Sitter på trafikskolan.
Jag känner mig så jävla deppig just nu. Som att allt runt omkring mig inte är något lyckomoment. Förut trodde jag att jag ville bli sjuksköterska eventuellt BM men ju mer jag tänker på det så vill jag inte de. Lärare känns mer nära. Men varför kommer jag på det nu? Nu när studierna nästan är slut på komvux och det är dax för mig att bli vuxen och verklig söka in. Jag blir oroad för mig själv. Förstår inte varför allt känns så jävla fel helt plötsligt?
Jag känner osocial, vill inte träffa folk. Jag vill sitta inne i min lägenhet med en filt överhuvudet och tyckte synd om mig själv. Vad sjutton kan de beror på? Jag har varit så jävla lycklig i 3 års tid och nu. Alla gammal minnen och allt de jag förträngt kommer tillbaka till mig. Jag känner mig värdelös. Jag är glad att jag har William min underbara älskade son för jag kan inte se något annat ljus just nu. Vem sjutton är jag?! Varför känns det som jag är 40 i stället för mina 23?

– Puss –

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: