FY fan va duktig jag känner mig idag. Tog och tränade ½ timme på crosstrainern och ½ timme i själva gymmet. Nu känner jag mig så himlans duktig som jag alltid gör efter att ha tränat. Jag vet att jag är rätt löjlig som bli så himla glad och känner mig as duktig efter träning men så funderar jag. Jag har en önskan om att få sån där vältränad kropp som alla andra här på nätet har, fast skillnaden mellan dom och mig är att dom tränar ofta. Det gör inte jag även om jag försöker träna regelbundet. Hade jag tränat 7 dagar i veckan kanske jag blivit slank? Vad vet jag. Ikväll tänkte jag ta med W på en långpromenad runt lugnet. Jag älskar att gå i höstmörkret med lite blöta löv och den fuktiga kalla vindarna som kommer över en. Jag blir lugn av det, fast samtidigt går jag och är paranoid de ska jag inte låssas som att jag inte är. Jag slänger bak huvudet bakom min axel skit ofta, vid minsta ljud eller i skenet av en karl som kommer joggande stelnar jag till och innan han ens hunnit passera mig har jag föreställt mig honom våldta mig eller mörda mig eller kanske kidnappa W, jag har redan då dragit upp mina nycklar och satt dom mellan mina knogar och tänker PASSA dig din jävel för jag är redo att slåss” , självklart visar det sig alltid vara en fridfull motionär som mig själv. Jag har sett alldeles för mycket på efterlyst för att vara mindre vaksam. Jag ska undvika programet. Jag blir alltid paranodi efter sett sånt där. De är som att gå på banken. ALDRIG har jag sån ångest som att ställa mig i kön för att sätta in pengar eller göra andra bankärenden. Jag föreställer mig se en karl med svart rånar luva och ett atomatvapen som han skjuter med. Jag föreställer mig W skräckslagen och hur dom skjuter honom och DÄRFÖR går jag aldrig på banken med W, han får helt enkelt inte följa dit.  Mitt barn är mitt kött och blod.

 

Nä ska sluta skrämma upp er med min paranoditet.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.