En busschaufför.
Madeleine Stenberg Jag kör en bloggutmaning i november. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under kommentarerna. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
Det finns en busschaufför jag aldrig glömmer, så fort man såg denna människa var det som ett knytnävslag i magen. Personen älskade att skrika åt människor, spelade ingen roll om du var ung eller gammal. Funktionsnedsatt eller med utländsk härkomst, om du var kvinna eller man. Ja personen var väl i alla fall inte fördomsfull på det sättet, det kan jag ge personen. En gång blev jag trots busskort nekad att ta bussen från stan och hem, efter att jag åt från Borlänge till Falun på kvällen och det var -21 grader ute. Bussen gick till Bjursås med skulle stanna som hållplats utanför mig. Såg att det var denna människa, men ville fråga om den stannade i närheten av min hemadress. Fick en utskällning att: DU kan minsann gå! Så jag fick alltså gå hem två kilometer i -21 gradera och på kvällen… Den gången blev jag så förbannad så jag skrev ett långt mail till bussbolaget och klagade på personen. Jag fick 500 kronor tillgodo för saken, sedan dess har jag inte sett människan. Antingen blev det pension eller uppsägning, jag skiter i vilket den människan vet alla vem det var och alla avskydde personen.
