Kommer du ihåg hur man skickade olika awards till varandra förr i begynnelsen av bloggtiden? När man länkade sina vänner, skickade vidare inläggen och på så vis fick chansen att hitta nya bloggare?
I veckan påmindes jag om det framför spegeln, mitt i morgonbestyren och tänkte. Nu ska jag göra detsamma igen, för helt ärligt varför inte bara bjuda på lite 2000-tals tid?
Bloggstafetten 2026
Syftet är enkelt: Att lyfta andra bloggare och samtidigt hjälpa fler att hitta bra bloggar att läsa.
Regler för Bloggstafetten 2026
Tacka den bloggare som nominerade dig och länka tillbaka till dennes inlägg (viktigt inte själva bloggen). Ta bilden ovan och lägg in på din blogg.
- Berätta 10 saker om dig själv som bloggare.
- Tipsa om 10 bloggar du tycker fler borde läsa.
- Lämna en kommentar hos dem du nominerar så de vet om det.
- Har du ingen som nominerat dig? Starta ändå – ibland måste någon börja.
- Om du antar utmaningen – länka till www.saramadeleine.se där stafetten startades.
10 saker om mig som bloggare:
- Jag har bloggat sedan 1999, började med Skunk.nu, sedan Lunarstorm. Denna blogg startades dock 2004. Så i april firar bloggen sin tjugoandra födelsedag.
- Även om färre bloggar idag, föredrar jag klimatet på bloggar framför det man möter på andra sociala medier där hatet flödar. Här i bloggvärlden är vi mer respektfulla mot varandra, vilket jag helt klart föredrar.
- Jag kommer nog aldrig fixa att nischa min blogg. Fast det är nog vad som gör bloggen undvik. Detta är ju mer min dagbok, och i livet körs kompott av allt.
- Förr var jag flitig med att fotografera allt med systemkameran, numera glömmer jag bort att det ens finns en i min ägo. Men idag är ju smartphones bilder bra också.
- Jag bloggar sällan eller egentligen mer som aldrig på datorn längre. Allt sköts via min smartphone.
- Gladast blir jag av kommentarer, och när någon ny lämnar ett spår blir jag jätteglad. Speciellt om någon skriver att de läst här i flera år men aldrig kommenterat. Förr höll jag koll på statistik på läsare, det bryr jag mig inte om idag. Jag blir gladast av kommentarer, om de är genuina. Är det tvåordsmeningar känns det oftast som någon som raggar läsare till sin blogg. Opersonligt enligt mig.
- Jag kommer aldrig godkänna en taskig kommentar här, kan man inte vara snäll är man heller inte värd synlighet eller min respons. Här är en frizon från troll.
- Bloggande är mer kreativitet för mig än Instagram. Här får jag vara mig själv i nöd och lust.
- Jag kan vara seg på att godkänna kommentarer, men det är för att jag vill hinna läsa och svara på alla. Det handlar om att bara godkänna, och inte ge något tillbaka, inte känns speciellt schysst. Har du lagt ner tid på att skriva till mig, vill jag svara dig och även kommentera tillbaka. Jag tror på att ge och ta, dessutom blir man glad av sådant. Någon la sin tid på att skriva något väl uttänkt till mig, då är det något jag ska göra tillbaka. Jag tycker dessutom det är tecken på snobbigt och högfärdighet att aldrig lämna en kommentar hos de som kommenterar hos en. Det var väl halv-okej under bloggarnas storhetstid, men idag när även de stora får runt 10 kommentarer, kan de gott besöka tillbaka.
- På samma spår men lite åt andra håller. Finns det helt ärligt inget som stör mig mer än oengagerande kommentarer. Folk som idag 2026, fortfarande tror att: Fin bild, eller en kommentar baserad på rubriken, kommer att få mig att vilja skriva något engagerat tillbaka till dig. Det har jag slutat med. Är hellre utan en sådan läsare än att få treordsmeningar här. Antingen hoppar man att kommentera, eller så lägger man tid på att skriva något. Orkar du inte det? Ett tips idag kan AI hjälpa dig.
Bloggar jag vill skicka Bloggstafetten 2026 till, och som gärna får skicka den vidare är:
Vill du också vara med? Ta gärna utmaningen och sprid Bloggstafetten 2026 vidare – men glöm inte att länka tillbaka till det här inlägget hos saramadeleine.se där stafetten startade.
