Så dåligt med uppdatering här, men kan medge att denna vecka bestått av: Jobb, omtentamen och Amningskurs. Utöver det har jag så klart ägnat min tid åt min Lizzla och allt däromkring. Insåg idag när jag suttit med omtentan att fy sjutton så tråkigt det är att studera numera. Jag tycker inte alls att det är lika kul som förr, så detta kommer absolut bli slutet på en era för mig. Jag vill hellre ägna mig åt hund framöver, och då verkligen hund. Vill gärna gå diverse kurser på brukshundsklubben med Lizzla och kanske skaffa henne en hundkompis/syskon. Man får väl ändå se det som ett syskon om det kommer in en till till familjen? Det är inte just nu något som kommer inom snar framtid, men jag tänker väldigt mycket på saken.

Annars då? Med Lizzla är det bra, det läker på som det ska och på torsdag nästa vecka åker äntligen stygnen bort. Tror ingen längtar mer efter det än Lizzla som visar tydligt att klådan är ett rent helvete. Hon vill gärna dit, och när man säger nej ser hon ledsen ut. Istället försöker hon klia på andra sätt som genom att snurra med höften mot olika platser på golv och soffa. Hon haltar sig fram fortfarande men det ska ju rehabiliteringen ta hand om. För nu efter 1,5 månader utan att använt benet är det ganska naturligt att hon inte ser några fördelar med att ha det med sig.


Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

13 kommentarer

  1. Då är det kanske dags att lägga studierna på hyllan efter denna period. Var sak har sin tid och du har pluggat mycket.
    Såret ser ut att läka bra tycker jag som amatör så det måste kännas skönt. Kan tänka mig att det kliar en hel del. Så mysigt med ett eventuellt syskon i framtiden. Hundlivet är givande och det finns så många trevliga kurser att gå. Sedan brukar det finnas träningsgrupper dessutom och jag är med i tre sådana.
    Ha en fin fredag!

  2. Känns det inte kul längre då är det verkligen dags att göra något annat tänker jag.
    Hur länge till ska du plugga? Så roliga planer du har för Lizzla. Tycker absolut du kan säga syskon om en hundkompis till Lizzla. Vad duktig hon är som ändå lyssnar när du säger nej. Kan tänka mig att det är jobbigt för henne med klian.

  3. Förstår att hon tycker det är irriterande att det kliar. Skönt för henne att stygnen ryker nästa vecka. Jag förstår att du hellre hade gjort något tillsammans med Lizzla än att sitta med din omtenta. Det låter som du kommer lägga studierna på hyllan efter detta. Håller tummarna att du får godkänt på omtentan.

  4. Det låter superkul att satsa på hynd, lydnad träning framöver, det är jätteroligt intresse. Samt så bra att allting hår som det ska med ärret och hehe ja hundar är finurliga ????

  5. Man kan väl säga att du har haft lite annat att tänka på den senaste tiden. Haft lite annat fokus. Men det tycker jag är okej på grund av vad du har varit med om med Lizzla. Du är duktig som kämpar med pluggandet. Det är ju en lärdom & bra att ha med sig i livet ????.

    Skönt att höra att Lizzla mår bättre & bättre. Å att stygnen försvinner i veckan som kommer. Så hon kan rehabilitera sig sen.

    Ta hand om dig och va rädd om dig❣️????

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa