Cellprovstagning.

Uscha mig var sjukt nervös idag när jag tog mitt cellprov. Jag satt där vid britsens barnmorskemottagning och ville bokstavligt tala spy innan. Så ropade hon upp mig, var en äldre dam som ropade in mig så jag gick in. HUR gullig som helst var hon. Hon satt och läste min journal från graviditen med William, så frågade hon hur gammal han var nu. Sa att jag var så duktig som fått barn ungt. Hon hade själv varit ung mamma nitton år när hon fick sin son sa hon. Han skulle fylla 50 nästa år. Så frågade hon om preventivmedel. Fick förklara om blodproppen och då sa hon, ja då är det ju endast mini-piller för dig. Jag sa, ja tyvärr och det funkar inte. Så sa jag att skulle jag bli gravid är det ingen katastrof jag skulle behålla abort finns inte på min karta att göra. ALDRIG, jag dömer ingen som gör abort. ABORT är ett val alla ska ha rätt att göra om man så nu önskar men jag själv skulle aldrig klara av det. Jag är sån som anser att livet börjar vid befruktningen och nej jag är inte en religös människa, jag är bara så väldigt mycket för livet framför döden. Sen om andra gör abort det ser jag inte som min sak att lägga mig i. ALLA väljer sina väga i livet, alla har rätt att göra det som känns rätt för dom.

Så hon blev så imponerad av mig barnmorskan, sa att jag var så klok och duktig och VUXEN trots min ålder s. Hon sa att jag var vis. Jag ville ta klamydia test när jag ändå var där. Inte för att jag tror jag har något. Herre gud nej, jag vet ju vad jag själv pysslar med. MEN som jag sa till barnmorskan det finns bara en person jag litar på till 100% och de är mig själv, vad andra människor gör kan man ALDRIG veta. Då sa hon att det var bra sagt och bland det bästa hon hört för det var tydligen ofta hon hörde motsatsen att folk litar blint till andra. Jag skulle aldrig våga de, hur mycket jag än älskar någon vet man aldrig säkert, man kan ALDRIG vara helt säker på någon annan. Jag tror det är farligt att vara de också. Jag tror inte man ska gå runt och misstänka saker men man ska heller inte lita blint, sånt är nog farligt.

I alla fall i gynstolen var det väl om vanligt. Den halva metern mellan stolen och byxorna känns som flera mil, och att ligga där känns lika hemskt varje gång. Fick hjälp henne att hålla i den är mojängen som är upptill och sen togs testerna. Så kände hon på min mage/livmoder också. Jag hade nämligen insett när jag skulle lämna urinprovet för klamydiatestet att jag inte varit och kissat på hela dagen. Hon fick en chock och sa att min blåsa måste vara väldigt stark. MEN jag hade inte ens känt mig kissnödig så, ja det var en chock för min del med. Hehe, sen på toaletten så fick jag knappt ut en droppe och så sa BM att du ditt urin är alldeles konsenterat det här är INTE bra. Så hon kände och jag var tydligen förstoppad i blåsan? Hehe, visste inte att man kunde vara de men det var jag tydligen. Så blev mycket att dricka mycket med vatten idag. I alla fall så togs cellprovet de känns knappt lite pill och sånt. Sen provade hon mina knipmuskler och jag fick MVG på det. Hon sa typ “ÅHHHH duktigt gjort” vilka knipmuskler och sen, DU är duktig på det här det är väldigt sällan man känner folk knipa så hårt bra gjort! Jag blev glad för de, kniper flera gånger per dag. Började med de när jag var 13 och läste mammas vi föräldrar tidningar som hon hade när lill-syrran var bebis. Läste en artikel som framfall och blev skit äcklad och började knipa fanatiskt efter de och de är rutin för mig hehe.

I alla fall, efter cellprovet tog jag och gick bort mot Lisa. På vägen kom en tant och ramlade av cykeln utanför stora kopparbergskyrkan så fick hjälpa henne upp och kolla hur det gick. Sen skyndade jag mig till Lisa och vi gick till skolan ihop. Hade studiegrupp och sen gick jag och Lisa till järnlindens pizzeria. Gick tillbaka till skolan och hade seminarium med bästaste seminarieledaren, och efter de så gick jag hemåt hämtade William på förskolan och nu är jag här. Om en timme ska vi befinna oss på Mosaik sonens blivande skola alla tre. Kommer mer skrivning då!

Britsarvets barnmorskemottagning i väntan på Cellprovet.

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

2 thoughts on “Cellprovstagning.

  • 24 januari, 2012 at 09:57
    Permalink

    2010-05-11 @ 16:35:19

    Låter ju ändå som en rätt så bra dag

    Reply
  • 24 januari, 2012 at 09:58
    Permalink

    2010-05-11 @ 19:51:49

    Skönt att cellprovet gick bra..=) Börjar bli dags för mig att göra snart igen. HAr fått göra flera gånger redan eftersom flera i släkten haft cancer och pga mammas cancer. Svensk vård är bra på det sättet..=)

    Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: