Så har vi ätit vår frulle. Haft en mysigstund i köket och bara pratat och snackat.
När jag och William är själva blir det mycket prat om saker som inte kommer upp i samma utsträckning när andra är här. Som idag så satt jag och sa; Alla vi som tycker rövar är kul klappar nu. William suckade och himlade med ögonen och sen börjar han skratta. Jag är av filosofin att man måste kunna prata om sånt avslappnat och ha roligt, jag tror nämligen att såna saker gör saker avslappnat sen det är ju en kroppsdel som allt annat. Här pratas det ofta om hur bebisar blir till och annat helt öppet, jag tycker inte det är något man ska hålla hemligt. Bättre att William vågar fråga saker än att han är rädd och tror att saker är fel. Förutom de tänkte jag på en sak, jag har aldrig gjort det till något konstigt att man får leka med vem och vad man vill eller klä sig hur man vill. Jag har bara kört på saken, aldrig försökt påverka William med rosa saker för jämställdhetens skull, utan han har fått ta sånt själv om han velat. Vi pratar ofta om allas rättigheter men jag håller aldrig på och propagerar för ett jämställt samhälle runt honom utan istället så har han själv fått utforska och undersöka, leta och önskat. Jag har aldrig medvetet köpt saker som vuxna bestämt är för det ena könet utan låter William själv önska sig om han nu skulle vilja ha saken. Någon gång för ett år sedan frågade William om just pojk- och flickleksaker då han började fundera i saken då han sett uppdelningarna på tvn och hörde andra tala om flick- och pojkleksaker. Varav jag sa att; det finns inga såna leksaker. Leksaker är för alla, så man får leka med vad man vill. Leksaker får alla leka med det är bara vuxna som bestämt sånt, och vuxna behöver man inte alltid lyssna på. Vuxna har inte alltid rätt! Efter de svarar William ofta; det finns inga pojk eller flickleksaker, leksaker är till för att lekas med. Vi diskuterar, leker och funderar tillsammans. Jag ger William möjlighet att forma sig själv, och jag köper de han önskar sig. Inte det jag eller andra tycker han borde leka med just för stunden. Man blir inte jämställd bara för att man bojkottar eller köper en rosa/blå tröja eller bilar/dockor till sitt barn bara för att motverka könsmönster. Man blir jämställd när man låter barnen själv välja vad han eller hon vill leka med utan att som vuxen lägga värderingar i saken.
Vilken mysig stund ni hade, sådana stunder hade jag med döttrarna, vi satt länge vid frukostbordet och bara pratade och myste.
Nett – Det är underbart 🙂 . Barn behöver den tiden med sina föräldrar tror jag 🙂
Exakt. Helt min åsikt. Tycker det är sånt tjat om genus hit o dit o man ska göra si eller så. Varför inte bara låta allt vara o låta barnen få sina egna tankar o funderingar o vilja hålla på med det dom vill. Inte pracka på dom vare sig det ena eller det andra.
kackmarie – Verkligen, jag tycker man ska låta barnen formas själv inte genom att forma dem för egen del.
Jag har nog liknande resonemang. Just nu är nog Tindra ganska ”tjejig”, men hon har alltid fått välja själv. När hon var liten lekte hon nästan hellre med ”killeksaker” och för ett par år sedan valde hon ofta kläder från pojkavdelningarna. Någon gång frågade hon om det var en pojktröja, så jag svarade väl ”Vet inte, den låg nog på Pojkavdelningen, men det spelar ju ingen roll!”
malle – Jag tror barn mår bäst av att välja själva och inte bli för påverkade av vad andra tycker.