Igår vaknade jag upp till upptäckten av små bloddroppar. Insåg efter någon sekund att Lizzla börjat löpa sitt tredje löp. Det blev lite akut eftersom vi bokat in oss på prova på personspår på Brukshundsklubben, och jag blev lite oroad att vi inte skulle få gå. Fick ringa instruktören som sa att det var helt okej eftersom man lägger spåret själv i skogen.
Så vid 10:00 stod vi på parkeringen på Falu Brukshundklubb, och fick instruktioner. Efter det så var det ut i skogen för att lägga spår med korv åt Lizzla. När hon efter cirka 40 min fick gå spåret så hade vi tänkt att Björn skulle få gå först men Lizzla var lite speciell igår, förmodligen på grund av löpet. Hon höll koll på mig och verkade ur fokus, så då gick jag dit men där blev instruktören fundersam om Lizzla spårade något. Jag såg ju att Lizzla använde nosen samt letade och hittade, så vi fick göra ett till spår där det syntes tydligt att hon jobbade. Hon drog på rejält andra gången och får efter spåret framåt.
Det är inte så lätt för tikar alla gånger. Inte så konstigt egentligen, det är en hel del hormoner i kroppen vid löp för dem.
På kvällen när vi tog vår promenad kom en man bakom oss med en schäfer. Kände att jag måste ändå berätta att Lizzla löper om det är en hanhund. Det är nämligen inte så kul för hanhundar heller när en tik löper. Så ropade åt mannen och frågade om det var en hane eller tik, han: Det är en hane. Och jag: Min löper, vill du att vi går in i skogen? Han: Nej det är okej forsätt ni.
Han verkade glad över frågan. Det jobbiga är för mig där, folk kan tro att man försöker ha hundträff. Jag undviker den saken själv, men alla gör det ju inte. Samt att det kan bli ett liv hos den andra hundägaren också för den har samma tanke gång som mig, men förutsätter att man tänker fråga om ”playdate”… Så det är puls när man ska kommunicera med folk ute, har man otur blir någon sur för man försöker förmedla något.
Skönt nog var detta en trevlig hundägare, som jag hoppas kände sig glad över att jag ändå frågade, om han önskade att jag gick från vägen.
Idag är det två år sedan Lizzla kom till oss. Älskade underbara du! Som kom till oss i sorgen och gav ljuset tillbaka.
Det är väl ändå bra att informera tänker jag 🙂 då jag hade hund hälsade hon alltid på grannens hund. En fantastisk amstaff. Då hon löpte ville vi inte,,, ” en kamphund med ADHD ” kanske inte en hit eller vad tror du?
Ja jag hoppas det, känns dock ibland som folk tar illa upp för allt.
Så kul att testa spår för det brukar vara uppskattat!
Vi brukar också säga till när våra löper. Känns bäst så tycker jag.
Ja verkligen, ska försöka ut och lägga spår till helgen igen. Bra för huvudet också 😊
Fattar att det kan vara komplicerat det där med du sa till honom o att det kan tolkas fel. men jag antar att det är bättre än att inte berätta att hon löper.
Är väl mest att folk blir sura för allt numera.
Vilken härlig bild på Lizzla med sin lyfta tass. Hon ser ut att vara full av bus. Men jobbigt att hon löper. Jag kan tänka mig att det är många känslor i hennes kropp. Låter som att hon till slut kunde hitta fokus och spåret. Nej det är inte lätt att kommunicera alla gånger men det lät ju som en vettig hundägare.
Tack 😍, mycket personlighet i henne. Ja verkligen så himla skönt när hon förstod.
Så kul att spåra! 🙂
Tror att hundägaren vart glad att du frågade, det uppskattas nog 🙂
Ja jättekul 🙂
[…] Läs hela inlägget av Orsakullan här –> Prova på spår, och Lizzlas tredje löp. […]
Ja det är inte lätt för dem när de löper. Man kan ju bara gå tillbaka till en själv hur man själv kan må och känna sig när man har mens. Bra att du kunde vara med ändå fast hon löper.
Ja precis 😊
OH va kul att göra sådana saker med sin vovve, typiskt att löpet börjat precis. Men man kan ju inte veta när det kommer. Använder du något skydd för henne, eller blöder hon inte så mycket?
Att det redan är 2 år sen känns helt sjukt ju, hon kom ju till er nyss?
Hoppas allt e bra! Kram
Ja det är verkligen kul. Jag använder tikskydd till henne 🙂 . Ja precis 🩷