Inlägget är i reklam för Kattförsakring.se

Som du som läst min blogg länge vet så finns det katter i vårat liv. Det är inte så att jag äger en katt här hemma, men Björns mormor fick katter som flyttade hem till henne. Det var då alltså katter utan hem, som sedan hittade till Björns mormor som gav dem både mat och kärlek. Ett tag hade hon väldigt många katter, men med åren har flera dött av ålderdom. Björns mormor gick bort 2018, samma höst som min mormor och då tog Björn över hennes hus. Det betydde att han i sin tur fick ”ärva” de katter som var kvar. Nu bor han alltså tillsammans med, Harry (som är Williams), Bossen och Pia.

Jag tycker om dessa katter, och Harry var jag med och lämnade när han skulle kastreras. Han är därmed registrerad på mig så jag står som ägare på honom. Nu tillhör ju vi alla samma familj på vårat eget sätt så det fungerar jättebra trots att han inte bor hos mig.

Som jag tidigare sagt anser jag att det är viktigt att försöka försäkra sina djur i så stor mån det bara går. Jag tycker absolut att ens pälskling ska få den bästa möjligaste vården om denne skulle bli sjuk. Nu är det ofta dyrt med djurförsäkringar men jag tänker att en kattförsäkring är en liten kostnad i det stora hela om din älskling blir sjuk. För nog är det så att man kan oroa ihjäl sig över sina djur ändå?

Att försäkra är också en bra känsla för att inte behöva göra det jobbiga i att avliva den älskade vän man har i sitt liv. Nog för att det kan komma till att behöva avliva för ålderdom, men för enkla sjukdomar vill man ju allra helst slippa avliva. Min älskade hund Skilla blev försäkrad direkt, och det kändes självklart. Jag vet ju att vissa skulle fått betala närmare 100000 utan försäkring för vissa saker på sina djur. Vi kan rädda våra djur, då måste vi någonstans försöka göra det tänker jag. Hur är det för dig? Hur tänker du kring försäkring?