Privatleasing Renault.

Under måndagen åkte jag i väg till Rolf Ericsson Bil här i Falun. Där provkörde jag två stycken nya Renault, en Clio och en Captur. Eller jag körde Captur eftersom den var automat och jag föredrar att köra det framför manuellt. Björn däremot körde den Clion så jag fick känna hur den kändes att åka i, men jag satt även bredvid och inspekterade. Jag bokade in ett möte igår då jag fått äran att skriva om detta i ett uppdrag. När jag dessutom började läsa på om privatleasing hos Renault insåg att detta kanske är ett ganska smart alternativ för mig, jag är totalt ointresserad av att greja med en bil själv. Att då få en ny bil där service, vinterdäck ingår känns mycket bättre än att köpa en ny bil och sedan stå för massor med merkostnader.
Jag fick även prisförslag och dem ligger ju en bra bit under vad jag skulle få betala annars i månaden för en bil. Min uppfattning om Renault Captur var att den var väldigt skön att köra, jag hade nog aldrig tidigare tänkt mig att en hög bil var något jag velat ha. Men när jag körde den kände jag mig genast väldigt trygg på vägen. Det är också något speciellt med nya bilar, lukten! Jag älskar den där lukten som finns i en ny bil, William som satt med var lika lycklig han. Jag tog med mig Björn eftersom han är duktig på bilar, något jag inte är. Han kunde ställa lite smarta frågor och jag fick lite att tänka kring. Jag måste även säga att säljaren var väldigt bra och lyssnade och svarade på alla frågor jag hade.

Jag tror att det finns väldigt många fördelar med detta. Just nu funderar jag verkligen på att prova detta med privatleasing, vi gjorde en kreditupplysning och den blev godkänd. Så där skulle det med andra ord inte vara några problem. Jag som pendlar mellan Falun och Borlänge varje dag med buss, börjar nog lite smått tröttna på saken. Det tar mig ungefär fyrtio minuter att resa mellan Falun och Borlänge och sedan är det ju samma tid mellan Borlänge och Falun. Ibland är bussarna försenade och på vintern är det inte alls roligt att stå ute i kylan och frysa i väntan på bussar. Jag tänker då på hur enkelt det varit med detta. Att ta sig från punkt A till B, och sedan tillbaka igen. Att kunna skjutsa William dit man vill och till priser som är under vad jag skulle fått betala för att äga bilen. Jag ska nu fundera i några dagar, och det lutar att att mina funderingar kommer bli mer än just funderingar. För i huvudet har jag redan byggt fram en lite fantasi med något jag verkligen vill. Jag tog körkortet 2007, och det böjar nog bli dags med egen bil nu. Det här verkar vara ett väldigt bra alternativ!