Lillebror och jag.

Brorsan var hit en sväng idag, vi har kikat lite på tv och snackat. Alltid trevligt med sällskap.
Jag fick någon dille och började möblera om och vet inte till 100% om jag är nöjd eller inte. Det här tål att tänkas på. Alltid lika spännande när man börjar möblera om eftersom jag alltid måste fundera och fixa och ändra innan jag kan komma fram till om det jag gjort känns bra eller dåligt. Fler som känner igen sig i den saken?
Nu fick jag en helt ny ide, vilket kanske är ännu bättre så jag ska gå och greja med det. Haha, bra där!

Annars har jag börjat kolla på Glee, har inte sett den serien tidigare så är på första säsongen men jag gillar det jag sett hittills i alla fall. Många serier är ju just nu på paus så jag ser framemot att de börjar igen. Saknar mina rutiner i form av tvtittande.

Var fan är min inspiration.

Känner mig inspirationslös verkligen totalt inspirationslös. Har absolut ingen ide om vad jag ska skriva om eller om det finns något spännande att skriva om! Kul värre liksom!

William är hos Björn, sovit där hela lovet nästan. Blir skumt nu när man ska sova i sin egen säng när man sovit borta i flera nätter. Men tycker det är rätt trevligt att se på tv/film ihop. Umgås, äta god mat och bara ha det trevligt. Jag är ganska social även om jag har ett stort behov av att vara ensam ibland också. Med ensam så menar jag inte helt ensam som nu utan med William med mig, för helt ensam hatar jag att vara. Menar liksom “ensam utan andra vuxna”.

När jag gick på högstadiet älskade jag att sitta själv på olika platser och bara skriva, eller ta det lugnt under vissa perioder. Visst var det kul att umgås med folk också, men vissa dagar ville jag bara sitta stilla någonstans och ha det TYST! Eller sitta med någon kompis och prata en stund, lika var jag nog på gymnasiet med. Jag gillar det där att få rensa tankarna ensam eller med en kompis. Jag tänker mycket, jag är en riktig funderare, sitter ofta och fantiserar och Björn brukar kommentera att jag ibland pratar för mig själv. Vilket jag vet att jag gör, när jag spelade tvspel som barn/tonåring brukade jag intervjua mig själv för jag verkligen fick lov att få upplopp för tankar. På den tiden skrev jag dagbok ibland men inte lika intensivt som när jag förstod bloggars charm. Jag har alltid tyckt det varit enklare att skriva på datorn eftersom om man skulle skriva fel går det att radera utan att någon ser att man suddat. Jag har nog alltid varit ganska pedantisk, jag gillar att ha det fint och snyggt runt mig och där är nog en anledning till att min blogg är en riktig ventil för mig fullproppade hjärna. Sen kan man ju undra varför jag skriver? Många verkar skriva för att nå ut till andra, det gör jag ibland… Men inte alltid oftast skriver jag bara för att få ur mig något jag behöver sätta ord på. Jag vet att någon tyckte att jag är så filosofisk när jag skriver och det kan nog så vara, i alla fall när man besöker såna här inlägg som finns där inne i mitt huvud. Det här är väl mer bara babblande babbel. Men jag är en sån också, babblig i rätt sällskap och idag är mitt sällskap endast mig själv.

Madde_7 (3)