Ibland undrar man vilka som läser.

Jag blir alltid väldigt förvånad när folk jag möter säger att; jag följer din blogg. För på något vis trots att jag ser hur många som läser här varje dag känner jag mig så totalt anonym. Jag vet ju att vem som helst kan hitta hit, att vem som helst kan läsa och att folk läser men ändå. Det känns inte som att jag riktigt tror att folk läser det jag skriver, framför allt inte när jag ibland mest bara funderar och analyserar och jag inser att folk verkligen besöker huvudet på mig. Jag oroar mig inte för att folk läser här, det är inga hemligheter som ingen får veta jag lägger ut, men jag blir ändå förvånad. Ännu mer förvånad blir jag när folk säger att; jag gillar din blogg och de du skriver. Klart att jag blir glad då, rejält glad faktiskt. Förut när jag började blogga någon gång 2002, var jag nog mer öppen än idag och skrev precis allt. Idag däremot är jag mer restriktiv och funderar på vad folk kan få veta och inte. Jag raderade en massa inlägg när William låg i magen eftersom jag absolut inte ville att folk skulle läsa om mig på de viset. Men snart, om ett par veckor så kommer bloggen ha inlägg från första inlägget jag skrev som jag sparat, från 2004 när jag  började skriva väldigt regelbundet och allt de som handlar om mitt liv som mamma finns. Det är märkligt och mäktigt 10 års jubileum typ. Tio år av tankar, glädje, känslor, värme och livet. Tio år när jag gråtit, skrattat och fått vänner. Jag har under åren fått ganska komma kommentarer med, den märkligaste var nog “Jag vet vem du är, och känner ditt barns pappa. Men du vet inte vem jag är.” Fortfarande undrar jag vad personen menade med den kommentaren som jag ryser av när jag tänker på fortfarande. Jag kände mig så äckligt bevakad just då, som någon förföljde mig typ. Annars har jag klarat mig från elaka kommentarer ju äldre man blivit. Upplever att folk var elakare när jag fick William när jag var tjugo och outbildad fram tills jag var typ tjugofem. Kanske tidigare med, var nog när jag började på högskolan folk blev vänligare. Men vid närmare eftertanke var det även då jag slutade vara på forum och gick över till Facebook. Att hänga på Familjeliv och Lunarstorm var rena döden egentligen, jag vet inte hur många gånger man blev både provocerad och ledsen på såna ställen. Folk som haglade ut sina aggressioner över andra och var allmänt otrevliga, tackar mig själv för att jag växte ifrån sådana sidor och insåg att de skadade mig mer än gjorde mig glad. Jag trivs i slutändan bäst med folk jag känner och bryr mig om, framför otrevliga människor som försöker skapa gräl och bråk. Alla är olika, vissa mår bra av att vara otrevliga och andra som mig trivs bäst med trevlig ton och vänliga personer runt sig. Det är väl även de en av många saker som gör oss unika antar jag.

20140330-215822.jpg

Någon gång lär jag köpa bil.

Det är väl ganska givet att jag någon dag måste ta mig för att köpa den där bilen jag så gärna vill ha. Anledningen till att bilköp dröjer för min del är nog mycket för alla de kostnader som tillkommer vid ett bilköp. Det är ju inte bara bilen som kostar utan det är skatt, försäkring och sedan de där dolda kostnaderna som dyker upp när bilen behöver fixas. Vid sådana tillfällen är det helt underbart med sidor som bildelar-online.se/audi-bildelar  som faktiskt hittar billiga reservdelar för din bil. Denna sida gillade jag eftersom det fanns massor med reservdelar och du som kund kan söka på bil och modell för att få upp just de rätta delarna för din bil. Jag föredrar enkla hemsidor framför krångliga, dessutom är det alltid många plus när sidorna erbjuder billiga alternativ mot dyra. Jag tror jag kan tala för många när jag skriver att det finns en viss lycka i att få saker till billigare priser. Jag tror någonstans att de flesta av oss vill ha enkla sidor som är lätta att förstå, när sidan dessutom erbjuder billiga saker så höjs vår tillit till företaget. Nu återstår då bilen för mig, jag måste verkligen ta mig i kragen och skaffa mig en bil. Jag ser det som en frihet, just nu när det ryktas som snö i detta land så känns det ännu mer lockande att skaffa bil. För det är inte roligt att resa till jobbet med buss och oroa sig för att komma försent. För visst är det ett stressmoment att komma försent till jobbet, lika stressigt är det att oroa sig för att inte komma i tid hem, vid sådana tillfällen tänker jag att en bil är en räddare i nöden. För nog är det mer säkert att komma hem med en bil än med en buss. Nu vet jag att många med bilar också kan råka ut för olika missöden, som att ett däck går sönder eller att avgassystemet ramlar av. Det är ju vid sådana tillfällen man vill ha en lätt sida att använda och en sida där du får tag på dina reservdelar snabbt. Jag tror verkligen det är bra att kolla efter bildelar och rekommenderar er att besöka sidan ni också.

Söndag.

Så hade då denna veckan sin sista dag, tycker tiden går så fort. Fattar nog inte riktigt att det är påsk nästa helg. Skumt, känns som att ledighet är väldigt välkommen just nu. Är så himlas trött så lite ledigt för att ladda om batterierna behövs.

William har varit hos sin pappa den här helgen, jag sov över där fredag till lördag men annars har jag träffat brorsan, tagit en tripp till Ikea med Lisa och försökt vila. Jag tror det är ganska viktigt att försöka vila upp sig under helgerna.

Hunnit med att plöja igenom serier i alla fall och sist ut var nu The 100 som jag verkligen gillar skarpt, vilken serie den har alltid!

015