
Jag blir så imponerad av Lizzla. Egentligen gör hon någonting varje dag som verkligen imponerar på mig. Hon är trygg i sig själv och har ett gott självförtroende. I lördags så gick vi till Björns mamma, hon bor granne med Björns moster som hade gäster. Björns kusin ropade på Lizzla som får vara lös medan vi leker där på gården. Men hon stannar kvar, tittar mot mig och jag säger ”stanna kvar” och det gör hon. Hon fortsätter vara med oss på gården, trots att det lockas på henne. Björn tog kopplet och gick ner med henne och då följde hon glatt med. Bara det där att ha tillräcklig impulskontroll och veta att: Nej, jag får inte lämna gården. Gör så mig så otroligt stolt över henne, hon vet vad hon får och inte.
Detsamma gäller vid lek, säger jag: Stanna och loss, med handen uppåt så gör hon det. Släpper saker och stannar. Hon är verkligen så duktig på just stanna kvar, hon imponerar på mig. Älskade underbara Lizzla!
Imorgon är det Valborg och vi får ledig första maj tills på söndag. Det blir några dagar när vi får roligt tillsammans igen. Älskar all tid jag får med henne!