Jag fick äta middag själv och se på mitt första ljus ensam. William låg inne på toan och klagade på magsmärtor och vägrade äta. Jag som trodde han var frisk! Han mådde ju så bra igår och lika i morse. Verkar vara något som tar om. Känns inte kul när man jobbar känner man sig verkligen sliten mellan två världar. Världen som förälder och världen som ansvarsfull arbetstagare, jag har varit bortskämd med att vara student och mamma för det här med dåligt samvete är något helt nytt för mig. En känsla jag bearbetar och försöker få bukt på, men förstår nu hur andra menat när de pratat om att dras mellan arbete och barn. Det kanske var lättare förr när folk var hemmafruar? Jag känner så ibland, men de ekonomiska förutsättningarna finns ju inte i dagens samhälle, sen skulle jag inte vilja det heller. Jag älskar att gå till jobbet och få jobba och träffa människor och barn, att få känna att jag gör något. Jag är en sån som gillar att göra saker! Jag gillar inte att låta hjärnan vara ledig, som nu när William varit hemma i helgen, det har passat mig utmärkt jag hatar att vara ensam jag behöver LIV och rörelse i mitt liv. Jag är sådan, men ja jag försöker verkligen få bukt på denna märkliga känsla att känna dåliga samvetet. Mitt mål 2013 är att inse att jag inte kan lägga ner hundra procent i allt jämt utan att lära mig lätta på mina krav.
2 december, 2012
Nytt till hemmet.
Min syster sålde saker för WWF i år igen, jag passade på att köpa dessa två fina saker av henne. Ugglan hänger nu på min vägg (vilket den inte gjorde när jag fotade) och på den har jag nu flera av mina smycken.
Hushållspappershållaren står på mitt köksbord med hushållspapper i sig. Blev jättefint!
Godmorgon söndag!
Så har vi ätit vår frulle. Haft en mysigstund i köket och bara pratat och snackat.
När jag och William är själva blir det mycket prat om saker som inte kommer upp i samma utsträckning när andra är här. Som idag så satt jag och sa; Alla vi som tycker rövar är kul klappar nu. William suckade och himlade med ögonen och sen börjar han skratta. Jag är av filosofin att man måste kunna prata om sånt avslappnat och ha roligt, jag tror nämligen att såna saker gör saker avslappnat sen det är ju en kroppsdel som allt annat. Här pratas det ofta om hur bebisar blir till och annat helt öppet, jag tycker inte det är något man ska hålla hemligt. Bättre att William vågar fråga saker än att han är rädd och tror att saker är fel. Förutom de tänkte jag på en sak, jag har aldrig gjort det till något konstigt att man får leka med vem och vad man vill eller klä sig hur man vill. Jag har bara kört på saken, aldrig försökt påverka William med rosa saker för jämställdhetens skull, utan han har fått ta sånt själv om han velat. Vi pratar ofta om allas rättigheter men jag håller aldrig på och propagerar för ett jämställt samhälle runt honom utan istället så har han själv fått utforska och undersöka, leta och önskat. Jag har aldrig medvetet köpt saker som vuxna bestämt är för det ena könet utan låter William själv önska sig om han nu skulle vilja ha saken. Någon gång för ett år sedan frågade William om just pojk- och flickleksaker då han började fundera i saken då han sett uppdelningarna på tvn och hörde andra tala om flick- och pojkleksaker. Varav jag sa att; det finns inga såna leksaker. Leksaker är för alla, så man får leka med vad man vill. Leksaker får alla leka med det är bara vuxna som bestämt sånt, och vuxna behöver man inte alltid lyssna på. Vuxna har inte alltid rätt! Efter de svarar William ofta; det finns inga pojk eller flickleksaker, leksaker är till för att lekas med. Vi diskuterar, leker och funderar tillsammans. Jag ger William möjlighet att forma sig själv, och jag köper de han önskar sig. Inte det jag eller andra tycker han borde leka med just för stunden. Man blir inte jämställd bara för att man bojkottar eller köper en rosa/blå tröja eller bilar/dockor till sitt barn bara för att motverka könsmönster. Man blir jämställd när man låter barnen själv välja vad han eller hon vill leka med utan att som vuxen lägga värderingar i saken.