I torsdags var det saga för rehabilitering för Lizzla. Hon har fått en fraktur I tillväxtzonen, och då hennes höftkula var av på mitten är den nu bortplockad. Det medför att hon inte har en höftkula längre och behöver jobba med att gå på alla fyra benen.

Det blir bättre och bättre för Lizzla med att röra sig, men i torsdags var även tanken att hon skulle gå i vattenbad. Det gick inte, hon saknar större delen av muskulaturen i bakbenet så de bara flöt upp för lilltjejen. Istället så fick vi andra övningar. Hon ska gå upp och ner från en pall så benet får komma ner i marken. Hon ska gå cavaletti, göra sitt och så, utöver det fortsätta långsamma promenader, trampa i snön, och få massage.

Det var dock kul ändå för fick höra att det verkligen hänt massor sedan förra rehabiliteringsbesöket för två veckor sedan. Dessutom får Lizzla otroligt mycket beröm för sin hållning, hennes trygga sätt och att hon har bra lynne. Folk som träffar henne brukar knappt märka att hon är unghund förrän hon gör något lekfullt. Hon både sitter och lägger sig där vi är, och lyssnar på mig.