningsfull, vilket är oerhört viktigt.
I slutet av februari förra året fick jag veta att Lärande Grundskola i Falun skulle lägga ner, den 12 mars gick jag på intervju på Kunskapsskolan. Den 27 mars skrev jag under för en tjänst på Kunskapsskolan. Den 1 augusti började jag jobba på Kunskapsskolan och här år jag nu. Jag är verkligen så nöjd med hur allt blev.
Jag firade lite i veckan, tog ut det i förskott som man kan säga. Björn är bortrest över helgen.
Idag blir det promenad med Lizzla, det är ändå ledig dag. Jag ska även lyssna och lösa Melodikrysset. Fortsätta med städningen som blev uppskjuten till igår kväll och jag kände mig inte mer peppad efter det. Jag ska även kolla på sista delen av Stjärnorna på Slottet, sedan vet jag inte vad jag mer ska göra. Det visar sig!
Björn ska bort i helgen och jag får se vad min och Lizzlas helg kommer bestå av. Jag tänkte i alla fall på promenader. Men blir också att städa. Det känns bra att fixa iordning hemmet för helgen.
Annars är det som sagt lugnt, arbetsveckan tog slut igår och imorgon börjar februari. Upptäckte på vägen hem från jobbet 16:30 igår att det var ljust ganska länge tills solen helt gått ner. Vi går onekligen mot vår nu något som uppskattas!
Kanske kan hitta på någon rolig serie att se under helgen, det hade varit uppskattat känner jag.