Imorse begav jag mig ner på stan för att fixa fransarna. Det tog sin tid och efteråt träffade jag Björn som överlämnade Lizzla. Jag och Lizzla gick hemåt och på stora Torget upptäckte jag ett till målat elskåp jag inte sett innan. Tycker nog ändå de andra är finare, men eftersom jag blivit på elskåpsjakt passade jag på att ta en morgonfoto även på detta.
Efter vi kom hem, och jag varit förbannat trött på cyklister. Idag var det en person med sitt barn som skulle cykla på en riktigt smal trottoar så jag fick pressa in mig och Lizzla. Sa ”det är nog bättre ni leder cykeln förbi här”, förälder bara skrattade och körde på. Idioter, ju äldre jag blir desto mer hat hyser jag till cyklister… Tyvärr är de flesta totalt inne i sin egen värld och tror att de har egna trafikregler…
Ifall när vi var hemma tog jag äntligen tag I studierna i Hundens beteende biologi som jag låg efter med. Gjorde klart två uppgifter och började på en tredje, har med den tredje inräknad två att lämna in varav den fjärde ska vara klar om en vecka. Skönt för mig som räknar med att vara i fas nästa vecka.
I alla fall lärde jag mig idag att hundar kan räkna till som max tio. Sedan kanske inte precis alla hundar kan räkna så långt, men det finns alltså individer som räknat så långt upp bland föremål. Det är alltså inte helt falskt att ägare till hundar påtalat att deras hund blir sur om man delar på godis, eller ger en mindre bit mat ibland de kan räkna ut saken.
Idag är det sju år sedan min älskade mormor somnade in. Hon är så saknad, tänker varje dag på hur gärna jag skulle vilja ringa henne. Saknaden finns kvar, men sorgen blir lättare, tomheten stannar för evigt.
Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.