Examensarbete och att skriva så tangenterna flyger.

Äntligen känns det som jag börjar komma i fas, jävla intervjuer att tagit så lång tid. Det var jättesvårt att få tag på informanter till min intervju för examensarbete, det har därmed dragit ut på tiden. Nu ska arbetet lämnas in den 4 juni, och jag känner stress- och press. Dock nu när intervjuerna är transkriberade och jag har nästan skrivit klart allt på metoden kör resten imorgon, kan jag skriva resultatet och diskussionen under helgen, sedan sitta och finputsa hela nästa vecka. Jag är sådan som skriver snabbt, och jag har ju sidor så det är väl inte problemet egentligen. Problemet är att jag aldrig är nöjd med något och att jag hela tiden tycker att jag kunde gjort någonting bättre, dessutom så fanns eller finns det alldeles för lite litteratur och bra forskning i ämnet rakt av. Det är helt enkelt för FÅ som forskat om barn i sorg.

Hur som helst så blev jag ännu mera peppad idag efter att jag fick mitt drömjobb, jag har äntligen börjat smälta saken och jag känner lycka i själen!
TÄNK att jag fick mitt drömjobb! Jag blir så himla lycklig bara jag tänker på saken, efter 6,5 års slit är jag snart färdig som lärare och jag har fått jobb. Jag fick min drömtjänst på min absolut första intervju!

Nyss kollat på det senaste avsnittet av The secret life of the american teenager, nu ska jag ta och bege mig till sängen.
Föresten är jag sjukt sugen på att göra rabarberkräm och rabarberpaj. Björn har rabarber utanför sig så tänkte faktiskt passa på att plocka lite! Man kanske kan baka flera pajer och frysa in. Jag älskar verkligen hemmagjorda bakverk, på tal om hemmagjort längtar jag tills blåbären och lingonen börjar visas. Det är så kul att gå i skogen och plocka för att sedan frysa in och spara. Tänkte försöka få tag på äpplen i höst också för att göra eget äppelmos och äppelpajer.
Det känns som jag kommer ha mycket tid nu när jag väl börjar jobba, slippa känna dåligt samvete för att jag inte läst den där litteraturen. Tänk att bara kunna vara ute och plocka bär, baka och läsa bra böcker först i solen i sommar, eller sitta under en filt mörka höstkvällar och njuta av ljus och böcker! Vardagslyx kan det tänkas men för mig blir det LYX på riktigt, något sådant har jag inte haft tid med sedan jag blev student, eller där ljög jag inte innan heller eftersom William var bebis när jag började studera och medan han var bebis hade jag inte mycket tid över för vardagslyx heller.

Babbel babbel! Det känns som min blogg blomstrar igen, som den gjorde förr när jag var positiv och glad! Jag känner mig sådan igen nu så nu kommer bara en massa glada miner! Passa er alla pessimister för här kommer jag!

Ringträd från Hedbergsguld.

Jag är en facebookanvändare som fallit för wrapp. Jag har nu fått flera gratis saker och erbjudanden därifrån med alla de presentkort fina människor gett mig. I förra veckan fick jag 50 kr på Hedbergsguld, det visade sig att det är fraktfritt där hela Maj dessutom och jag såg då detta fina ringträd för 110 kr. Jag föll för lusten och betalade 60 kr för det, så himla fint. Jag älskar ju ringar så jag vet att det kommer bli använt. Visserligen borde jag sparat de där 60 men jag tänkte i de ögonblicket att de inte var mycket ett bråka om. Här får ni nu se det.

Ringträdet.

Gillas 🙂

Premier.

Fick hem dessa fina premier idag. Perfekta espresso-koppar tänkte jag, sedan en marimekkoskål, jag fick ju en jättefin blå av mamma den har jag tänk köpa lite polkagrisgodis och hälla upp i, denna satte jag på samma fat och tänkte ha några andra karameller eller kanske mörkchoklad. Jag tycker det känns hemtrevligt med skålar lite varstans i hemmet, framför allt när det finns fina saker i dem.

Nytt.

Fint och hemtrevligt.

Skålen.

Lycka & Chock, jag fick jobbet!

Befinner mig i chock!

På väg till maxi ringde ett telefonnummer, det var rektorn från skolan jag var på intervju hos förra veckan. Jag ville/vill så gärna ha jobbet så jag har gått i en vecka och intalat mig att jobbet gått till någon annan. Jag menar hur skulle JAG kunna få mitt drömjobb? Idag ringde rektorn och erbjöd mig tjänsten, på vägen till maxi. Vid tunneln innan mcdonalds och jag började skaka och förstod ingenting fick glädjetårar och sa att “jag har gått och hoppats hela veckan”. Jag kunde inte låta bli, jag har velat ha denna tjänst enda sedan jag klev in på skolgården på stället, enda sedan jag gick in och jag trodde aldrig att jag skulle bli erbjuden jobbet. Jag är så glad, rektorn tycke jag skulle smälta det lite men skrev i att jag tackade ja. Så jag ska ringa upp och då ska vi ses för i fyllnad av papper, och annat. Den 13/8 börjar jag min första dag på riktigt i yrket!
Jag är en chock, jag är så glad!

Från att ha varit tjejen som skolkade och hamnade på individuella programmet, som mådde psykiskt dåligt och fick ätstörningar i femman,  som blev oplanerat gravid som nittonåring, hoppade av gymnasiet som artonåring.
Jag har hunnit med att få barn vid 20, läsa in gymnasiet vid 21 med en tio månaders bebis hemma, skaffa körkort vid 23, börja högskolan vid 23 och lärarprogrammet vid 24, nu har jag fått jobbet jag så gärna vill/ville ha. Jag är så tacksam och så lycklig! Så glad!

Ingenting är omöjligt i livet allt kan bli bra även om det känns mörkt och kallt så finns ljuset där någonstans! Jag är så lycklig!
Om jag inte fått William hade jag aldrig varit här, jag är så glad över att jag fick bli mamma till William, han fick mig att se ljuset och viljan att våga och tro på mig själv. <3

I februari 1984 föddes en flicka till världen.
Hon skulle mötas av motgångar och förlora sin pappa endast nio år gammal.
Hon fick ätstörningar och svalt sig själv redan som tolvåring, och gömde
sig i förstora kläder…

Åren gick och när hon var femton år började hon må ännu sämre,
hon visste inte varför livet var så grymt och hon skolkade och
svalt sig mera, fick mediciner mot depression och flyttade hemifrån som sjuttonåring.

Som nittonåring flyttade hon till Falun. Hon hade ingen släkt här
men ville bara komma bort från livet om levt. Hon festade ofta och
fördrev tiden med att slippa tänka.
Tills hon helt plötsligt, och oväntat var oplanerat gravid.

Den tredje oktober 2004 klockan 12.55 föddes hennes son.
Men även hon föddes. Hon kände det som livet gav henne en chans.
En chans att visa att hon kunde lyckas och leva.
Hon tog steget och började studera, ta körkort och tro på sig själv…

Idag, tack vara sin underbara son William, har hon lyckats.
Hon har allt hon behöver i livet och hon är lycklig!

TUSEN TACK WILLIAM
för att du fick mitt liv att börja!
Jag älskar dig mer en ord kan beskrivas!
Utan dig hade jag aldrig lyckats bli klar,
få det jobbet jag vill ha och varit
den jag är idag.
Jag älskar dig på ett vis bara en förälder kan förstå! 

Tack även till min mamma
som alltid funnits där för mig.
Jag älskar dig!

Funderingar.

Jag blev ju oberoende partylite- säljare för ett tag sedan. Dock får jag inte ihop några kunder, jag funderar därmed på att sluta sälja, eller sälja?! Jag har ju inte ens haft någon visning ännu. Dom jag skulle ha visning hos har ångrat sig och så, mina vänner är ju i stort studenter så det är ju inte direkt personer med stora kassor. Funderar lite hur man ska göra, kanske är lika bra att hoppa av saken, hade ju varit kul om man fått haft en visning i alla fall. Jag har lagt ut kataloger på lite arbetsplatser och försökt uppmuntra folk att ha visning men ingen nappar så jag misstänker att jag får ge upp, om det inte är någon som är intresserad av att köpa eller ha visning av er läsare del vill säga? Är det så att ni bor en bit bort kan vi diskutera saken, skulle ju vara kul att i alla fall få prova sälja en gång eller så.

Pengar, pengar och pengar.

Sitter och väntar på sms, gick upp sex i morse ifall att man skulle få ett sms, ännu lyser smsen med sin frånvaro och när jag tänkte gå in på insidan snabbt så funkar inte mitt lösenord! Jag blir måttligt road! Det är inte första gången, insidan har en tendens att krångla för mig, jag har haft så här sedan de gjorde om till smstjänst det är som min dator inte alls uppskattar att jag ska in på insidan. Jag vill JOBBA! Jag behöver visserligen studera och få klart uppsatsen med i och med att det bara är 3 dagar kvar på den här veckan och på fredag kan jag bara jobba halvdag känns det stressigt och inte de minsta kul att inte komma in på insidan och kika vad jag skrivit upp för tider idag. Jag skulle nämligen egentligen träffat min lärare idag och jag tror att jag skrev upp en ny tid då? Men så byttes det och nu är jag lite mindre osäker på vilken tid jag faktiskt tagit. Snurrigt va?! Jag vill ju helst jobba så att jag klarar mig själv hela sommaren. Nä kanske ska sluta babbla nu, det känns som jag skrivit massa onödigt bara, ska svara på kommentarer senare idag.