Instinkter

Nyss lämnat på dagis. Jag drömde om skolan i natt igen. Förut var det min lärare från lågstadiet som förföljde mig i drömmarna, men nu är det konstigt nog min mellanstadielärare och allt som hände där som förföljer mig. Det är känslan av att hela tiden bli iaktagen. Att folk tycker att jag gör massor med fel. Jag antar att det är min egen självkänsla som speglas i mina drömmar. Jag ska vara i skolan om femtio minuter, då ska vi träffas för att gå igenom i studiegruppen. MIn gamla studiegrupp var bra, den här är okej men det känns ju inte som vi har något gemensamt dessutom verkar ingen vilja typ lära känna varandra heller vilket är drygt när man ska arbeta ihop.

Annars, det är som vissa delar av mig är på vilovägar. Jag vill ju helst bara isolera mig för stunden, grubbla och finna mina egna svar. Jag skämms över att säga så, jag skäms när jag tänker på att jag har allt jag vill ha men ändå inte kan känna mig fridfull. Jag känner mig förvirrad och utlämnand. Jag längtar efter att någon ska komma lägga en hand på min axel och säga Madde hur är det? Bara för att få släppa ur massor med tankar som förföljer mig dag efter dag. Jag vet att jag vill bli förskollärare men en del av mig tvivlar. Jag känner nog att jag behöver en pause men hur enkelt är det att ta en pause, när man inte ens är berätigad semester. Jag önskar jag visste vad jag ville.

– Puss –