Tårar faller från mina ögon idag. Klockan 8.30 i morse ringde min mamma och berättade att idag tar min älskade hunds liv slut. Jag känner tårarna komma när jag skriver detta. Jag älskar henne så. Min sista länk till pappa. Fick henne året efter att pappa dog. Jag tjatade så om en hund. Mamma sa till sist att om jag började spara pengar skulle jag få en hund sen. Åh lyckan kunde aldrig beskrivas. Jag sparade alla vecko pengar jag fick, kollade efter en hund jag ville ha och det var mellan pudel jag föll för. Jag hade allergi redan då och detta var en allegihund dessutom skulle den passa mig perfekt. En morgon kom mamma in till mig och sa om du går upp ska du få veta en hemlighet. Och jag sa vad då? Och så sa mamma: Idag ska du få din hund men du får inte berätta det för någon. Jag var på kören och sjöng för att sedan sluta tidigare för att åka med min morbror Pelle och mamma till Falun. Vi mötte upp henne som skulle sälja hundarna vid Z-krogen här i Falun och gick bort och kollade på dom. Jag fick bära en hundvalp för första gången i mitt liv dom var så himla små och såg ut som små nalle björnar. Så sa tjejen som sålde att här är den ni ska ha. Bubblan hette hon då. I hennes stamtavla heter hon creams bubbles så söt var hon. Så hela hem vägen ropade hon på sin mamma och syskon och på natten sov hon och ”grät” efter dom. Dagen efter när mamma lyfte upp henne i sängen slutade hon gråta och var så lycklig. Sen efter de har jag miljoner minnen med Sassa. Som när vi brukade springa och hoppa eller när hon hoppat ner och badat. Eller när våra fåglar fick ungar som hon ”adopterade” som sina egna. Eller hur hon dissade vissa pojkvänner (som sedan visade sig vara svin) , när hon slickade min tårar när jag grät.
När jag väntade William låg hon med huvudet mot min mage och kollade med sina kloka ögon upp i mina precis som hon förstod att därinne låg mitt framtida barn. Alla gånger hon legat i mitt knä och bara myst in sitt fina hundhuvud i mina armar. ÅH nu kommer tårarna.
Idag är hennes hundliv slut. Hon hade lagat på golvet och varit helt borta råkat kissa i min systers säng, hennes ögonvitor hade visat sig. Mamma grät när hon ringde mig och jag bad henne klippa en sista hårlock från hennes vackra päls. Den ska jag spara och ha här hemma förevigt. Åh jag hann inte säga hej då. Sista gången jag såg henne var i sommars. Jag grät inte när morfar dog, jag grät inte när farmor eller farfar dog men idag när hennes vackra hundliv tar slut då gråter jag. Jag gråter jag mer en något annat. Vill ha henne här en sista gång. Jag minns hennes slickningar och hennes tröstande ögon. Min vackra underbara Sassa. Vila i frid i hund jag kommer alltid minnas dig.
Mamma ringde precis, berättade att Sassa inte kunnat gå så dom fick lyfta henne. Förmodligen hade hon fått en hjärnblödning. Hon fick 2 lugnade sprutor som hon kämpat i mot och försökt resa sig min Sassa min underbara starka vän. Sen hade hon somnat och dom gav henne den sista sprutan och hade sagt nu hör jag inget mer. ÅH min vän min underbar Sassa, jag kommer alltid minnas dig förevigt i alla evighet.
Sassa
F: 1994.02.18
D: 2006.11.09 ~ kl 10.40
Fick den här fina Dikten av Sophie: Så himla fin. Tack vännen:
Regnbågsbron
Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder himlen och jorden.
När ett husdjur dör, kommer de till en plats bortom Regnbågsbron.
Där finns kullar och dalar med mjukt gräs där våra vänner leker tillsammans hela dagarna.
Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat, härliga träd för fåglarna att vara i och solsken som håller dem varma.
De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.
Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran.
Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt flyger hon över det gröna gräset.
Hennes ben bär henne fortare och fortare tills hon återförenas med den hon älskar.
Ni möts i en omfamning som varar för evigt.
Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hennes huvud som så många gånger förut och du tittar in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.
Sen korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.