Hur hanterar du osäkerhet?

Genom att undvika det. Vad mer kan man göra?
Ett dalaliv med känslor, djur och porslin!
Hur hanterar du osäkerhet?

Genom att undvika det. Vad mer kan man göra?


Tog med mina tjejer ut på promenad igår efter Melodikrysset. Vi gick runt Lugnet och sedan till Skogskyrkogården. Stannande och tittade på änderna, det var en avvikande and där. Frågade Emma via sms vad det kunde vara och ett alternativ var att vildanden (mamman) parat sig med en tamand.
Men det är ju konstigt att bara den avvek där i dammen. De andra änderna var inte så snälla mot den heller.
Vi fortsatte hemåt, tittade på Private Practice är på sista avsnittet på nästsista säsongen, det är bara 13 avsnitt på sista. Känns bra att sett serien. Om någon av karaktärerna mot förmodan skulle dyka upp i nyare säsonger av Greys Anatomy skulle jag känna igen dem.
Idag är det söndag, får se vad denna dagen erbjuder. Sista gången som prenumerant på Bingolotto i alla fall, om jag inte skulle lockas in i det igen. Priset kommer höjas från 60 kr till 100 kr, där gick min smärtgräns. Man brukar få 4-5 lotter per gång och det blir ganska mycket pengar.
Vilket ögonblick insåg du officiellt som vuxen?

Vad detta måste vara direkt översatt? För fattar inte riktigt vad Jetpack menar men gör min tolkning.
Jag undrar är man någonsin vuxen? På pappret när man är 18, men fortfarande så är ju vissa saker bestämda för er. Vid 20? Då kanske man kan göra andra saker, men fortfarande osäker på livet, vid 25? När hjärnan inte åldras längre utan stannar vid känslan av att vara i den ålder? Vid 30, när man förhoppningsvis har jobb och livet i fokus? Nu vid mina 40 (42), när man börjat ett nytt kapitel? Jag vet inte, en del av mig kände mig nog vuxen redan som barn.
När pappa dog så blev jag tvungen att kliva in i en vuxens liv, att leva med vetskapen om att livet kan förändras i ett ögonblick. Samtidigt kan jag fortfarande känna mig som den lilla Madeleine, som bara skulle vilja gråta och låta någon annan ta hand om mig. Men jag har nog mest tagit hand om mig själv, hela livet så vet inte vem som skulle kunna ta hand om mig?
Blir kan någonsin vuxen? Bara för det står på pappret?




Planen igår var att blogga. Men som jag skrivit är jag inte helt glad just nu, utan ganska låg och nere. Jag svarade visserligen på Fem en fredag, men det var allt. Tog med Lizzla och Wemby ut. Hade ingen plan, men vi hamnade på stan. Björn ringde och frågade om vi ville hänga med på China Thai, det ville vi så vi gick dit. Jättegod mat, lunchbuffe är verkligen något extra. Vi satt på deras uteservering och Wemby la sig ner precis som Lizzla. Det är så kul att se hur lätt hundar lär sig hur man ska vara på vissa platser.
Det kom en man medan vi väntade på Björn som fick se tjejerna varpå han utbrister! Men är ni där?! Vänder sig till mig får man hälsa. Jag sa ja: Han var hur lycklig som helst där med Lizzla och Wemby som kom fram till honom när jag okej:at. Det är spännande med människor som man verkligen ser älskar djur. Lyckan blir total när djur är med på något sätt för dessa personer, tycker det är fint.





Efter vi ätit fortsatte vi iväg på promenaden, vi gick längst med ån och hamnade i Kålgårn. Valde en annan väg denna gång, var riktigt fint där. Fortsatte mot Jungfruberget och tog även en annan väg dit igen, mer skogsväg. Gick genom Åsbo, till Lugnet och sedan hem.
Väl hemma vilade vi lite. Ägnade sedan kvällen åt att städa, så skönt när man verkligen tar tag i sådant.
Vilken är den bästa restaurangen i din stad?

Spännande fråga då jag sällan äter ute. Men Banken, Blackstoone har jag aldrig provat men är populär (kedjan startade faktiskt i Falun), Basta (gott, också en kedja som startade i Falun). Får väl bli Basta då.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.
Vilken helt vanlig sak skulle du vilja kunna göra med imponerande stil?
Laga mat. Det är verkligen inget som imponerar när jag gör det idag.
Vad är något du skulle kunna prata om alldeles för länge om?
Roliga reels.
Vilken helt vanlig sak känns lyxig om någon annan gör den åt dig?
Frukost. Alltså varför är frukost alltid godare hos andra? Smaken av en ostmacka är betydligt godare i någon annans kök, än sitt eget.
Vilken sak i världen tar du för given men skulle sakna direkt om den försvann?
Vatten. Helt ärligt, vad skulle vi göra utan tillgång till vatten? Vi har lyx här uppe med rent vatten i kranen.
Vilken liten sak kan få dig att känna dig mycket nöjd?
Känslan av ett avslut.
Om du hade en tidsmaskin och kunde skicka bara ett meddelande till ditt tidigare jag, vad skulle det säga?

Vissa saker kommer besannas, hur mycket mardröm det än är. Så kommer det besannas.
Vilken författare skulle du helst vilja äta middag med?

Spännande fråga faktiskt tror många svenskar svarar Astrid Lindgren. Men jag tror att mitt val landar på Vilhelm Moberg. Spännande att prata med någon från den tiden.






Idag efter jobbet tog jag en promenad med Lizzla och Wemby. Vi gick till Lugnet och sedan hemåt. Tog en tur genom skogskyrkogården för att se våra änder, men först fick vi se två harar. Lizzla och Wemby tittade verkligen så nyfiket på dem, och hararna satt alldeles stilla. Vi tittade på dem i fem minuter och de bara satt där, normalt drar de ju iväg snabbt hararna.
Vi gick och hararna satt kvar, var fint att se. Fortsatte mot dammen där änderna håller till, satt där och tittade på dem en stund. Det är spännande, man märker att änderna känner igen oss. I början höll se sig långt ifrån, nu kan de gå upp och lägga sig vid kanten och till och med sova. Wemby som var superintresserad i börja kan nu både lägga sig ner, och sitta lugnt och titta.
Har jobbat 3 av 4 dagar denna vecka. Imorgon går jag hem efter första arbetsveckan. Ska då träffa fina Carro som passar Lizzla och Wemby, fika och prata det ska bli jättekul.
Vilket är ett ögonblick då en främling helt och hållet återställde din tro på människor?

Ja du det där tror jag aldrig hänt. Ser så ofta det motsatta, människor är hemska på nätet som ett exempel. Inte ni som kommenterar här, men ser ju hos andra. Man blir mörkrädd.
| Cookie name | Active |
|---|