Jag skulle vilja resa bort denna sommar, ta en sista minuten med William utomlands till solen och värmen. Jag längtar efter att bara vara mamma en stund, att bara vara Williams mamma att inte vara student och söka massa jobb och hoppas och önska att man får jobb, jag skulle bara vilka åka i väg och koppla av inga tankar och inga måsten bara vara jag och William. Jag drömmer om att äta god mat och ligga i en solstol på stranden för att sedan gå ner och bada i havet, att gå runt och kika på marknader och se på sevärdheter. Jag drömmer och jag önskar att få göra detta. Jag är så små sur just nu, jag har tusen krav på mig som känns som de bubblar upp i halsen på mig, jag måste plugga för att bli klar med skolan, samtidigt måste jag jobba för att ha pengar att leva för, dessutom ligger kravet på mig att jag ska hinna med att vara en bra mamma och att ägna min tid åt William. Jag brukar vara positiv och kämpa på men just nu står mig livet upp i halsen!

Jag vill resa en stund, vara ledig bara ordet låter underbart! Ledig, ha tid att “bara vara mamma” att slippa vara, studenten, timvikarien och allt det andra som står mig upp till halsen. Jag vill vara mamma för en stund, en mamma som slipper känna att jag enbart säger “jag måste plugga”, vilket jag gjort sedan i höstas. Dessa två kurser jag läst är tunga kurser och det är därför men mitt dåliga samvete har kommit ifatt mig nu. Jag känner mig trött inombords, jag vill ha semester och veta att jag har ett jobb till hösten!

Jag önskar mig verkligen de jobbet som jag blev intervjuad inför i onsdags, jag tror att de skulle ge mig min positiva inställning tillbaka, jag tror även att om jag reste bort en stund skulle ännu mer kännas glatt. Jag önskar och jag drömmer.

William augusti 2005.

 

Fb-Button

4 kommentarer

  1. Res bort då! Priotera Dig, hitta en lucka. Om inte så snart är det sommar och det finns många fina svenska stränder. Jag vet det är jättemycket i sluttampen men härda ut! Det kommer bli bra för Dig! Du är en härligt, positiv och inspirerande människa! Kämpa på tjejen! Varma kramar med massor av kärlek! //Mia

  2. Som sagt. Du gör allt så jäkla bra Madde! Jag ser verkligen upp till dig som ändå orkat med så långt. Förstår att du måste vara fullkomligt less på allt. Men kämpa på! Tänk vad mkt du redan klarat. Snart kan du göra den där resan med William. Bara det lugnat ner sig med allt & du jobbat ett tag så du tjänat ihop lite pengar. Kämpa på starka bruttan!! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: