Vildkattungar.

Jag har pysslat med att försöka få vildkattungarna tama i två dagar, det går bättre och bättre. De är ju osäkra på mig som människa och det förstår jag, född i det fria och sedan aldrig tidigare varit i kontakt med människor måste vara skrämmande. Dock är dock jätteduktiga och går på lådan, äter mat och tvättar sig i massor. Antagligen har det inte tidigare haft tid att tvätta sig på grund av rädsla men nu tvättar dom sig jätte noga tar lång tid på sig för att få pälsen att bli ren.

Sen är de så klart rädda, men jag tror det blir mer och mer nyfikna. Min hand blir mindre skrämmande och de är verkligen mina små gull-ungar, tyvärr känner jag av astman och det är inte bra för mig att ha dom här. Jag vill helst att de kommer till samma hem, där det får mycket kärlek och får stanna resten av sina liv. De har redan haft det jobbigt i livet och det minsta man kan begära är att de får ett fortsatt tryggt liv. Så är ni sugna på dessa två små hör gärna av er, OM ni kan ge dem trygghet, kärlek och tålamod.

Äter lite mat

Jag undrar om dom kan ha raskatt i sig? För visst ser det nästan ut så?
Dennas fluffiga päls tycker jag tyder på det. Kanske har fel.