Jag har otur med det mesta ändå orkar jag inte ödsla min energi på detta problem just nu.
Idag fick jag ett brev från reusus bank där jag betalar av mina körlektioner på, själv får jag ju ta dom på avbetalning eftersom jag är fattig och utan jobb. Hur som helst där stårt det att jag inte betalat förra månaden, jag gick självklart i taket eftersom jag betalade exakt 675:- förra månaden, gick igenom mina räkningar och mycket riktigt det var draget till rätt konto, ringde swedbank som sa att jag hade rätt och ringde sen till Resus-bank som självklart ansåg sig ha rätt dom också (är det inte lustigt?) . Hur kommer det sig att myndigheter eller företag alltid anser att dom själva är helt felfria och ser ner på oss ”vanliga” jag börjar verkligen tvivla på människans kompitens. Hur som haver nu tycker RB att jag ska betala 1000 kr (påminnelseavgift + det som ska betalas den här månaden) jag är sur som en citron. Jag gick ner på banken med William och skrev ut ett slags kvitto på att jag betalat till resusbank och RB är så ”gulliga” att dom ska dra av detta på betalningen, visserligen blir jag närmare avbetalningen på det här viset MEN jag surar på att leva på runt 2000 den här månaden det känns verkligen bajs rent ut sagt. Jag begriper inte varför jag har dessa problem jämt? Jag hatar att inte ha fast jobb, ibland tror jag att allt skulle vara lättare då att slippa dessa dryga företag/myndigheter och skit. Men samtidigt jag vill plugga, jag ser inte fram i mot att börja jobba för jag vet inte riktigt vad jag vill jobba med och vården, ja visserligen finns det jobb men ett heltids jobb inom vården ger typ inga pengar alls för det slitet man faktiskt gör. *suck*

Hur som helt på stan glodde jag på barnkläder och kikade inne på BR. På lindex träffade jag på Carro och Moses för första gången! Det var riktigt kul måste jag säga, så söta var dom båda två. Blev riktigt bebis sugen när man såg honom, så där liten och bara pluttig! William han satt och kollade på Lucky Luke och var som en ängel, normalt är han som ett vilddjur och har inte tid att sitta still. Jag gillar det också, det är liksom han mitt lilla vilddjur med vilja av stål som står för vad han vill. Det är jobbigt ibland men samtidigt är det ju han också. Jag har svårt att se att jag kunde fått ett lättare barn på annat sen, William har aldrig varit gnällig till exempel, han är envis men alltid glad, kramig och helt underbar. Mitt älskade lilla barn det är han! <3