Att ta livet en guldfisk.

IMG_2204.JPG

Guldfisken led, han låg på botten och andades men väntade nog på döden. Så jag gjorde till sist slut på hans lidande efter att ha googlat på saken. Jag la ner fisken i kokhett vatteten så han dog direkt, jag kände mig fruktansvärd trots att jag la lock över så jag skulle slippa se när han dog. Att ta ett liv är verkligen inget jag vill göra om, det här var absolut inget för mig och då var det ändå “bara” en fisk. William och vår underbara granne Ollis gick ut och grävde ner fisken så den fick en begravning. Fisken var gammal och jag visste när jag tog emot dem att han förmodligen inte skulle leva så länge till.

Jag pratade med min granne om saken, hur jag känner inför att döda en fisk. Hur kan då människor döda andra människor helt samvetslöst? Jag förstår inte, när jag kände hur livet försvann för fisken när jag sänkte ner honom i det kokande vattnet blev jag ännu mer fundersam, hur kan någon döda en människa?

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: