En måndag.

031

Den här dagen har gått för fort, tycker att jag nyss gick upp men så är ju inte fallet. Hur som haver så vet jag att resterande dagar i veckan nu swishar förbi. Så är det alltid, måndagen känns alltid så lång och sedan är det helt plötsligt torsdag igen. Ganska skumt hur tiden kan gå så fort, när man egentligen borde tycka att tiden är mer knapp?

Det är lite skumt också att det redan är den nionde november. Jag vet att efter den här veckan och runt den 20:onde går dagarna alltid fort. Det är som att tiden rusar från den tionde fram tills slutet av en månad. Att det inte står på förrän det är advent känns också märkligt. Då ska man fixa med julen i hemmet, och egentligen är jag ganska dålig på sånt. Jag försöker ge skenet av att vara pysslig men det är bara en pinsam ska jag knappast kan upprätthålla.

Nu ska jag kolla på Once upon a time, William har besök av sin bästa vän här idag. Det blir en okej kväll tror jag. Imorgon ska jag vara mer rolig, men idag är jag mest bara trött.