Två dagar på Mälardalens Universitet & speciallärarprogrammet.
Madeleine Stenberg 
Haft två intressanta och givande dagar på speciallärarprogrammet. Verkligen boostad och var kul att hamna i en grupp med andra som jobbar mot högstadiet och gymnasiet. Det blir mer mot min verklighet då, trots att jag jobbat mot låg och mellanstadiet tidigare. Detta var näst sista gången. Den 30-31 maj är mina sista innedagar och även slutet på en epok som jag ser det. Efter detta är jag klar med studierna inom specialpedagogik och kommer istället vilja göra annat. Mer kring det kommer längre fram.
Eftersom jag även går mot arbetslöshet känner jag en viss form av uppgivenhet just nu. Det löser sig säkert, men känns ändå som mycket energi just nu går åt till att fundera på framtiden. Jag skulle bara vilja få vara här och nu ett tag, men får acceptera att mitt liv aldrig kommer vara här och nu, utan alltid i dåtid och nutid. Ibland undrar jag om det var därför ätstörningsenheten och psykriatrin ville bli av med mig. För att jag alltid råkat ut för saker och därför är ett omöjligt fall att lösa. Jag väljer inte mina katastrofer men katastroferna väljer mig. Mer om det med katastrof kommer jag skriva om i helgen, jag var nämligen på akuten och ögonmottagningen i onsdag… Mer om det i helgen som sagt.
