Kände att jag fick lov att prova om jag fortfarande kunde stå på händerna. Jag höll på med sånt ofta som barn, stod på händerna, hjulade, hängde på klätterställningarna. Jag tycker fortfarande sånt är kul, brukar gå och hänga mig i knävecken ute i klätterställningen på gården tillsammans med William ibland och de tycker han är skitkul, fast jag tycker nog det är ännu roligare. Hur som helst provade jag idag att stå på händerna, provade igår men vågade inte ta i riktigt då. Idag tog jag i och visst kom jag upp. Där stod jag på händerna trots att jag inte provat göra saken sen jag var tolv. Jag kände lite lyckorus i kroppen, det betyder således att jag trots mina tjugoåtta år kan: Stå på händerna, hjula, stå på tårna, lyfta fötterna över huvudet. Jag tycker det är rätt duktigt ändå, framför allt de faktum att jag kunde stå på händerna. Jag menar när man inte tränat saken på över 16 år är det fan ganska imponerade. Men det kanske är som att cykla? Har man väl lärt sig så kan man det resten av livet.

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: