Psykisk ohälsa kopplad till Restless legs.
Madeleine Stenberg 
Igår åkte jag först och tog blodprov på morgonen. Fick svar igår kväll och såg då att ferratinet är nere i 52, det har då gått från 105 i mars. Ändå gått stadiet neråt kan man ju då säga, vilket borde kunna vara orsaken till mina restless legs. 52 är absolut normalt för personer utan restless legs så innan någon känner att påtala det vet jag om saken. Men vid restless legs ska man ha högre värden än så då man kopplar det till blodbrist i hjärnan. Jag hoppas därmed att jag får järndropp igen, fördelarna med järndroppet jag fått tidigare är att restless legs försvinner i flera månader samt att jag slipper medicinen mot parkinsson och framförallt inte går in i en depression igen.
Jag har tänkt på det med ferratinet. Som blodgivare låg jag runt 30 först. Sedan vid ett tillfälle var jag nere på 22, fick inte ge blod och övergick till att ta järn tills jag fick ge igen. Hade självklart tagit järn innan också, men blev mer under en period. Sedan efter den gången 2016 eller 2017? Föll mitt ferratinvärde stadigt neråt, ingen brydde sig och jag blev deprimerad och fick utmattningssyndrom. Blev ätstörd och gick med ångest i flera år, som lägst var jag nere i 7 på ferratin men eftersom mitt HB låg på ”bra” nivåer och som läkaren sa: ”Du står ju upp”, efter att Dala ABC skickat mig till akuten på grund av hjärtklappning och mycket lågt blodtryck samt att jag ramlat ihop. Men jag stod fortfarande upp med mina 7 i ferratin…
Ett år senare är jag på sömnhab, där de ser att jag har restless legs, och extremt med sådant på natten. Jag visste ju om saken, och har lyft det genom gången år utan någon vidare respons. Läkaren säger samtidigt att: ”Ditt ferratin är alldeles för lågt! Du ska ha järndropp omgående.” Vid den här tiden hade Skilla precis blivit överkörd, och jag skaffat lilla Lizzla. Jag var djupt deprimerad och hade varit sedan 2016. Åkte till Kvarnportensvårdcentral som jag nyligen valt som min vårdcentral och ficn järndropp. Bara någon vecka senare förändrades mitt liv, jag slutade vara trött. Mitt alltid så låga blodtryck blev normalt, jag blev en glad person utan depression. Absolut jag kan ha ångest ibland, men är definitivt inte deprimerad. Jag kunde sova på nätterna för mina restless legs började försvinna. Jag fick livet tillbaka!
Sedan dess har jag fått fylla på järn ungefär en gång mer år. Jag är så mycket piggare och gladare, framförallt slipper jag restless legs när järnet är högre.
Nu hoppas jag verkligen att min läkare på måndag erbjuder mig att fylla på järnet igen. Det skulle vara en dröm att få sova på natten igen, samt att slippa känna oro för depression igen. Det är ett helvete att aldrig riktigt få sova för man sparkar med benen, känner hur det rör sig I benen och liknande. Ens livskvalite blir onekligen påverkad till det negativa.
Men jag är hoppfull, det måste man få vara.