Jag har inte haft tiden att skriva, mitt fokus har legat på Lizzla efter operationen. Men tänkte ge er uppdatering nu så ni får veta hur allting gått. Lizzla fick alltså diagnosen epifysiolys vilket är en fraktur i tillväxtzonen. Den krävde samma operation som om hon haft leg perthes, som tur var så var det inte just det. Men blir ändå ledsen när jag tänker på att min lilla tappra tjej gått med en delad höftkula i över en månad. Bild på ärret samt höftkula kommer ni kunna se längst ner i inlägget så ni vet om det redan nu.

Jag fick hämta Lizzla lite tidigare än tänkt, hon var ledsen och hade ylat i kapp med en annan hund. Så jag hämtade henne så klart, hon hade inte sovit någonting förutom under operationen. Så när djursjuksköterskan la henne i min famn slocknade hon av ren utmattning. Lizzla har aldrig varit i bur innan, så det var ju inte konstigt att hon reagerade som hon gjorde tänker jag. I alla fall åkte vi hemåt så pep hon nästan hela resan. Tratten gillade hon inte alls, och var som en zombie när vi kom hem. Hon är normalt ingen hund som vill vara nära men efter operationen låg hon på mig och jag fick ha en hand på henne hela natten för att hålla henne lugn. Vi har sovit på soffan sedan operationen, eftersom hon inte får gå i trappor, hoppa och gå mer än nöden kräver.

Lizzla har gnällt en hel del, och jag har trott det varit tratten. Men hon har också luktat riktigt illa, upptäckte igår innan vi skulle åka och ta bort morfinplåstret att det bara rann ur henne efter att hon bajsat. Bajset har luktat riktigt illa, i alla fall så togs morfinplåstret bort och de visade sig att hon var alldeles röd där det suttit så hon har fått en allergisk reaktion av morfinplåstret. Fick med mig skonkost och canicur åt Lizzla hem från besöket. Lizzla har pipigt och varit gnällig sedan operationen, så jag har trott att hon haft ont efter operationen. Men direkt när plåstret var borta slutade hon gnälla och nu är hon som sig själv, idag var magen bra också och doften är inte alls densamma. Så förmodligen tål hon inte morfin tror jag, får prata med veterinären om sen.

Annars går det framåt, hon har fått dräkt som hon har dagtid och lyssnar när man säger till henne att inte ska lukta på operationssåret, och har tratt på natten när vi sover. I natt sov hon hela natten utan att gnälla och vara ledsen, vilket också som jag skrev tidigare tror beror på att hon nu inte har morfinplåstret. Min tappra lilla flicka!

18 kommentarer

  1. Stackars Lizzla! Ändå är jag glad att hon verkar återhämtat sig förvånansvärt fort efter operationen. Sedan är hon väldigt duktig att inte slicka på såret när du säger till. De flesta hundar får ju ”dumstruten” på sig i flera veckor till såret är helt läkt. Du har uppfostrat henne väl:-)

  2. Så skönt att operationen gick bra. Bra också att du kunde hämta henne tidigare så att hon fick komma hem till sin trygga tillvaro. Den där tratten vet jag att den inte är uppskattad men Miss T vande sig snabbt. Tur var väl det eftersom hon hade den i fjorton dagar. Då var det lika bra att ta bort morfinplåstret. Canikur har vi alltid hemma och jag tycker det brukar ha snabb och bra effekt. Hoppas att återhämtningen går snabbt. Nu kan du pusta ut lite hoppas jag.

      1. Jag har köpt en som jag kallar för airbag som är som en uppblåst ring/badring. Det är stor skillnad med den och vovven bryr sig inte i den och springer inte in i saker och dörrkarmar

  3. Det är självklart att du har behövt fokusera på lilla Lizzla efter operationen. Vad bra att operationen gick bra. Så skönt att hon är sig själv efter att de tog bort morfinplåstret. Så bra att hon kan ha en dräkt dagtid så hon slipper ha tratten.

  4. När Bellman hade opererats så gillade han inte heller tratten men vi köpte en man kunde pumpa upp ef storlek som behövdes och som var rund. Det blev mer skönt att ha på sig och var skönt för hunden att ha mot halsen. Bellman hade inte problem att ha den på sig. NU verkar det ju som om hon finner sig i tratten på natten så för dig är det ju då bara ett tips. Skönt att det är gjort nu och att hon börjar bli sig sjäv igen.

    https://www.tinybuddy.se/products/uppblasbar-hundkrage?variant=8124451323992&source=googleps&utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=performance_max_50&gad_source=1&gclid=EAIaIQobChMIraWJn4rzggMV1gqiAx0YgwIxEAQYCCABEgJ21_D_BwE

    Här ser du tratten

  5. Stackars lilla Lizzla. Tror inte heller att skadan är medfödd mer än att hon har födds med en lite ömtåligsre höft/leder. Nu vet du det hur du ska fortskrida med det en vanlig valp bryter inte höften så lätt. Du ska dock inte avla på henne eftersom det kan vara ärligt. Säg till om du vill låna några aktiveriskleksaker till henne.

    1. Detta är inte ärftligt. Vetrinären sa att det uppstod en fraktur på höftkulan eftersom hon slog i den tre gånger inom ett dygn. Tre olika tillfällen. Kan tydligen ske och är inte helt ovanligt med mindre hundar. 🙂
      Absolut säger till 🙂

  6. Men stackars lilla då,skönt det gick bra men inte kul att lämna ifrån sig sin hund för op och förstår att hon är som ett plåster på dig nu,min hund fick ligga inne tre dar för bukspottkörtelinflamation och avskyr allt med veterinärer nu ,Ta hand om sötnosen kram

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.