Palliativ vård på hundar.
Madeleine Stenberg 
Jag har börjat följa Svenska kennelklubbens podd Hundliv som i sitt andra avsnitt talade med försäkringsbolaget Agria vid minut 32 säger han som var från Agria.
Jag tror att vi kommer ha palliativ vård på hundar om tio år.
Där stannade jag upp, hörde jag rätt? Jag fick återigen lyssna och jo han från Agria sa just det. Vi är alltså på väg mot att om tio år, när Lizzla är tolv år kunna erbjuda hundar palliativ vård. Hon skulle kunna få ligga i respirator som ett exempel tills hon somnar in med lungcancer eller någon annan form av sjukdomstillstånd.
Det växte många tankar inom mig. Vill vi verkligen att våra djur ska behöva ligga och kvävas till döds som vår egen art får göra eftersom vi inte har dödshjälp i Sverige? En fin sak med att vara djur är ju att vi kan låta dem somna in? Nu gällde detta hundar men jag tänker att det kommer ju förmodligen vara samma för sin älskade katt, kanin och häst. Vi älskar våra djur, men har de inte rätten att den dagen när saker blir alldeles för tufft och djurlivet inte längre är vår älskade värdigt har rätten att få somna in?
Självklart är den saken, att sitta på rätten att bestämma att nu är det dags för den sista vilan fruktansvärd för dig, men vill vi hundägare (djurägare) verkligen vår älskade så ont som palliativ vård när de slipper?
Etik och moral, eller dagens djupa tanke. Jag blev åtminstone väldigt berörd av det där. Hur långt är vi villiga att gå för att våra djur ska leva? Så långt att de ska ligga i respirator? Vad är ett värdigt hundliv (eller annat djurliv).
