Att vara astmatiker och allergiker.

Efter en hel dags workshop i skolan var faktiskt över förväntan riktigt roligt. Lite drama och sedan bild, arbetade med skapade. Drama är jobbigt men skapade när rätt kul. Vi gjorde en liten lerfigursfilm med effekter. Blev riktigt rolig.

Annars är det lugnt här hemma, känner mig lite astmig tog medicin men har inte hjälpt. Dom körde med nått skicka runt starka dofter med parfym i skolan idag fick säga till och då fick jag inte vara med på det där. Alltså tycker på något vis att parfym inte hör till att uppmuntra i en miljö där vi ändå ska vara pedagogiska och tänka på alla dom stackare som kanske inte tål. NU är jag en av dom som VET hur jävla jobbigt det är. Var så där redan på föredetta lågstadiet (finns ju inte låg, mellan och högstadiet längre. Dom heter grundskolans tidigare år 1-6 och grundskolans senare år 7-9) också, min lärare hade katt och ALLA i klassen tjatade på henne att ta med den varav jag fick säga till och alla såg mig som någon jävla syndabock som förstörde deras nöje med min sjukdom. Ibland känns det som vissa människor utan astma och allergier är allmänt dumma i huvudet. Dom kan inte fatta att det inte funkar att sova över hos dom en natt, dom tror att bara för man tar medicin blir man frisk och kan leva precis som dom. Tyvärr funkar det inte så i verkliga livet. Att det bara skulle vara lite kli i ögonen inte är nått att gnälla över. De lilla ki i ögonen betyder kronisk kliande, rinnande ögon, VARIGA ögon, snorig näsa (värre en vid förkylning) klåda i ögon och även på kroppen. När det sedan kommer till astman känns det som att andas genom ett sugrör att knipa efter luft och känna hur luften liksom tar slut att man nästan får döds ångest. En som inte har astma eller allergi kanske inte kan förstå att detta inte är något att ruska på axlarna för, det är allvar. ETT hemskt tillstånd.
Jag vet att rökare ofta försvarar sig med att röka vid ingångarna på mataffären med att VARFÖR ska jag behöva frysa bara för jag röker, om det inte passa får man väl stanna hemma. SLUTA jaga oss som röker. Jag vill inte jaga rökare, jag förstår att dom har ett beroende, jag förstår att ciggen smakar gott till kaffe, eller i kylan eller var det nu är man röker den. Det jag dock inte förstår är varför ciggen smakar godare i miljöer där andra kan bli sjuka av dom? Varför måste man stå PRECIS bredvid människor när man röker varför inte ställa sig en bit ifrån för man inser att man inte är den ända människan på jorden, varför inte tänka att min cigg smakar kanske inte lika gott för den som står bredvid. Jag tycker inte rökare ska bli tvunga att flytta på sig, därimot tycker jag att det borde vara förbjudet att röka på vägen in till matbutiken för en ditt bröd är en annans död. Jag försöker alltid anpassa mig efter folk runt omkring mig, står jag i matbutiken och har en full vagn med mat och det kommer någon bakom med en mjölk låter jag den gå före, när jag hade barnvagn lät jag alltid personer utan barnvagn gå av och på bussen först för jag tog plats annars. Jag känner att varför ska jag vara som alla andra självupptagna idioter? Jag hjälper hellre med den gamla tanten som inte kommer upp för rampen med rullatorn än att gå förbi henne när hon behöver hjälp.
Vad förlorar du på att någon gång tänka på någon annan än dig själv?

Dagen

Vet inte hur jag ska se på saken från idag?

Jag följde med Lisa på mc donalds (syndade) fick lov att ställa mig på vågen nu trodde vågen skulle visa uppgång på allt jag gått ner men jag stod stilla? Är de normalt? Alltså att inte gått upp nått under en hel dag. JAG blev glad visserligen. Var på maxi idag och köpte laktosfri fil som jag ska göra dryck av imorgon sen köpte jag paltbröd som jag ska ha kaviar på imorgon, de är också sån där sak man går ner i vikt av. Tänkte äta det till lunch. Brödet alltså med kaviar på sen te till. Till frukost blir det drycken. Till middag har jag tänkt GI:a försökt mig på det på sista tiden igen funkar bra.

Annars William sover. Han är för go alltså pratar och berättar så mycket mitt lilla/stora hjärta.

Att vara astmatiker och allergiker.

Efter en hel dags workshop i skolan var faktiskt över förväntan riktigt roligt. Lite drama och sedan bild, arbetade med skapade. Drama är jobbigt men skapade när rätt kul. Vi gjorde en liten lerfigursfilm med effekter. Blev riktigt rolig.

Annars är det lugnt här hemma, känner mig lite astmig tog medicin men har inte hjälpt. Dom körde med nått skicka runt starka dofter med parfym i skolan idag fick säga till och då fick jag inte vara med på det där. Alltså tycker på något vis att parfym inte hör till att uppmuntra i en miljö där vi ändå ska vara pedagogiska och tänka på alla dom stackare som kanske inte tål. NU är jag en av dom som VET hur jävla jobbigt det är. Var så där redan på föredetta lågstadiet (finns ju inte låg, mellan och högstadiet längre. Dom heter grundskolans tidigare år 1-6 och grundskolans senare år 7-9) också, min lärare hade katt och ALLA i klassen tjatade på henne att ta med den varav jag fick säga till och alla såg mig som någon jävla syndabock som förstörde deras nöje med min sjukdom. Ibland känns det som vissa människor utan astma och allergier är allmänt dumma i huvudet. Dom kan inte fatta att det inte funkar att sova över hos dom en natt, dom tror att bara för man tar medicin blir man frisk och kan leva precis som dom. Tyvärr funkar det inte så i verkliga livet. Att det bara skulle vara lite kli i ögonen inte är nått att gnälla över. De lilla ki i ögonen betyder kronisk kliande, rinnande ögon, VARIGA ögon, snorig näsa (värre en vid förkylning) klåda i ögon och även på kroppen. När det sedan kommer till astman känns det som att andas genom ett sugrör att knipa efter luft och känna hur luften liksom tar slut att man nästan får döds ångest. En som inte har astma eller allergi kanske inte kan förstå att detta inte är något att ruska på axlarna för, det är allvar. ETT hemskt tillstånd.
Jag vet att rökare ofta försvarar sig med att röka vid ingångarna på mataffären med att VARFÖR ska jag behöva frysa bara för jag röker, om det inte passa får man väl stanna hemma. SLUTA jaga oss som röker. Jag vill inte jaga rökare, jag förstår att dom har ett beroende, jag förstår att ciggen smakar gott till kaffe, eller i kylan eller var det nu är man röker den. Det jag dock inte förstår är varför ciggen smakar godare i miljöer där andra kan bli sjuka av dom? Varför måste man stå PRECIS bredvid människor när man röker varför inte ställa sig en bit ifrån för man inser att man inte är den ända människan på jorden, varför inte tänka att min cigg smakar kanske inte lika gott för den som står bredvid. Jag tycker inte rökare ska bli tvunga att flytta på sig, därimot tycker jag att det borde vara förbjudet att röka på vägen in till matbutiken för en ditt bröd är en annans död. Jag försöker alltid anpassa mig efter folk runt omkring mig, står jag i matbutiken och har en full vagn med mat och det kommer någon bakom med en mjölk låter jag den gå före, när jag hade barnvagn lät jag alltid personer utan barnvagn gå av och på bussen först för jag tog plats annars. Jag känner att varför ska jag vara som alla andra självupptagna idioter? Jag hjälper hellre med den gamla tanten som inte kommer upp för rampen med rullatorn än att gå förbi henne när hon behöver hjälp.
Vad förlorar du på att någon gång tänka på någon annan än dig själv?

Linfrö dryck (ryser)

Tredje dagen jag dricker min linfrö dryck till frukost mår illa idag. Trodde jag skulle gått ner i morse men icke blev besviken. Alltså när jag bantar vill jag se reslutat från dag 1. Vet ju att det inte funkar så riktigt men ändå. Ska kanske vara glad för de 1½ kg jag gått ner sen i fredags? Ska kämpa på med det här vet ju att det funkar. Är sugen på att köpa såna där man dricker men såg att den innehåller laktos så får glo om det finns något liknade laktosfritt.

Idag blir det skola hela dagen. Känns väl så där workshop är inte det roligaste jag vet precis. Drama är liksom inte riktigt min grej. Jag är inte bekväm med att använda min kropp som verktyg. Jag hatar när folk tittar på mig, har nån form av fobi när människor ser på mig och viskar runt mig. När det är så känner jag alltid den där instinktiva känslan av att vilja gömma mig. Önskar jag var mer som dom människor som gillar att stå i centrum, som lätt kan gå runt ensamma utan människor. För mig är det riktigt psykiskt påfrestande att gå ensam förbi massa människor som tittar på mig. Jag bara väntar på att att dom ska skrika något efter mig. Om bara vissa människor vet hur lätt dom kan förstöra en annan människa. Om barn kunde förstå tidigt hur vissa saker sätter spår. Att en blick kan sänka någon ner till tårna och att höra att jag ska döda dig och din jävla hora varje gång man tittar ut genom dörren förstör en människa så till den grad att människan inte längre kan känna sig bekväm med att gå ensam.