Mitt bidrag till Kajsons Julkalender.
Självklart som mamma är det mitt barn. Han är 19 år, och bor flera timmar från mig då han numera är bosatt i Linköping. Men det finns faktiskt andra viktiga saker också, och det är dem jag för första gången upplever nu i en ålder av 39.
När jag blev oplanerat gravid 19 år gammal, trodde jag mig upplevt det mesta i livet redan. Jag var redo att bli mamma, och det är något som aldrig varit en tveksamhet i mitt liv. Tiden var rätt och jag är evigt tacksam över att bli mamma just där och då.
Om jag inte blivit mamma, hade jag inte varit där jag är idag. Jag hade inte tagit tag i mitt avhoppade gymnasium, jag hade inte studerat vidare till lärare. Jag hade definitivt inte blivit specialpedagog och som nu studerat vidare till speciallärare. Det finns inte på världskartan att jag varit doula och hjälpmamma. Mitt liv skulle sett helt annorlunda ut, så är det bara.
Men nu är jag här i en punkt i livet. I en ålder av 39, där jag som fått bli vuxen tillsammans med ett barn är ensam vuxen. Jag står nämligen nu helt själv och får prova sånt jag inte gjorde mellan samma år som mina vänner var utan barn. Det är nu jag hittar mig själv, vem är jag? Det är nu jag funnit en kristen tro, det är nu jag vill skapa ett hem med fler hundar och kanske en katt? Det är nu jag får prova det andra gjort. I en ålder av 39, jag kommer kliva in i mina 40 i februari. Och det är då istället för i mina 20, jag kommer fortsätta att hitta mig själv! Mina hobbys och vem jag är.