En blogg om dalaliv, familjeliv, porslin, pudel & folkdräkt.
Jag kör en bloggutmaning i maj. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
Jag har lite dubbla känslor för just detta, ta ingen skit. Samtidigt som man självklart inte ska bli utsatt för saker, måste man ibland också ta lite skit. Det blir lite lätt lättkränkt numera.
Jag kör en bloggutmaning i maj. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
Otroligt viktigt och något som jag också tycker är extra viktigt om ditt misstag påverkat någon annan.
Jag sitter på tåget, resan går från Falun till Gävle först. Sedan från Gävle vidare till Stockholm. Jag ska på konferens där och kommer i och med det att sova över. Det är blandade känslor, jag är en hemma människa som trivs allra bäst i hemmet. Visst är det mysigt med hotell, och trevligt med konferens när man lär känna andra och får fördjupa sig inom specialpedagogiken men hemma har jag min egen säng.
Lizzla är också någon som är hemma. Även om hon ska spendera sin kväll först med sin faster Emma och sedan med sin pappa Björn. Björn springer Blodomloppet i Borlänge, men kommer sova hemma hos mig tillsammans med Lizzla efter det. Jag är avis, precis som med Skilla sover jag bäst tillsammans med någon. Jag har svårt att sova ensam, men så är det.
När jag är framme i Stockholm ska jag gå och möta upp en kvinna vars son har sålt en sak åt mig. Sakerna får ni se när jag är på hotellet senare.
Jag kör en bloggutmaning i maj. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
Har jag fått träna mig på senaste året. Jag har också kommit så mycket starkare ut ur saken. Att bli behandlad som jag blivit senaste åren är inte okej, och numera vågar jag säga ifrån. Det känns bra ingen ska behandla mig på felaktigt sätt.
Jag kör en bloggutmaning i maj. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
När jag trodde att vi inom skolan skulle få hjälp och stöd under pandemin. När jag ser tillbaka på hur oskyddade vi var blir jag förbannad. Hur lite vi fick hjälp i krisen, det var inte alls så att vi var skyddade utan stod helt utan hjälp och skydd.
Ny månad, nytt år och en ny daglig utmaning. Jag känner mig hedrad att ni är så många som deltar varje dag år ut och år in. Just du som liksom blivit veteran här, eller du som deltagit några gånger. Även du som deltar för första gången, det är jätteroligt! Utmaningen är och förblir för dina villkor och det är viktigt för att det ska vara roligt. Kom ihåg att du ska länka till utmaningen i dina inlägg så fler hittar hit.
Jag kör en bloggutmaning i maj. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
Ett val jag anser att andra ska sluta ifrågasätta. Vet många frivilligt barnlösa som blir eller blivit dumförklarade, valet att inte skaffa barn ska INTE ifrågasättas.
Min fina bloggvän Madelene skickade mig jättefina grytlappar som hennes svärmor virkat. Blev verkligen så glad! Tusen tack fina du!
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.
Vad är en bra sak med den här veckan?
Solen och värmen. Älskar att vi fått en riktig försommar!
Hur har du vänt något negativt till positivt i veckan?
Jo men det tror jag. Trots att jag fick migrän i måndags och kände press för den saken, så tänkte jag på mig själv. Det är positivt eftersom jag tidigare aldrig prioriterat mig själv.
Vad har gjort dig glad idag?
Lizzla, som hon sprider glädje och massa skratt hela tiden.
Vad är något du kommer göra för din egen skull i helgen?
Oj, svår fråga. Ta hand om mig själv kanske. Det är ju viktigt.
Ser du glaset som halvfullt eller halvtomt?
Halvfullt tror jag.
Så var det äntligen fredag. Jag och Lizzla har tagit en morgonpromenad, busat och haft det mysigt tillsammans. Det är lyx att ha lediga fredagar onekligen!
Igår var jag och Lizzla hem till min fina kollega Charlotte. Vi åt pizza och pratade, en hel del om framtiden blev det. Jättekul verkligen att lärt känna Charlotte, jag började på skolan i april och vi har träffats på fritiden vid två tillfällen redan. För andra är det väl ingen grej, men för mig är det ganska stort för jag umgås knappt med folk. Jag har vänner, men det är sällan jag umgås med någon. När jag började må dåligt runt 12-13 års åldern i samband med att jag fick ätstörningar så började jag också isolera mig mer och mer. Absolut att jag alltid haft vänner, men jag har också varit otroligt bra på att inte umgås för jag har känt mig för tjock. Även då jag var underviktig så det har egentligen aldrig suttit i storleken utan i mitt huvud.
Jag tänker ibland om det är samma känsla jag har över att inte ha något värde. Om det sitter i samma del av hjärnan som ätstörning är på, för dessa två går så ofta hand i hand. Det är lättare att leva bara jag och ätstörningen, än jag och andra. Märkligt eftersom ätstörningen är långt ifrån en vän egentligen, men ändå känns som en trygg snuttefilt…
Efter Skillas död har jag bestämt mig för att leva mera, umgås med människor och ta vara på livet. Precis som Skilla gjorde, ett steg i den saken är att umgås med människor jag vill umgås med. Att våga vänskap. Det känns fint! Och ännu finare att se att någon vill umgås med mig, eftersom jag i mitt huvud spelar upp att ingen tycker om mig.
Nej jag söker inte tröst i den saken, att någon ska skriva folk tycker om dig. Utan det är vad mitt huvud tror. Det är inget som jag behöver få höra inte är så. En logisk del av min hjärna fattar att människor vill umgås med mig, tycker om mig och uppskattar mig precis som jag uppskattar andra. Men sedan den andra delen av min hjärna, där ätstörningen bor den FÅR mig att tro något helt annat.
