Visar: 1 - 10 av 202 artiklar
Fb-Button
Sjukdomar

Första dagen på fyra månader utan skydd för såret.

Idag kom dagen när jag äntligen för första gången sedan olyckan i november slipper ha skydd för benet. Ärret ser fint ut och benet kan ju alltså slippa skydd.

Jag får ju frågor om benet. Det gör ont till och från, har jag gått länge värker det, jag kan inte stå på knä och vissa rörelser är gör ont. Känseln är fortfarande inte tillbaka och om jag rör området känns det obehagligt som att benet inte är där?

Det blev ju så klart en skada, huruvida det blir en nervskada eller ej antar jag kommer bedömas i sinom tid.

Vill du se hur såret såg ut när jag skadade mig? Hittar du inlägget här! Är du känslig ska du låta bli!

Fb-Button
Hälsa & motionSjukdomar

Mitt ben, och ledighet.

Vaknade för en stund sedan. Tog med Skilla ut så hon fick sitt för morgonen. Hon vill sova på morgon så hon skyndar sig ut, går sitt och skyndar sig hem igen för att springa och lägga sig. Spännande det där med rutiner, Skilla vill sova länge på morgonen och det betyder även att hon inte är helt med på notorna om jag går upp tidigt.

Så har vi mitt ben då, jag känner mig lite utslagen sedan allt hände. Som att kroppen fick sig en törn. Inte bara utvändiga utan även invändigt. Jag blev helt enkelt väldigt ledsen inombords efter det här. Trött på ett sätt jag inte kan beskriva. Som att kroppen slogs ur sitt sammanhang.

Jag funderar så mycket kring detta, antar att det har med hela hösten att göra och det här var droppen som fick bägaren att rinna över. Covid19 har så klart varit stressat över hela året, sedan nytt jobb, studier, möbel på foten, en virusinfektion i magen som jag kräktes för över en vecka sedan ramla och skada mig så jag fick åka ambulans. Att sy 12 utvändiga och 3 invändiga stygn. Vara hemma, inte kunna gå som man vill…

Ja vad mer behöver jag säga. Livet för mig 2020, har varit tufft.

Fb-Button
Hemma hos migHögkänslighetSjukdomar

Julgranen, och ett efterlängtat jullov.

Förra veckan köpte jag en julgran på Plantagen. Under helgen som var köpte jag även ett tåg som spelar: Bjällerklang som tuffar runt granen på Jula. Igår tog jag och klädde granen, och nu är den i vårt vardagsrum och ser vacker ut. Hemmet har fått julskrud, och idag onsdag är min sista arbetsdag innan jullovet.

Jag längtar efter ledigheten, jag har lite små saker att göra i studierna. Men sedan ska jag verkligen njuta av att vara ledig också. Jag ser framemot att kunna skriva blogginlägg igen, något som jag inte hunnit med. Att kunna läsa bloggar är också något som lovet ska få ge mig. Jag gillar ju detta med bloggar, men så har livet hela hösten varit ganska tungt. Olycksfall och märkliga sjukdomar har slängts över mig. Jag brukar inte tro på omen, men börjar bli fundersam på saken. Kanske är det ett omen med allt som skett denna höst.

Hoppas du får en fin dag!

Fb-Button
Sjukdomar

Tejp som lossnat.

Fick flera glada kommentarer igår, med peppord om att tejpen nog skulle hålla sig kvar. Det gjorde den inte! När jag vaknade på morgonen, duschade så fylldes mitt förband av vattenavvisand sort och tejpen lossnade. Jag fick sjukanmäla mig och vänta in en akuttid…

Vad ska man säga?! För er andra hade det hållit ihop men för mig? Olycksförföljd mig så skulle det ju inte göra det.

På vårdcentralen får jag inte bara bli omplåstrad utan också reda på att jag har ödem! Vid 36 års ålder lider jag alltså av ödem där såret var. Fyllt med blod är det över hela benet och precis som förra veckan ser benet ut som en julskinka i storlek.

Livet hörrni! Det jävlas med oss alla på olika plan.

Fb-Button
Sjukdomar

Borttagna stygn och ett sår som öppnar sig. !

Inlägget innehåller obehagliga bilder!

Okej så jag var till vårdcentralen igår för att ta bort stygnen. Det gick bra till vi ser hur det börjar glipa och öppna upp sig! Sjuksköterskan får där med tejpa och jag ska på återbesök på fredag. Visar sig även att jag ska använda kirurgtejp i 3 månader framöver. Alltså detta helvete! Ont har jag också, och nu när det öppnades en bit igen blev jag faktiskt rädd. Det här känns obehagligt för min del.

Som ovan såg knät ut när hon tog av förbandet. Sytt och ganska fint ändå. Jag känner ju inget på benet så någonstans där kan jag då inte klaga.

Desto mindre roligt var det att se efteråt när det började glipa. Jag är så rädd att allt liksom ska öppnas upp igen. Känner rädsla för att åka till jobbet, eller göra saker rent spontant. Jag blir liksom orolig av denna sak. Det här är inget man önskar någon annan. De bilder som kommer nedan är hur benet såg ut efter olyckan.

TITTA INTE OM DU ÄR KÄNSLIG!

Visst det det mycket bättre ut än där för två veckor sedan, men jag känner fortfarande oro. I huvudet så retas tanken med att benet ska öppnas upp som då. Det skrämmer mig! Trots att jag förstår orimligheten!

Fb-Button
Sjukdomar

Knät, ingen känsel och sjukskrivning.

Okej så jag var ju orolig kring allt denna vecka och mitt knä. Det blev dock som sådant att jag ska vara hemma hela denna vecka. Jag kan inte få normalt. Såret ser fint ut och läker, men jag reagerade på att där inte finns någon känseln.

Sjuksköterskan som tvättade såret sa, nu kommer det att svida men där låg jag på britsen och kände ingenting. Jag hade en punkt där det kändes man annars finns det ingen känsel alls. Jag får väl se hur detta fortlöper, men det kändes lite jobbigt vill jag ändå medge. För ingen vill väl vara utan känsel i benet!

Så är läget just nu, på onsdag om en vecka ska jag plocka bort stygnen. Får se om det känns?!

Fb-Button
Sjukdomar

En morgon i Kniva.

Björn erbjöd sig att jag får sova hos honom i helgen. Verkligen så snällt, jag kan ju inte gå med Skilla. Jag får inte på mig något på underkroppen utan hjälp. Det är så otroligt jobbigt på många sätt, självklart så förstår jag ju varför. Det här var inget lätt fall jag gjorde. Det är 10 centimeter öppet sår på brädden som sytts ihop och sedan en helt knä långt. När folk ser bilder är första gången någon verkligen förstår hur stort såret verkligen är. Det är inget vanligt “skrubbsår” ser ut som jag sågats rakt in i benet. Tänk själv 3 invändiga stygn och 12 yttre!

Hur som helst, ni glömmer väl inte att delta i min julkalender? Du gästbloggar här och se det som ett tillfälle att få fler personer att komma till din blogg, det är lite min julklapp till er.

Fb-Button
SjukdomarSkilla vår mellanpudel

Skilla min Skilla, som inte lämnar min sida.

Älskade Skilla hon ligger nära mig hela tiden. Enda sedan jag kom hem från sjukhuset har hon legat nära. När min fantastiska granne Jennie kommit för att gå ut med henne har hon snabbt sprungit ut och gjort sitt för att skynda sig hem igen.

Nog är det empatiska känslor djur har, det märks så tydligt att hon är orolig för mig. Älskade Skilla min Skilla.

Fb-Button
Hälsa & motionSjukdomar

Ett fall, och tre inre stygn och tolv yttre. En kväll på Falu akutmottagning.

Igår mådde jag bättre och tänkte att: “En promenad i skogen har aldrig skadat någon.”. William behövde hämtas i Kniva och jag tog Skilla och bilen ut dit för att gå med Björn i skogen innan William skulle hem. Vi gick ut, vädret var svalt och det var trevligt. Så råkar jag halka på något, faller rakt ner i marken. Säger väl att det gör ont, och Björn säger: “Det där var väl inte så farligt”. Jag känner utanpå byxorna hur pinnen jag föll på lämnat kvar som en grop in i huden. Lyfter på byxorna och det är ett djupt sår rakt in. Jag har aldrig sett något värre, Björn säger direkt: “Det där ser INTE bra ut!” När Björn reagerar förstår jag att det är allvarligt för han är sådan som anser att det mesta är lugnt. Han slänger av sig sin jacka och knyter åt över såret.

Jag har panik för jag varit hemma med förkylningssymptom och inte fått svar ännu. Vad ska jag göra med såret, Björn har ringt sin mamma om förband. Han får mig att ringa 112. Där ger de instruktioner och jag pratar om symptomen för covid19, vilket de lite talar bort och diskuterar annat med mig. Ambulansen är skickad till platsen där i skogen, och jag är verkligen så imponerad av tekniken som numera kan hitta folk överallt.

Jag låg där på marken med Björn som var alldeles lugn, Skilla var också lugn, verkar lite orolig för mig dock så hon ville vara extra nära. Jag såg blodet som färgat löven och blev då yr och illamående en kort stund.

Ambulanspersonalen kom så Björn sprang dit för att visa med ficklampa vart vi befann oss. Ambulanspersonalen kommer och1 tittar, de säger också att detta är djupt. Härifrån någonstans har jag dåligt minne, märkligt för en människa som mig med detaljminne. Vi tar oss till ambulansen, benet är åtdraget och jag kommer upp på britsen. Vet att man tar blodtryck och att jag är förvånansvärt lugn. Jag skämtar en del, även om jag känner mig skum.

Väl på akuten så får jag ett rum direkt. Undersköterskan kommer in och tittar varpå hon utbrister: Det här är djupt! Börjar väl förstå att detta inte är normalt… Jag skämtar lite med undersköterskan och säger: “Jag tänker att lite frisk luft aldrig skadat någon. Men tydligen kan det skada mig.” Hon började skratta, tror de behöver få skratta i denna tid när de jobbar och sliter.

Läkaren kommer in och säger: Jag har hört av undersköterska att detta är djupt! Läkaren känner och tittar, lägger bedövningen men jag känner den knappt. Är så avdomnad i benet. När uskan sedan ska in och tvätta såret, som är fritt från smuts eftersom mina byxor skyddat fallet (byxorna gick aldrig sönder) så börjar smärtan däremot. Trots bedövningen, det börjar brinna i hela benet. Jag vill bara skrika, någonstans känns det som hela benet är avkapat. Det brinner inte på utsidan eller runt såret men inuti som att skelettet liksom brinner.

Läkaren kommer in med en läkarstudent som gör sin tredje dag ute på praktik. Jag pratar med läkaren, läkarstudenten och undersköterskan medan de ska börja sy. Jag tittar, är nog lika nyfiken som läkarstudenten. Får höra att mitt sår är det perfekta såret att se på när man syr. Bra att såret var bra till något!

Jag får sy tre stygn på insidan och sedan tolv stygn på utsidan. Får höra att såret är 10 centimeter brett! Precis när jag blir sydd kommer första undersköterskan jag hade in och berättar att covid19-testet jag gjorde på tisdagen var negativt. Jag antar att de kunde få snabbsvar eftersom jag låg på akuten. Tog bilder på såret innan det var sytt, kände att jag var tvungen att spara bild på saken, det känns helt galet hur djupt ett sår kan vara.

Efter att jag blivit sydd så blev det även röntgen på benet för mig. Där visade sig allt vara bra i alla fall, och läkaren kände lite efteråt för att vara säker på att inget är brutet.

Fått en antibiotikakur jag ska äta, sedan får jag inte jobba förrän på tisdag. På måndag ska jag på återbesök. Jag får inte böja benet utan det ska vara rakt. Ska ta alvedon, här har vi anledning till att jag är vaken. Det har bränt i benet inatt. Jag kan ha benet i ett läge men sedan gör det helt sjukt ont. Var upp och tog alvedon nyss. Om två timmar blir det antibiotika igen, måste till apoteket för att köpa fler tabletter av det idag. Jag får inte köra bil förrän på måndag. Mitt 2020 alltså, jag tycks vara otursförföljd i år!

Fb-Button
Sjukdomar

Covid19-test och varm choklad med grädde.

Så igår morse vaknade jag med lättare förkylningssymptom. Vi vet alla vad det betyder vid det här laget. Blev att stanna hemma och vänta tills idag klockan 11:00 när jag ska ta covid19-testet igen. För tredje gången sedan augusti.

Jag är så klart trött på saken, känner väl igen dessa symptom och vet att det är astman som krånglar. Frågade vårdcentralen om när jag ska göra spiromitri nästa gång, det är ett tag sedan nu. Fick svar att det normalt skulle gjorts i oktober, men att de ligger efter på grund av covid19.

Nu känns det verkligen i plånboken, kan anse att alla vi som jobbar med människorn skulle slippa att bli av 20% av lönen varje sjukperoid. Skulle vara spännande att se vilka som toppar sjuklistan och fått tillbaka 580 kr från försäkringskassan varje sjukperiod. Jag gissar på att det är: skolpersonal (förskola till gymnasiet), vårdpersonal (kommun, landsting och privat) vi som jobbar så där nära inpå huden på människorna. Kanske att det är några fler, men tror personligen vi ligger i topp.

Nej ska väl gå upp och förbereda mig för att åka på mitt tredje covid19-test. Det som kommer visa sig vara negativt, då jag känner igen symptomen av astma.

Den enda fördelen med att vara hemma och att det är denna tid på året, är ändå att man kan unna sig varm choklad med grädde.

Fb-Button
%d bloggare gillar detta: