Rensade bland Williams kläder nyss. För att få en överblick över vad han har och vad han behöver nytt. Blev en del som fick åka ner i en numera full ICA-kasse, fråga är om man ska orka sälja kläderna eller bära ner om i förrådet. Båda är dryga på något vis. Det är lika med egna kläder tycker jag, man skulle kunna sälja vidare men man ORKAR inte för det tar tid. Tid som man ogärna lägger på att sälja. Hade varit lättare om man hade någon man visste ville köpa kläder så man kunde göra en deal mellan varandra, nu tycker jag mest att proceduren är dryg. Fota, kolla igenom alla kläderna in i minsta söm folk har ju en tendens att leta efter minsta fel när man säljer på nätet. Visst har man själv fått något som haft en prick, eller saknat något när man handlat men jag orkar inte klaga på såna småsaker. Jag tänker att om jag köpt ett plagg som kostat 500 nytt och får det för 150 kr så kan jag gott kosta på mig en ny blixtlås för någon 50 lapp utan att klaga. Visst om det är trasiga saker när plagget måste slängas men vid en minifläck och så vidare, då orkar jag inte bry mig. Men jag tror jag tillhör en liten grupp med såna saker. Jag har varit med om diverse idioter när jag sålt saker, som en kärring som påstod att ett par jeans jag sålt hade stora hål. Jag blev förvånad då de var hela och nästintill oanvända när jag sålde dom, hon påstod att det var stora hål och krävde pengarna tillbaka. Jag sa att visst kunde hon få pengarna tillbaka men då fick hon skicka tillbaka byxorna, detta vägrade hon och sa att byxorna hade hon slängt. Jag sa att då får du inga pengar heller, efter mycket OM och men kom byxorna tillbaka och då hade kärringen klippt sönder dom… Jag fick betala tillbaka de 50 kr jag sålt dom för till henne och fick tillbaka trasiga byxor som fick slängas som “tack”. Efter det är jag skeptisk till att sälja, jag riktigt drar mig för det. Det är ju annars ett bra sätt att sälja vidare för miljöns skull, men jag hatar stressen att sälja, lägga ner tiden och sedan oroa sig för att någon ska hittat något man själv inte sett…

10 kommentarer

  1. Tja!

    jag skrev ett mail till dig fast du kanske inte fick det? :S Kände att det var lättare att kommunicera via epost istället för att skriva mil långa svar i kommentar fälten. 🙂

    //Hayley

      1. Okey, toppen! Jag har ju haft lite problem med min mail och ibland har det helt enkelt inte funkat att skicka iväg dom.
        Så toppen att veta att det faktiskt kom fram! Skriv när du har tid!

  2. Ja så tänker jag med när jag rensar kläder, förr hade jag en secondhand-butik i ett kooperativt hus, då såldes det en massa.

  3. Känner igen det där… vi har massor (av barnkläder) som vi borde sälja men det känns som om man borde ställa sig på någon riktigt bra loppis och sälja istället för att strula med Tradera eller så.

    1. Martina – Visst verkar det mer enkelt? Jag känner att jag får panik av tanken att slänga ut på nätet, det tar tid och energi på ett helt annat sätt en det gör när man säljer direkt.

  4. Jag har köpt massor av kläder på tradera. Drar mig dock för att sälja där själv då man hör mkt om liknande incidenter som du skriver om. Men tur att köpa går oftast bra iaf :p

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: