Jag tog och la mig på soffan en stund haft jordens jävla huvudvärk idag känns nästan som jag börjar bli sjuk vilket inte är latjo direkt. I alla fall så kikade jag och William på Shrek 2 och ritade i hans målarbok en stund. Efteråt så kom Björn hit, eftersom Björn kom hit så spelade vi lite legospel som William fick riktigt kul var det man fick ta ett kort och sen ska man bygga med lego det som syns på kortet blev en del skratt, tyvärr tog jag inte fram kameran för det men får bli sen.

Var sugen på pizza från Akropolis med rosépeppar på men så blev det inget tog lite baconröra istället men slängde massor känner mig inte så där super hungrig direkt tur de kanske? Ska nog gå och lägga mig tidigt idag. Imorgon ska jag och ta min stabilisering igen, ska upp i dos så då blir det några vändor så här på våren sen på kvällen ska jag till Björns kusin på blingo homeparty. Ska bli riktigt kul. Får se om man köper något eller inte. Bestämde att William får vara hemma under höstlovet samt jullovet känns som han nog kommer att tycka att de är roligast och sen är de ju skönt med lov också. Minns själv när man gick i skolan som barn.
På min skola till julloven på låg och mellanstadiet gick vi först till Orsakyrka och sen så efter vi varit där gick vi till skolmatsalen där man fick oboy med grädde och en påse med 1 frukt, plopp och klubba samt något mer minns inte vad som julklapp. Var mackor också 1 med ost och 1 med skinka. Minns känslan när man gick därifrån på vägen hem, DET var jullov. Jullov från kyrkbyskolan i Orsa. Konstigt nog är det dom loven jag minns, minns knappt alls lovet från högstadiet. Men just dom där från låg och mellan med grädde och oboy. Kanske för det var så lyxigt att sitta där och stämningen. Alldeles tyst med människor som viskade och längtade. Kanske konstigt att just såna saker är det man minns med stört glädje från skolan, timmarna innan loven eller så är det för man helt enkelt med ren svenska försökt förtränga alla mina grundskole år då dom tog bort mycket av det jag skulle behövt haft som barn. Ambitionen att drömma. Men med en lärare som från första till tredje klass talade om för mig dagligen vilken idiot jag var och sånt som sedan förföljer mig än idag med känslor av att inte duga till något så kanske det inte är så konstigt. Hon ströp den glad som ska brinna för barnen dom första åren i skolan. Hon ströp dom genom att håna och göra narr av mig inför hela klassen. Hon la grunden till att jag hatade skolan, hon var den som fick mig att tro att jag jag gjorde var fel. Jag var sju år och trodde på det min lärare sa, kanske konstigt nog så minns jag fortfarande de faktum att jag fick bäst resultat på vissa saker i fyran med alla rätt ändå så fanns det folk där som fått höra av vår lågstadielärare hur dålig jag var som tog till sig detta och sa det till mig.

På högstadiet fick jag höra att det skulle aldrig bli något av mig och på gymnasiet sa en lärare till mig att “du behöver inte läsa någon matte, du ska ju ändå inte läsa vidare. Du har ju inte dom förutsättningarna”. Jag hade väl inte de, konstigt nog så står jag här idag än en gång med bevis på vad jag kan lyckas med. Jag förstår egentligen inte hur jag kommit hit? Jag som vars lärare i 3 år talade om för mig dagligen att jag var “DEN sämsta eleven i klassen” , att dom andra inte skulle leka med mig för jag hade dåligt omdöme. Här står jag idag och ska undervisa egna elever. Hur kom detta sig? Hur kunde den vilsna lilla människan komma hit? Jag säger som jag sa till min bror, MAN ska aldrig lyssna på vad andra människor säger, om man låter andra människor begränsa ens drömmar kommer man aldrig nå sina mål. Lyssna aldrig på dom som säger elaka saker om dig, det är dom du ska ignorera för deras ord är ingenting värt när du står på toppen.

Fotot taget idag, men vi målade detta förra året.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.