Dagar som går med studier, promenader och hösten som visar sig.

Vi är inne i september och jag har nog inte riktigt förstått den saken. Redan har det passerat fyra dagar sedan första september och vår flytt närmar sig med stormsteg. Idag är det två veckor prick tills vi får nycklarna till den nya lägenheten, dagen efter flyttar vi in. Jag har funderat på om vi kanske ska bära lite saker redan på fredagen där när jag får nycklarna, det är på kvällstid och lite skulle jag vilja fixa med sängen först. Packa upp den för att sova i vårat nya hem tillsammans. Konstigt att tänka på det, vårt nya hem! Vi kommer snart att flytta efter snart prick 14 år i denna underbara lägenhet på tre rum och kök med sina 80 kvadratmeter.

Hur som helst igår började en ny kurs för mig på Mälardalens högskola, Neuropsykiatriska funktionshinder som är 7,5 hp. Den behövs för att jag skall kunna läsa inriktningen mot Speciallärarprogrammet läs- och skriv nästa år. Jag har även börjat läsa: Kost vid graviditet och Amning på Umeå universitet samt Kost för barn och ungdomar på samma lärosäte. Sedan läser jag Utveckling av e-tjänster på Högskolan Dalarna. Massor av läsning bara för att jag tycker att det är kul!

Det märks tydligt att hösten visar upp sig nu. Färgar löven i andra färger och det faller löv till marken från björkarna, sorgesamt är det för en sommarsjäl som mig. Jag försöker dock se det fina med livet. Som alla underbara promenader med Skilla, att jag har William som är så otroligt nöjd med sin klass och utbildning på gymnasiet. Att jag snart ska flytta, att jag har världens finaste grannar som kommer fortsätta bo nära mig!

Jag ser även framemot byloppisen i Kniva den 26 september. Då ska jag se till att sälja saker, bor du i Dalarna så se till att åka dit! Det kommer vara massor med härliga hus som är öppna för loppisfynd.

Nu ska jag bege mig mot sängen! Hoppas du har en fin fredag!

Soliga dagar och livet.

Vilken underbar dag det varit, idag fick jag verkligen förmånen att gå runt en sväng där jag jobbar. Eleverna hade tipspromenad så här första skoldagen och vilket otroligt vackert område jag arbetar i måste jag säga. Det är verkligen som taget ur en tavla. Jag arbetar i Sundborn, för er som har koll så det där konstnären Carl Larsson bodde och målade sina tavlor. Jag såg även hans familjegrav och den var riktigt vacker, jag måste åka till Carl Larssongården snart och gå en guidad tur där så jag får se med av Sundborn.

Nog skrivet om jobbet, förutom att jobba så har dagen gått fort. Jag kom hem strax innan 17:00 och då gick jag och la mig en stund. Efter det har jag umgåtts med William samt tagit en promenad med Skilla. Det är så himla underbart väder så man får verkligen passa på. Alltså kan ni förstå att det är närmare 30 grader och det är augusti liksom! På det viset är det synd att semestern är slut, jag hade gärna haft denna värmen när jag var ledig, men man kan inte få allt här i världen.

Hoppas du haft en fin dag?

Den svenska byråkratin, när någon kan använda sin makt för att jävlas.

Igår fixade jag en del inför flytten. Jag var in på Skatteverket för att fixa med adressändring och fick där välja hur sonens pappa (Björn för er som ibland undrar vem han är.) Skulle godkänna vår flytt. Jag valde via e-tjänst och började fundera på det galna faktum att du inte ska kunna flytta inom samma kommun utan att den andra vårdnadshavaren först ska godkänna allting. Detta var inget nytt för mig, 2006 var det precis lika men som utbildad specialpedagog med många år inom skolan kom barnens bästa i fokus upp i mitt huvud.

Tänk dig att du har en skitstövel (jag väljer det ordet då det enbart är skitstövlar som gör sånt här) till andra vårdnadshavare. Tänk dig att denne i varje stund vill göra livet surt för dig. Skitstöveln är svartsjuk, bitter och hämndlysten. Tänk dig att du vill flytta inom samma kommun och skitstöveln vägrar skriva under något. Denna människa sitter inne på makten att vägra ditt barn förflyttning av adress bara för att jävlas med dig.

Regler är ju jättebra utifrån att man inte kan dra med barnet härs och tvärs genom landet, men inom samma kommun! Där kan vi ställa oss frågan huruvida detta är med barnets bästa i fokus! Barnet hamnar återigen i kläm mellan två separerade föräldrar, blir deras tennisboll!

Jag tänkte igår när allt detta fixades på de familjer som inte är lika lyckligt lottade som jag. Som inte har världens bästa medförälder till sitt barn. Som inte har god relation, de som hamnar i situationen jag beskriver ovan.

Byråkratin i Sverige kan verkligen vara bra ibland, men i vissa fall skulle den behövas gås igenom och revideras samt uppdateras!

Första dagen på nya jobben.

Så var första dagen på nya jobben avklarade. Skriver jobben eftersom jag kommer arbeta på två olika skolor här i kommunen men med samma titel specialpedagog. Det har varit intensivt så klart, många intryck och tankar men det känns jättebra. Det här kommer bli bra även om det så klart kommer ta några dagar innan man landat och kommit in i allt.

När jag kom hem från jobbet lagade jag lite middag och begav mig sedan ut på en promenad med Skilla. Det var riktigt skönt väder och sedan härligt att även röra på sig. Nu ska jag alldeles strax bege mig mot sängen, det ska bli riktigt skönt att få sova efter denna intensiva dag.

Sabaton open air light & kräftskivor.

Jag tog mig lite semester från i fredags tills idag. Nya jobbet börjat imorgon och därmed så ville jag få ha lite ledigt. Så mina dagar har bestått av att först ha lite gäster här på fredagen, vi åt hemmagjordpizza som min bror fixade och lyssnade på musik. Om det inte varit Covid19 skulle vi nämligen varit till Lugnet och hängt på Sabaton open air, men likt allt annat var detta inställt.

På lördagen så var det kräftskiva som blev inbokat hemma hos Björn. Så galet gott och trevligt. Vi som åt var; jag, Björn, William samt Williams farfar och faster Emma.

I söndags så var det tipspromenad igen. Idag har jag hängt med Lisa och hennes två barn samt min lilla Skilla i lekparken. Sedan fixade William god mat, nu är semestern ett avslutat faktum. Imorgon börjar nya utmaningar på nya skolor och helt nytt yrke!

Jämställdhet och jämlikhet under covid19.

Det är augusti och det faktum att semestern går mot sitt slut griper tag i mitt inre. Jag har lyckats bra med att mer eller mindre självdistansera mig från människor under denna pandemi. Flera tror nu att pandemin över, skriver att covid19 kanske kommer tillbaka. Men den är här fortfarnade och har aldrig försvunnit. Färre fall absolut, men den är fortfarande kvar.

Det skrämmer mig att det kommer bli precis som fram till sommarlovet. Alla människor som ska trängas på liten yta, för nu tror människor att sjukdomen inte längre finns. Naiva och godtrogna människor är den farligaste sorten, eftersom dessa aldrig riktigt kan förstå sig på konsekvenser i det långa loppet. Medan vi oroliga och förbebyggstänkande människor definieras som “psykiskt installbila” så klarar vi oss genom att tänka till före, men med ångest och oro som kroniskt håller tag i en.

Det stora dilemmat är dock att vi, de där som tänker längre ofta också är sådana som jobbar på golvet. Det är vi som inte blir korttidspermiterade, får jobba hemifrån eller någon form av hjälp. Vi är ofta, (men absolut inte alltid), dem som bara ska kämpa på. Kategorin som redan idag går på knäna och redan idag blir utmattade och stupar.

Det är vi som inte är stora chefer eller män samt ett fåtal kvinnor på femtio plus som får jobba hemifrån. Det är vi som inte sitter på höga löner. Det är vi som är offrade för samhället som ska gå runt, helt utan skydd eller ens en värdig lön för att hålla samhällets ekonomi i rullning.

Inte en endaste gång har jag hört att frågan om jämställdhet och klass lyfts under pandemin covid19. Det enda som skrivs är om allt annat, men aldrig har jag hört om jämställdhet och jämlikhet.

Varför ingår inte vi (som bara jobbat på som vanligt. Vilket är många yrkesgrupper) i kategorier som kunde slippa möten, kunnat gå hem på korttidspermitering eller distansjobb efter vi utförst våra arbeten? Varför har våra möten varit viktiga i storgrupp när resten av samhällets inte varit det?

Jag tror med handen på hjärtat alla redan vet varför, jag tror vi alla mycket väl förstår varför. Vi är tredje klassens medborgare. Samma kategori människor som offrats genom hela människans historia. Förr offrade vi för att vi var fattiga eller kvinnor. Idag offras vi för att vi inte är chefer och/eller för att vi är kvinnor som valde vårdande eller samhällsviktiga yrken.

Vart är frågan om jämställdhet och jämlikhet under civid19? Jag har min teori kring varför den lyser med sin frånvaro. Ingen vågar riktigt tala om det faktum att gamla och kvinnor samt fattiga är vad vi offrar först när det kommer till ekonomin!

Livet och allt sånt där.

Började morgonen som vanligt med att gå ut med Skilla. Vi gick en härlig promenad tillsammans trots det mulna vädret. Känner aningen bitterhet kring vädret måste jag säga. Jag gillar det inte alls, är riktigt trött på att ha det kallt när man är ledig. Dessutom så känns det inte helt okej att ha höst i juli! Hoppas ni som klagade på värmen är nöjda nu, sniglarna verkar dock älska det här vädret så ni får väl ha era härliga mördarsniglar i rabattera…

Skilla förgyller mitt liv i alla fall, igår grävde hon ner min telefon i sängen och varje dag ställer hon sig och krafsar på mina arm när hon tycker att jag är tråkig. Eller när hon vill ha något gott. Hon är verkligen en riktig glädjespridare.

Förra veckan så fick jag vet att jag inte fått garaget jag ställt mig i kö på. Jag har tio år av köpoäng och någon stod före mig. TIO förbaskade år, det här var första garaget som kommit ut på flera år dessutom. Kändes också som livet gick emot mig då, jag får fortsätta ha min parkeringsplats utan motorvärmare och hoppas att den som tog garaget denna gång verkligen använder det som garage och inte förråd som vissa gör. Man ska inte sura ur för såna där saker men ibland undrar man lite över varför det inte kan vara lättare att få saker än det är?

Jaja det är tisdag och den här veckan får jag veta om jag kommer in på speciallärarprogrammet. Eftersom jag redan är specialpedagog behöver jag inte läsa första året förutom eventuellt en kurs i neuropsykiatriska funktionshinder. Jag har sökt den kursen till hösten, men om jag kommer in eller inte beror på när min examen är färdigbehandlad. Det ska ta mellan 8-10 veckor och endast två av dessa har passerat idag. Blir det så att det inte finns plats till hösten får jag läsa den i vår med speciallärarna istället. Men det skulle vara skönt att inte ha en kurs där i vår, utan läsa allt i höst.

Jag har även sökt 4 kurser på Umeå universitet på hel distans inom kosthållning. Flera med utgångspunkt kring mat och kost för barn och unga, vilket det stod skulle vara bra för oss inom skolans värld. Jag hoppas jag kommer in på dem, tanken är att jag ska ta ut min sista termin med CSN som jag har kvar. Eftersom fribeloppet är borttaget kan man plugga och jobba utan problem, det här skulle underlätta en del för mig.

Nej nu lär jag lämna dator ser jag, det är dags att åka till Borlänge för att göra mina fransar.

En skolavslutning och avtackning på Hälsinggårdsskolan.

Idag var det skolavslutning för mina elever. Jag hade rosa dagen till ära och solen var perfekt precis som igår. Det ska vara strålande sol under skolavslutningen tycker jag, det piggar upp för alla samt att barnen får ett extra fint avslut när de möts av värmen när de äntligen går ut i sommaren och möter sommarlovet. Men nog om den saken, jag tänkte berätta om min dag.

Jag fick rosor av en elev, jättefina vita som hamnade väldigt snabbt i en vas när jag kom hem. Men innan det så skulle vi fika tillsammans alla kollegor, det bjöds på jättegod tårta och så var det dags för avtackning. Jag visste om att en av dem som skulle tackas av var just jag. Jag tycker sånt där är jättejobbigt, speciellt eftersom jag är rädd för vad jag ska säga. Jag fick i alla fall en jättefin stor bukett med blommor och det värmde verkligen. Utöver det fick jag en jättefin Muminbok från mina kollegor och den har jag redan suttit och tittat i, så himla fint. Sedan kom en av mina underbara kollegor och gav mig ett paket direkt på morgonen med ett jättefint skrivet kort till. I den låg Mumin vänskapsmugg och jag blev verkligen så glad över det fina hon skrivit där bakom. Skriver inte ut namn på människor utan att först frågat, men jag tänker att läser du detta så vet du vem du är.

Det är så märklig känsla att nu veta att det endast är en dag kvar på min underbara arbetsplats Hälsinggårdsskolan här i Falun. Jag tycker så mycket om mina kollegor, det har inte gått en dag under dessa tre år där jag inte skrattat, jag har träffat människor som jag ser som vänner. Att gå och ta en fika vill jag verkligen göra även om jag slutar. Jag är så glad över mina år på Hälsinggårdsskolan, enda anledningen till att jag byter jobb är för att jag vidareutbildat mig och vill jobba som specialpedagog, annars hade jag stannat kvar. Jag är helt ärlig med att skolan, eleverna, personalen och rektorerna är helt fantastiska på skolan. Så om du söker jobb i Falun så tveka inte att söka dig dit, du får verkligen en underbar arbetsplats.

På måndag säger jag hej då till skolan, och jag kommer sakna er allihop. Ni är fantastiska! Tack för allt ni gett mig i möten, utveckling och skratt under dessa tre år!

Examensfirande den 6 juni 2020.

Igår den 6 juni 2020 samma dag som Björn fyllde 40 så hade jag mitt examensfirande, ja och dagen var ju också Sveriges nationaldag. Den började med regn och sedan var det regn och sol om vartannat. Vi åt smörgåstårta och vanlig tårta. Det var jättetrevligt och jag fick denna blåa orkidé som ni ser ovan från mamma, bonuspappa och min bror Mattias.

Jag fick en jättefin solros och sedan ett jättefint halsband från Björns mamma och hennes karl, pappa, syster Emma blev verkligen jätteglad. Kläderna jag hade igår ser ni ovan också, en känning från Meandiinternational som jag verkligen älskar!

Det var så kul att få umgås så där igår och man blir verkligen glad av att få skratta och prata ihop. Fattar knappt att jag tagit examen nu, att jag är klar och helt finito. Att äntligen kunna släppa pressen och stressen! Denna vecka som kommer är det sista veckan i grundskolan för William. För mig är det sista veckan med mina elever eftersom jag byter jobb till hösten, jag får träffa kollegorna på måndag nästa vecka också. Tiden hörrni visst går den ändå fort?

Idag är dagen jag blev examinerad Specialpedagog.

Så var dagen här, fredagen den 5 juni 2020. Dagen, månaden och året jag blev utbildad specialpedagog. Idag fick vi bedömningen på vårat examensarbete och ja vi är klara. Jag kan nu titulera mig specialpedagog och kan även skryta med att jag har trippel examen. En förskollärarexamen, en lärarexamen och nu specialpedagogexamen. Den sistnämnda är den jag fått på avancerad nivå, det är den som jag verkligen längtat efter. Idag hände det!

Dessa år har verkligen format mig, kantat mig och för mig framåt. Det känns sorgligt i hjärtat att inte få dela denna dag med mormor. Men så såg jag en fjäril på mitt fönster här på kvällen och tänkte att det kanske är hon som var förbi för att hälsa mig grattis. Tänk att cancern var tvungen att ta henne ifrån mig, och att det i oktober gått två år utan henne här i livet. Jag önskar så att jag fått dela min glädje med henne idag, men jag tror inom mig att det var hon som var den lilla fjärilen på fönstret. Kanske även för att min mamma såg en fjäril på sitt fönster idag.

Imorgon på självaste nationaldagen och Björns födelsedag då han fyller 40 ska vi fira min examen. Det ska bli jättekul! Förstår ni att jag är klar nu, det förstår knappt jag!